Vår tids syn på teknik ser vi tydliga spår av i dagens filmer, och kanske framförallt superhjältefilmer. Där använder sig både hjältar och skurkar av avancerad teknik i sin kamp mot varandra. Men även synen på biologi avspeglas i dessa filmer, och det mest intressanta är när dessa ställs mot varandra. Vi har jämfört två av vår tids största hjältar, en som använder sig av teknik och en som har biologiska krafter, för att se vilka likheter och skillnader som finns. Hjältarna det rör sig om är Spider-Man och Batman..

AbstractThe Swedish Road Administration in the region of Mälardalen has since 2004 worked to in¬crease the efficiency of the maintance of bridges based on limited functional requirements and time demanded action.The maintenance of the bridges is contracted in the county of Uppsala since 2004, and Örebro since 2007. The county of Nyköping and Västerås is contracted by the traditional system. The contractor will perform a regular maintenance on all bridges. The bridges are inspected by the contractor at least once every year.The contractor registers the result of the inspection in a database called Batman. Batman is a Bridge and Tunnel Management system and is a strictly web solution were the user logs in via the internet.The Swedish Road Administration also inspects the bridges to se that the demands on the bridges are followed.My work is to compare these different inspections and to see any development..

This study investigates and evaluates a project called "Hisnande historier: från Bellman till Batman". "Hisnande historier" is composed to stimulate childrens literacy and it is directed towards pupils in the fourth class. The project is a co-operation between public librarians and compulsory school representatives in the municipality of Ystad. It contains visits by an author and exercises in reading and writing. We have been following the project during autumn 1998 at two schools in Ystad.

Syftet med studien är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om kön och hur barnen upplever pedagogernas förhållningssätt ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som vår studie utgår ifrån är: Vilka föreställningar har flickor och pojkar om kön? Hur upplever barnen pedagogernas förhållningssätt? I avsikt att närma oss barns föreställningar om det aktuella området så använder vi oss av en kvalitativ studie, där 30 barn medverkar i gruppintervjuer. I intervjuerna med barnen utgår vi ifrån pojk- och flickgrupper, där intervjuerna spelas in för att sedan kunna analysera och transkribera det inkomna empiriska materialet. För att stärka vår studie nyttjar vi relevanta och vetenskapliga artiklar, avhandlingar och litteratur som beskriver pojkar, flickor samt pedagogers förhållningssätt.

Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen.

Redan i förskoleåldern lär sig barn att anpassa sitt beteende till de könsroller som de blivit tilldelade av samhället. Enligt Anette Hellman (Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola, 2010) finns det tydligt mönster för hur barn agerar och förväntas agera. Jällhage och Dilen (2013) rapporterar om att attityder hos ungdomar kan förändras vid ett aktivt genusarbete i skolan där elever tränas i att tänka normkritiskt. Om detta arbete introduceras redan i förskoleåldern finns möjlighet att attityder till normer kan förändras och att framtida samhällsmedborgare kan komma att ha större tolerans och acceptans för det normavvikande.En viktig aspekt för att få ett tolerant samhällsklimat är att barn möts med intresse och respekt.

BakgrundUtifrån den forskning som finns belyser flera lekforskare att leken kan vara betydelsefull för barnens utveckling, sociala kompetens och identitet. Forskningen visar också att rolleken ger barnen möjlighet att testa på olika roller och detta främjar barnens identitetsutveckling då de så småningom hittar sig själva med hjälp av den här leken.SyfteSyftet är att undersöka pedagogers resonemang kring rollek och dess betydelse för barns identitetsutvecklingMetodJag har utfört en intervjustudie, där nio intervjuer genomfördes med respondenter på två förskolor i Halland och två förskolor i Småland. Alla respondenter var kvinnor med varierande erfarenhet mellan 2 år och 30 år.ResultatResultatet visar att pedagogerna anser att barns lek har en påverkan på deras liv. Det påverkar hur de blir som medmänniskor, det hjälper barnen att bearbeta erfarenheter och upplevelser och därigenom hittar barnen sig själva. Det framkom också att pedagogerna anser att genom att testa olika roller får barnen möjligheten att hitta sig själva och bli medvetna om vem dem är.

Trafikkontoret i Stockholm har en viktig uppgift i att förvalta de drygt 800 brokonstruktioner som är en vital del av stadens infrastruktur. En utmaning inför framtiden blir att tackla det ökade underhållsbehovet som en följd av ett åldrande brobestånd och ökad trafikbelastning. Trafikkontoret är en av de förvaltningar som ingår i Stockholms stad, som till stor del är en beställarorganisation. Idag sköts fortfarande det förebyggande underhållet av broar i egen regi men på grund av omorganiseringar kommer underhållet i framtiden att handlas upp.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett underlag för upphandling och kunskapsåterföring i form av objektskartor, uppföljningsprotokoll och egenskapskrav med utgångspunkten att förbättra det förebyggande underhållet. Informationen som ligger till grund för rapporten har inhämtats från en litteraturstudie, intervjuer med sakkunniga inom branschen, data från förvaltningssystemet Batman och en inventering av Stockholms stads broar.

Ett sätt att undersöka kvaliteten i en lödfog är att kontrollera dess täckningsgrad med hjälp av ultraljud. Detta är en teknik som GKN Aerospace använder, bland annat för att kontrollera lödfogar på en specifik flygmotorkomponent. För att komponenten skall kunna godkännas krävs det att alla fogar uppnår den önskade täckningsgraden. De fogar som inte uppfyller kraven måste lödas om tills de kan godkännas. GKN önskar öka effektiviteten genom att minska behovet av omlödningar.