The X-Files (svensk titel Arkiv X) Àr en TV-serie som producerades mellan 1993-2002. Serien har gÄtt till historien för att fÄnga tidsandan och dess postmoderna misstro mot myndigheter och intresse för nyandlighet. I ett flertal avsnitt kommer huvudpersonerna i kontakt med den kristna religionen. Uppsatsen undersöker hur olika former av kristendom gestaltas i The X-Files. FrÄgestÀllningen berör de bikaraktÀrer som dyker upp i serien och som kan beskrivas som representationer av kristendomar.

Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för en lyckad samförvaltningsprocess i de nya viltförvaltningsdelegationerna (VFD). Vad som gör detta Àmne sÀrskilt intressant Àr att det existerar en komplexitet kring intresset av viltförvaltning. Denna komplexitet inrymmer olika Äsikter om hur vilt bör/skall förvaltas och grunden till problemet Àr mÀnniskans samexistens med först och frÀmst rovdjuren. Metoden för att göra detta utgörs av en undersökande flerfallstudie dÀr en kvalitativ innehÄllanalys utförs pÄ redan insamlat intervjumaterial inom forskningsprojektet Legitimate institutions for carnivore management. FöremÄl för analys Àr Àven det formella regelverk som delegationerna har att förhÄlla sig till i form av; Förordning (2009:1 474) om viltförvaltningsdelegationer.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, frÄn olika kulturer, erfarenheter och behov av vÄrdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var ocksÄ att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gÀllande fysisk och psykisk hÀlsa samt informationsbrist frÄn lÀkare angÄende biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bÀttre och mer djupgÄende information, separata informationssamtal med vÄrdpersonal och rÀtt anpassad information vid rÀtt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och vÀrderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av sprÄkbarriÀrer och otillfredsstÀllande lÀkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgÀnglighet till vÄrden, extra stöd i bÄde fysisk och psykisk egenvÄrd samt individuella vÄrdinsatser.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan dÀr barn tar eller ges tillfÀlle till reflektion kring kÀnslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnÄ syftet anvÀnde vi oss av videoobservation för att fÄnga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, tvÄ dagar lades fokus pÄ samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet presenterades varvat med vÄra tolkningar av empirin.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera skillnader i hur servicekvalitén inom servicenÀringen i Sverige uppfattas av svenska studenter och kinesiska utbytesstudenter.Metod: I studien anvÀndes en kvantitativ metod med hjÀlp av enkÀter med slutna svarsalternativ och ordinalskala, som distribuerades till totalt 324 svenska studenter och kinesiska utbytesstudenter. Vidare anvÀndes dataprogrammet IMB SPSS för att utföra faktoranalyser och klusteranalyser. Resultaten anvÀndes sedan för att testa de anvÀnda teorierna.Resultat: Genom att analysera de resultat som deducerats frÄn insamlad data har studien bidragit med ytterligare data inom kulturomrÄdet och servicenÀringen. Studiens teoretiska referensram har stÀrkt de slutsatser som gjorts, men har Àven visat sig vara vag i vissa sammanhang. Studien har visat vissa intressanta skillnader i hur kinesiska utbytesstudenter och svenska studenter uppfattar servicekvalitén inom servicenÀringen.Förslag till fortsatta studier: Studiens resultat skulle kunna bidra till förslag till fortsatta studier inom servicenÀringsomrÄdet och servicekvalité.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om arbetsschemats betydelse hos RÀddningstjÀnsten. Detta genom att undersöka vilka attityder som finns kring arbetstider samt pÄ vilket sÀtt arbetsschemat upplevs pÄverka dels arbetets innehÄll, dels balansen mellan arbete och privatliv. Vi vill utifrÄn syftet undersöka hur stor andel som Àr nöjda respektive missnöjda med arbetsschemat, samt se vad som gör att det uppfattas som bra respektive mindre bra ur olika aspekter. Slutligen vill vi undersöka om det upplevs finnas bÀttre lösningar till arbetsschemat, ur en arbetsmÀssig synvinkel samt för privatlivet. Vi genomförde en metodkombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Tyngden i undersökningen ligger pÄ den kvantitativa delen eftersom det lyfter fram samtliga brandmÀns Äsikter, medan de kvalitativa delarna har bidragit till en fördjupad bild av upplevelserna kring arbetsschemat.

