The purpose of this thesis is to examine the role of nationalism in the former Yugoslavia conflicts, with focus on the most involved parts: Serbia, Croatia and Bosnia and Herzegovina. The conflict was characterized by extensive ethnic cleansing between all ethnic groups (Muslims, Croats and Serbs). This study looks at three different nationalism theories formulated by Ernest Gellner, Benedict Anderson and Thomas Hylland Eriksen through a case study of former Yugoslavia. When the president of former Yugoslavia, Josip Broz Tito died and the communism in Europe was brought to an end Yugoslavia went towards its disintegration. This is when nationalism and ethnic separatism begins.

AbstractMedia presents hate crimes and nationalism as phenomenon that has increased both internationally and nationally in recent years. Further media largely pair these phenomenon together. The groups mostly exposed to hate and nationalism are people of different ethnic origin and LGBTQ (lesbian, gay, bi, trans and queer) people. In Sweden's general election in 2010 a RHP-party, Sweden Democrats, made it in to Parliament. The purpose of this study was to examine how hate crimes and nationalism, in the form of the Sweden Democrats, has increased in Sweden and if there was any link between them.

The aim of this study is to provide an investigation of an ?old? political phenomenon that over the recent years has enjoyed a considerable revival across Europe. This study about nationalism is mainly based on empirical second hand source material from literature and articles providing us with both a historical as well as a contemporary insight in this ideology. This study shows us the complexity and the difficulties that the academia is facing regarding nationalism due to the dynamic nature of the ideology, in the sense that it simply means different things to different peoples in different cultures across different points in time. The study is conducted by using a phenomenological, qualitative and inductive method of gathering and interpreting information.  A handful of books have formed the foundation through the gathering of relevant empirical information, along with articles from both scientific publications as well as the mainstream media. The data have been studied and laid out to make key points regarding nationalism and the theory behind it clear for the reader.

Denna uppsats har undersökt turkisk nationalism och turkiskhet på ett svenskt diskussionsforum. När Atatürk grundade Turkiet så kom han att presentera sitt moderniseringsprojekt med sex inriktningar där nationalismen var ett av de två centrala elementen av dessa. Uppsatsens syfte har varit att analysera hur den turkiska nationalismen uttrycks på svenska diskussionsforum. Detta har gjorts med hjälp av en netnografisk studie där texter från internet har samlats in och analyserats med hjälp av en kvalitativ dataanalys. Uppsatsen har sedan sökt svar på de övergripande frågeställningarna: På vilket sätt uttrycks turkisk nationalism och turkiskhet på svenska internetforum? I vilka sammanhang uttrycks turkisk nationalism och turkiskhet på svenska internetforum? Uppsatsen visade på att turkisk nationalism och turkiskhet på svenska internetforum ofta uttrycktes som någonting viktigt som bör upprätthållas.

There have been various results in research focused on why people are attracted to religion and religious movements. This is also the case with the reasons why people are attracted to far?right nationalist movements. The focus of this thesis is to analyze British National Party?s political documents after nationalistic quasi-religious elements.If nationalism was to be seen as a form of religion or as a substitute for religion the result could be a better understanding of why people are attracted to nationalist movements in general, and also to far-right movements.

Denna uppsats i journalistik handlar om hur bevakningen i kvällstidningarnas sportbilagor av det svenska herrlandslaget i fotbolls-VM 2002 och 2006 och mer specifikt hur krönikorna i dessa tidningar skapar en svensk identitet och om dessa innehåller spår av nationalism. Uppsatsen utgår från norske antropologen Thomas Hylland Eriksens teorier om etnicitet, föreställda gemenskaper och nationalism samt tidigare forskning kring Vi och Dom i medier. Undersökningen visar att bevakningen av fotbolls-VM till stor grad består av en typ av värnande om det svenska och till och med nationalism som på andra platser i samhället skulle vara helt oacceptabel. Bland annat förminskas afrikanska och karibiska lags spelare liksom engelsmän och tyskar för att stärka den egna identiteten. Även krigsretorik, som normalt förknippas med nationalistiska diskurser, är vanligt förekommande.

Denna uppsats behandlar lärarkårens nationalismunder perioden 1882-1914. Dess syfte är att undersöka hur lärarkåren underdenna period ansåg att man bäst förmedlade nationell fostran och vad dennafostran borde innebära. Med hjälp av den tidigare forskningen på området somofta behandlar skolans roll och funktion inom nationalistisk fostran så har jagtagit mig an att undersöka hur lärarkåren själva uttryckt denna sin roll ochuppgift genom sitt dåtida fackorgan SvenskLäraretidning. De teorier som jag stöder mig på har framföralltpresenterats av författarna Eric Hobsbawm och Herbert Tingsten. Den förre harbeskrivit ingående hur nationalism, patriotism och fosterlandskärlek bildas ochvad de stöder sig på, den senare har mer ingående beskrivit processen i Sverigeoch i förhållande till skolväsendet.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 ? National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge.

