Genom kursmålen uppmanas svensklärare på gymnasiet att använda bilder och musik i sin undervisning och som blivande gymnasielärare i svenska väcktes frågor om hur verksamma lärare arbetar med detta. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka varför och hur lärare använder bilder och musik i svenskundervisningen. För att klargöra syftet har vi arbetat med följande frågeställningar: Varför anser lärare att det är relevant att använda bilder och musik i svenskundervisningen och hur använder de det? Anser lärare att de anpassar svenskundervisningen efter elevers olika sätt att lära? Vad vill lärare uppnå genom användandet av bilder och musik? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fyra gymnasielärare och har bearbetats utifrån en kvalitativt inriktad metod. Vi har funnit att lärare använder bilder och musik dels som verktyg för eleverna, dels som verktyg för ämnet.

Detta dokument behandlar ett kandidatarbete gjort av sju datateknikstudenter från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Arbetet gick ut på att utveckla en webbapplikation för att visa bilder. Målet med webbapplikationen var inledningsvis vagt, den skulle visa bilder, ha någon metod för att ta reda på vilka bilder användaren gillade och sedan basera vilka bilder som skulle visas nästa gång på vilka som hade gillats.Dokumentet innehåller också ett kapitel om de erfarenheter och lärdomar gruppen har fått från projektet. Det innehåller även ett appendix med kapitel skrivna av gruppens medlemmar som behandlar olika ämnen relevanta till arbetet..

Syftet med undersökningen var att undersöka hur illustrationer och bilder används i ett läromedel i SO, vilket syfte bilderna har, hur bilder används för att introducera ett nytt kapitel, om text och bild samverkar samt hur kvinnor och män framställs genom bilder i läromedlet. För att undersöka detta har jag analyserat bilderna i läromedlet i form av en dokumentanalys där både bild och text har analyserats. Resultatet visar att bilder används som en del av en multimodal text där bild och text samverkar för att förtydliga och underlätta inlärningen, i en del avsnitt används bilder på ett neutralt informativt sätt medan andra delar i större grad innehåller värderande bilder. Kvinnor och män avbildas inte i lika stor utsträckning, det förekommer betydligt fler män än kvinnor både i form av anonyma och namngivna personer. Slutsatsen av min undersökning är att bilderna fungerar väl i ett pedagogiskt sammanhang men att genusperspektivet saknas och att läromedlet därigenom inte följer kursplanen.  .

Uppsatsen behandlar hur bilder kan leda till språkliga aktiviteter och därmedockså hur bilder kan vara språkstimulerande för andraspråksinläraren. Uppsatseninleds med en litteratur- och forskningsöversikt som beskriver någrapedagogiska teorier kring lärande och utveckling. I forskningsöversiktenbeskrivs också bilden som verktyg för kommunikation och svenska somandraspråk i teori och praktik. Till sist behandlas bilder och bildskapande somväg till målspråket och varför man skall använda bilder och bildskapande isvenska som andraspråksundervisningen.Undersökningen visar att bilder i undervisningen kan ha mycket positivaeffekter för andraspråksinläraren genom att de bland annat fungerar somigångsättare till skriftlig och muntlig produktion. Genom bilder kan elevenockså åskådliggöra sin verklighet och sina tankar, vilket avspeglar sig både i dediskussioner som bilderna gav upphov till och i elevernas skriftliga produktion.Bilderna möjliggjorde för eleverna att arbeta på sin kognitiva nivå och de bildersom används i den observerade undervisningen bidrar till att de språkligaaktiviteterna tala, lyssna, skriva och läsa stimuleras.I undersökningen framkommer det att bilder i svenska somandraspråkundervisningen upplevs som positivt av eleverna, även om det finnsen tendens hos vissa elever att tycka att detta arbetssätt inte är ?riktigt arbete?.Men då undersökningen visar att bilder kan vara språkstimulerande på olika sättär det viktigt att pedagogen, precis som i all undervisning, diskuterar dedidaktiska frågorna varför, vad och hur med eleverna.

Uppsatsen handlar om det tidiga 1900-talets syn på kvinnor och sexualitet. Utgångspunkten förundersökningen är Franz von Bayros portfölj av erotiska bilder Bilder aus dem Boudoir derMadame C.C. från 1912. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om och hur den tidens syn påkvinnor och sexualitet kan ses i dessa bilder. Detta är genomfört genom en deskriptiv analys av detrettio bilder som är med i denna samling och genom att sedan sätta teman från bilderna mot teorieroch idéer från decennierna före och efter sekelskiftet 1900.