Denna kandidatuppsats i teater- och dansvetenskap vid Stockholms universitet (VT 2012) undersöker den sensoriska nivÄn inom scenkonsten, hur den kan se ut och hur ett publikt deltagande i den kan förstÄs. Mitt material bestÄr av ett urval teoretiska ingÄngar som jag dels diskuterar sinsemellan, dels provar anvÀndbarheten av genom ett förstapersonsperspektiv av koreografin Epic av MÄrten SpÄngberg. Genom detta skapar jag en begreppsapparat som kan fungera som tillvÀgagÄngssÀtt för en större studie av den sensoriska nivÄn.Min infallsvinkel Àr fenomenologisk, dÀr Maurice Merleau-Pontys Phenomenology of Perception (1945) utgör min huvudkÀlla. Vid sidan om denna preciserar jag mitt perspektiv inom ett teater- och dansvetenskapligt fÀlt genom Stanton B. Garner, Bert O.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs sprÄket och dess roll i mÀnniskans liv. LÀsaren ges en inblick i hurförstasprÄk - och andrasprÄksinlÀrning sker samt vad som skiljer dessa Ät. Ur ett pedagogisktperspektiv beskrivs skolans roll och ansvar för att hjÀlpa elever att utveckla ett fungerandeandrasprÄk. Olika metoder och arbetssÀtt som undervisningen kan utgÄ frÄn tas upp ibakgrunden. Andra faktorer sÄsom modersmÄlets och familjens roll för andrasprÄksutvecklingbehandlas i slutet av bakgrunden.SYFTE:Syftet Àr att undersöka vad lÀrare har för upplevelser av att undervisa och möta elever medsvenska som andrasprÄk (SVA).

Uppsatsens syfte var att undersöka om lÀroböckerna pÄ högstadiet nÀr det gÀller medeltiden har förÀndrats mellan Ären 1921-2003. Om man kan se en tydlig förÀndring och om medeltiden framstÀlls som mörk och trist i alla dessa böcker.För att jag skulle kunna svara pÄ dessa frÄgor har jag valt att titta pÄ fyra stycken olika böcker frÄn Ären, 1921, 1950, 1967 och 2003, just för att fÄ en sÄ bred bild som möjligt. Jag har anvÀnt mig av en teori som Michael Nordberg har skrivit dÀr han lyfter fram att medeltiden inte alls Àr sÄ mörk och trist med mycket elÀnde som mÄnga tror.Man kan se en tydlig förÀndring mellan böckerna nÀr man granskar dem, ju nyare de blir desto mer tar de upp. De tar upp om mer saker och det skrivs pÄ ett annat sÀtt, det blir ett bredare perspektiv kan man sÀga. De tvÄ Àldsta böckerna frÄn Är 1921 och 1950 tar endast upp om en eller tvÄ viktiga rubriker sÄ som t ex Sveriges historia eller Europas och arabernas vÀlde.

NÀr omvÀrlden och krigen förÀndras, kan dÄ den ?traditionella? operationskonsten behÄllas? I denna uppsats appliceras operativa principer definierade ur den israeliska operationskonsten frÄn tidigare krig pÄ det Andra Libanonkriget 12 juli till den 14 aug 2006. Syftet Àr att beskriva och diskutera operationskonstens dynamik och förutsÀttningar. I teorin influeras operationskonsten av bÄde strategi, taktik och teori men Àven av en mÀngd andra subjektiva och objektiva faktorer. Undersökningen lyfter fram att de traditionella israeliska operativa principerna anvÀndes i en varierande omfattning men först i avslutningen av kriget kan ett ?traditionellt? operativt koncept identifieras.