Detta är en komparativ teoriutvecklande studie av fallen Baskien och Katalonien. Vi behandlar civilsamhället och nationalismens roll i regionernas strävan efter ökat självstyre. Med hjälp av en historisk tillbakablick söker vi förklaringar till den samtida politiken. Resultatet leder till att vi kompletterar en väl etablerad teori på området nationalism. Vi kommer fram till att både det politiska maktutövandet och civilsamhället är bidragande förklaringsfaktorer till uppkomsten av nationalism i de två regionerna.

This essay seeks, by applying to theories of nationalism, to explain the reasoning behind the Russian annexation of Crimea and to understand the ideology and nationalistic influences in Russian foreign policy in the case of the Ukraine crisis and the annexation of Crimea. The argumental analysis exemplifies the nationalistic tendencies of Vladimir Vladimirovitj Putin and the Russian foreign actions and attempts to specify a nationalistic motif in the case of Crimea and in Russian foreign policy. The study seeks to illustrate tendencies in Russian foreign policy and to show what can be expected of Russia in the near future..

Nationalismens utbredning i svenska läroböcker förändras med tiden i form av illustrationer, omfattning samt text-och bildmaterial. De böcker som jag studerat i denna uppsats är valda utifrån tre tidsnedslag (1920-, 1960-, 2000-tal) där varje tidsnedslag representerar en form av nationalism som både är lik och olik de andra tidsnedslagen. Genrellt sett så utvecklas nationalismen i takt med samhällets förändringar och ideologier. Det är utifrån samhällets behov som nationalismens utbredning tar form, vilket sedan påvisas i läroböckerna. Historiskt har nationalismen i svenska läroböcker gått från att fungera som propagandamaterial till att spegla en typ av mångkulturalism..

Den första juli 1997 firades Hongkongs återförening med Kina med pompa och ståt. Den brittiska kolonin blev Hong Kong Special Administrative Region (SAR) inom Kina. Hongkong skulle behålla sitt politiska system sida vid sida med fastlandets under principen "ett land, två system". Vi har identifierat att principen innebär en konflikt i den specifika situationen och använder oss av Browns teori om tre typer av nationalism. Kinas kommunistparti använder två typer av nationalism för att samla invånarna i en nation och legitimera sitt styre.

Åland har ett av världens mest omfattande nationalitetsskydd, men med snart hundra år på nacken är det inte alltid det går ihop med nyare konventioner om mänskliga rättigheter. Denna uppsats undersöker hur det åländska nationalitetsskyddet har kommenterats av Europarådets rådgivande kommitté i deras arbete med att övervaka implementeringen av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Dessa kommentarer och den åländska utvecklingen granskas i förhållande till Will Kymlickas teori om minoritetsnationalism, vilken framför att nationella minoriteter, liksom majoritetsbefolkningar, kan frångå en främlingsfientlig och exkluderande nationalism baserad på etnicitet och anta en inkluderande medborgerlig nationalism som är öppen och välkomnande gentemot invandring. För att detta ska ske menar Kymlicka att minoriteten behöver ett visst inflytande över immigrationsflöden och integrationsbestämmelser, där framför allt de senare utgör en viktig del av det åländska nationalitetsskyddet. Med hjälp av idéanalys har den åländska nationalismen analyserats, och resultaten visar att den har gått från att ha etniska inslag till att anta tydligt medborgerliga drag.

The aim of this study is to examine Turkish nationalism in order to find what factors that play a part in Turkey's inability to confess and discuss such events as the Armenian Genocide, which took place between the years of 1915.-1923, by the fall of the Ottoman Empire. The factors found and examined closely are collective memory and the use of history. The paper is a case study of Turkey with a theoretical approach, trying to apply theories of nationalism, collective memory and history-writing on Turkish nationalism, in order to find an answer to how these factors stands in the way of reconciliation.Conclusions are that Turkey as a nation is stuck in a romanticization and glorification of the time of their founding leader, Atatürk, and the thought of the pure, homogenous Turkishness. This makes the nation incapable of discussing and accepting what others in this case acknowledges as historical facts. The taboo-making of these matters makes reconciliation today not possible..

AbstractThe aim of this thesis is to analyse a proposition that was made by the Swedish liberal party in the election campaign in 2002. The proposition was part of an integration program and the main point was that to become a Swedish citizen you should do a test to prove your ability in Swedish. In this paper, I?ve been investigating the way that this proposition was presented and the reactions that it met among the Swedish people. In my work I have noticed that there are some specific arguments that were very powerful and which were the ones that attracted most people.