Syftet med arbetet var att undersöka läroböcker i matematik för att se om det fanns några svårigheter kring uppgifter med tillhörande bilder. Vi ville även se om förändrade bilder till en uppgift påverkade elevernas förmåga att lösa den, i förhållande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga bilderna. För att ta reda på detta valde vi att granska tre olika läroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning då en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande bilder som saknar vardagsanknytning och där bilden är orealistisk, vilket skulle kunna skapa svårigheter för elever.

En vanlig åsikt bland lärare är att genetiken är ett intressant avsnitt, men att det är svårt att undervisa så eleverna förstår. Därmed är det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och är pedagogiskt framställda. Som lärare är man ansvarig för lärandet, och använder olika hjälpmedel, exempelvis lärobok. Läroböckernas kvalitet är därför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasieläroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjälp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur historielärare som undervisar i grundskolans senare år använder sig av bilderna som finns i elevernas läroböcker. Syftet är även dels att undersöka vilka bildgenrer som finns i läroböckerna och dels varit att se på hur bild och text samspelar med varandra. Jag upplevde under min egen skoltid att bilder snabbt bläddras förbi okommenterade. Kunde detta bero på lärares okunskap om bilder eller var bilder bara dekorativa? I denna undersökning presenteras teorier som exempelvis bildens roll i skolan, semiotik, bild som kvarleva, hur bilder väljs till läromedel och att bilder uppfattas olika beroende på vilken social och kulturell kontext vi kommer från. En kvalitativ undersökningsmetod blev vald till denna undersökning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lärarna anser att bilden har och hur lärarna tolkar fysikinnehållet i de använda bilderna. Detta jämför vi med vilken betydelse eleverna lägger i bilder och deras tolkningar av de bilder läraren använder. Läraren intervjuades för lektionstillfället och observerades vid tre olika lektionstillfällen.Tio elever i år 7 intervjuades.En tolkning visar att om läraren använder olika typer av bilder i undervisningen underlättar det förståelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen är rolig..

I vår undersökning gör vi en läroboksgransknig av kapitlet som berör Islam i två läroböcker som idag används i religionsundervisningen på högstadiet. Vi har fokuserat oss på bilderna, vad de innehåller och relationen mellan bilden och texten. I litteraturgenomgången ger vi en kort presentation om läroböcker i allmänhet, bilder i läroböcker och även hur bildtolkning sker. Vi presenterar även tidigare forskning inom samma område. Syftet med vår undersökning är också att med hjälp av denotation och konnotation, göra en djupare analys av en del av de bilder vi stöter på i läroböckerna.

Studien utvärderade bildkvaliteten hos digitala panoramaröntgenbilder och korrelerade denna med synbarhet av normalanatomiska strukturer i bilderna. Studien undersökte även påverkan av subjektiv bildbehandling med avsikt att förbättra synbarheten av strukturerna. 500 panoramaröntgenbilder (DICOM-format) framtagna med ett digitalt bildplattesystem utvärderades kvalitativt. Bildkvaliteten och synbarheten av utvalda normalanatomiska strukturer utvärderades i samtliga bilder. Bristande bildkvalitet medförde en subjektiv bildbehandling varefter en ny utvärdering gjordes. Enbart 10% av samtliga bilder var optimala. Felen bland de resterande bilderna dominerades av att patienten inte höll tungan mot gommen och positioneringsfel.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare arbetar med bilder som ett verktyg för språkutveckling i undervisningen. Forskningsområdet rör bilders förekomst i grundskolan. För att synliggöra bilder inom undervisning valde vi ett lärarperspektiv där vi intervjuat och samlat in enkäter som utgör vårt empiriska material. De teoretiska utgångspunkter vi valt att applicera på vårt resultat är teorier kring språkutveckling, bildspråk och bildanalys. Vårt materialinsamlande utmynnade i ett resultat som visar på att lärare använder bilder men delvis oreflekterat i sin undervisning.

Skolmiljöerna är liksom de allra flesta av våra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt präglas skolan av en textspråksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper påverkarade hur elever använder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, särskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), påverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna väljer att använda, i undervisningssituationer. Empirin baserades på intervjuer med åtta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, välja ut bilder och berätta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter.

Eftersom att samhället förändras ställs nya krav på vad läskunnighet innebär. Bilder omgeross ständigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen säger omeffekterna av användandet av bilder i samband med läsutveckling med utgångspunkt ilärandepotential för eleverna.Artiklarna var åtta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse är i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt läsförståelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lärarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vår tids krav.

Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lässtunden på förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfällen på en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, ställde frågor, klargjorde och återberättade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehållet i boken och inbjöd till samtal och interaktion.