Stress betraktas ofta som en bidragande orsaksfaktor till psykisk ohÀlsa. För att kunna hantera stress diskuteras olika bemÀstringsstrategier, dÀr fysisk aktivitet har visat sig vara betydelsefull. Forskning lyfter fram dess positiva effekter pÄ bÄde fysiskt och psykiskt vÀlbefinnande samt vid stress. Syftet med studien Àr att utvÀrdera betydelsen av fysisk aktivitet i en patientgrupp vid behandling för stressrelaterad psykisk ohÀlsa. Vi vill undersöka om det finns nÄgot samband mellan ökad fysisk aktivitetsnivÄ och förbÀttrat vÀlbefinnande respektive minskad upplevelse av utbrÀndhet.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att studera pedagogers bemötande av flickor och pojkar under samlingssituationen pĂ„ förskola. Jag ville ta reda pĂ„ hur pedagogerna fördelar uppmĂ€rksamhet och tilldelar talutrymme mellan flickor och pojkar, samt ta reda pĂ„ hur pedagogerna beskriver sitt bemötande. Jag anvĂ€nde mig av en kvalitativ undersökningsmetod dĂ€r jag genom videoobservationer studerade tre pedagogers bemötande och genom intervjuer erhöll pedagogernas egna beskrivningar av sitt bemötande. Undersökningarna ledde fram till ett motstridigt resultat, dĂ€r jag Ă„ ena sidan hittade skillnader i de tre pedagogernas bemötande av flickor och pojkar. Å andra sidan pekade det sammantagna resultatet pĂ„ att flickorna fick mer positiv uppmĂ€rksamhet och mer tilldelat talutrymme Ă€n pojkarna.

SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa tre lÀrares didaktiska arbetssÀtt i naturvetenskapliga Àmnen samt elevers förstÄelse av lektionsinnehÄllet som problemomrÄde. Undersökningen har gjorts i form av enkÀtintervjuer pÄ KOMVUX. BÄde lÀrare och elever har deltagit. Fokus ligger pÄ lÀrares planering och reflektioner som rör didaktik och kommunikation samt om eleverna förstÄr lektionsinnehÄllet.Det problematiserade omrÄdet har belysts ur en sociokulturell syn pÄ lÀrande. Undersökningen Àr i huvudsak kvalitativ, men det finns ocksÄ element som drar Ät det kvantitativa hÄllet.

Uppsatsen presenterar en diplomatarisk utgĂ„va av ett stycke text ur handskriften R 683, frĂ„n senare hĂ€lften av 1600-talet. Texten Ă€r en avskrift av delen Gylfaginning ur Snorri Sturlusons Edda enligt versionen nedskriven i handskriften DG 11, frĂ„n tidigt 1300-tal. Uppsatsens syfte Ă€r att presentera en hittils relativt ostuderad text som en sjĂ€lvstĂ€ndig skriftprodukt, samt försöka att spĂ„ra dess specifika drag som skiljer den frĂ„n dess ursprungstext samt övriga versioner av Snorris Edda. Undersökningen har genomförts utifrĂ„n ett nyfilologiskt perspektiv, inte med tanke pĂ„ dess relation till övriga versioner utan med fokus pĂ„ vad som egentligen stĂ„r i handskriften. Resultatet visar att texten i R 683 skiljer sig nĂ„got frĂ„n DG 11, och jĂ€mförelseundersökningen med övriga Edda-versioner visar att skrivaren, JĂłn RĂșgmann, anvĂ€nt sig av andra kĂ€llor för sin avskrift, i synnerhet de i handskrifterna Codex Regius, Codex Wormianus samt Peder Resens (Resenius) utgĂ„va av LaufĂĄs Edda.

BakgrundLÀroplanen för förskolan föreskriver att musiken ska anvÀndas bÄde som innehÄll och metod i verksamheten för att frÀmja barnens lÀrande och utveckling. Trots lÀroplanens uppdrag fÄr förskollÀrarstudenter allt mindre utbildning inom musiken och dess anvÀndningsomrÄden. Flera olika forskare lyfter fram musikens positiva betydelse för barnens tidiga utveckling. Pedagogerna behöver dock vara medvetna om syftet med musikstunderna för att kunna rikta barnens uppmÀrksamhet mot det tÀnkta lÀrandet, detta enligt den utvecklingspedagogiska teorin som vi har valt att utgÄ ifrÄn.SyfteSyftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ vad verksamma pedagoger har för syften med musikstunderna i förskolan. Ser pedagogerna ett lÀrande hos barnen genom musiken och synliggör de i sÄ fall för barnen vilka kunskaper de tagit till sig?MetodVi valde att anvÀnda oss av self-report som redskap dÀr pedagogerna gavs möjlighet att i lugn och ro skriftligt beskriva hur de anvÀnder sig av musiken i sina verksamheter utifrÄn nÄgra frÄgestÀllningar.ResultatI vÄr undersökning fann vi att pedagogerna oftast hade ett medvetet syfte med sina musikstunder och att det förekom bÄde spontana och planerade musikstunder.