Europaparlamentet definierade Är 2006 att alla medborgare behöver digital kompetens för att anpassa sig till den förÀnderliga vÀrld vi lever, vilket har pÄverkat innehÄllet i den nya lÀroplanen och kursplanerna Lgr 11, med avseende pÄ digital kompetens.Parallellt med att fokus ökar pÄ den digitala kompetensen i skolorna, gör de interaktiva skrivtavlorna intÄg i vÄra svenska klassrum och enligt taveldistributörernas försÀljningsprognoser kommer Ànnu fler att sÀljas de kommande Ären. Detta gör att de interaktiva skrivtavlorna Àr ett digitalt verktyg som mÄnga lÀrare behöver lÀra sig hantera, och syftet med denna studie Àr att observera hur de interaktiva skrivtavlorna kan anvÀndas i grundskolans undervisning, och vilka lÀrstilar som stimuleras med utgÄngspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser. Studien försöker ocksÄ besvara frÄgan hur lÀrarens utbildning pÄ de interaktiva skrivtavlorna pÄverkar antalet intelligenser som stimuleras under lektionerna.Resultatet baseras pÄ nio klassrumsobservationer pÄ tvÄ olika skolor, och visar till exempel att den verbala/lingvistiska och visuella/spatiala intelligensen aktiveras i alla lektionerna och den matematiska/logiska i flertalet. Detta resultat tillsammans med resultatet av intervju och contextual inquiry visar att lÀrarens utbildningsnivÄ pÄ den interaktiva skrivtavlan pÄverkar sÀttet denna anvÀnds pÄ i undervisningen och antalet intelligenser som stimuleras, men ocksÄ att den grundlÀggande IKT-kompetensen (informations- och kommunikationsteknik) och dataintresse har betydelse, sÀrskilt nÀr lÀraren inte har fÄtt sÄ mycket utbildning pÄ den interaktiva skrivtavlan..

Sammanfattning Syftet med studien Àr att undersöka om organisationer skapar förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka pÄverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlÀtta för (skapa förutsÀttningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som tvÄ fallstudier dÀr insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och pÄverkansfaktorer som ledare i organisationer anvÀnder, som ger goda eller vissa förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa Àr, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmÀnhet Àr tillgÀngliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat Àr viktigt.

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

Titel ?Schenker information? ? En kvalitativ studie av intern-kommunikationen mellan Schenker och de chaufförer som kör Ă„t Schenker.Författare Pierre DelangKurs PĂ„byggnadskurs, D -nivĂ„nMedie- och kommunikationsvetenskapInstitutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetTermin VĂ„rterminen 2007Intern handledare Monica Löfgren Nilsson (Göteborgs universitet)Uppdragsgivare Bo Hallams (Informations chef, Schenker Sverige)Syfte Är att kartlĂ€gga och skapa en djupare förstĂ„else för hur intern-kommunikationen mellan Schenkers ledning och de chaufförersom kör Ă„t Schenker ser ut och fungerar, samt vilken betydelse detta har för chaufförerna nĂ€r det gĂ€ller att kĂ€nna tillhörighet till Schenker.Metod Kvalitativ metodMaterial Tolv samtalsintervjuer samt fem informantintervjuer.Huvudresultat Den information som nĂ„r ut till chaufförerna Ă€r oftast arbetsrelateradinformation. Fraktsedlar och transportledaren Ă€r de mest tydliga kommunikations kanalerna. Mobiltelefon, mobitext och komradion Ă€randra kommunikations kanaler som de anvĂ€nder sig mer frekvent av.NĂ€r det gĂ€ller Schenker information sĂ„ Ă€r detta svĂ„rt att nĂ„ enligt respondenterna sjĂ€lva. Detta mycket pĂ„ grund av att de inte uppleveren tydlig kanal för var man kan vĂ€nda sig för att fĂ„ sĂ„dan information.

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

Due to the climate change natural disasters expects to increase and in some areas the conditions for dissemination of hazardous pollutants from contaminated areas could be affected. Different inventories and mapping has been made to identify areas of risk for flood or avalanche around the country. At the same time inventory and treatment of potential polluted areas (MIFO objects) is progressing. In Ljungans run of area in VĂ€sternorrlands county is a exposed area due to the amount of clay and silt in the ground that are sensitive in the context avalanche. The area has also a lot of MIFO objects and risks of flood.This essay aims to investigate what data material that is available regarding MIFO objects, flood- and avalanche risks in Ljungans run of area in VĂ€sternorrlands county.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det förkommer underprissÀttning och om den bestÄr de första fem mÄnaderna samt finna sannolikheten för en positiv utveckling efter börsintroduktionen. Eftersom vi har studerat kursförÀndringar efter börsintroduktioner har vi valt att anvÀnda en kvantitativ metodansats i form av en eventstudie. Teorierna behandlar frÀmst förklaringar till varför en underprissÀttning sker samt hur publicitet och informations asymmetri pÄverkar prissÀttningen. Teorier som berörs Àr bland annat ?Winners Curse?, ?Cascade theory? och ?Signalling theory?.VÄra empiriska data kommer frÀmst frÄn bolagens prospekt samt kursinformation frÄn AffÀrsvÀrlden och Stockholmsbörsen.

AnvÀndning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr idag ett naturligt inslag i mÄnga mÀnniskors vardag. Samtidigt uppmÀrksammas risken med digitala klyftor av flera samhÀllsinstanser. I detta sammanhang nÀmns Àldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlÀngningen kan leda till ett utanförskap frÄn den demokratiska processen pÄ grund av bristande tillgÄng till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte Àr att belysa Àldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhÀllet idag. Studien Àr inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr Älder kan förstÄs som en skapad social kategori.

Dagens samhÀlle och dess individer lever i ett överflöd av information tillhandahÄllen av den teknik som benÀmns informations- och kommunikationsteknik, ICT. Samtidigt som denna tekniska utveckling bidrar till stora framsteg för samhÀllet pÄverkar den individer pÄ sÀtt som Ànnu ej blivit fullt synliga. Forskning pekar pÄ att svenskar sover allt mindre och att denna myriad av ICT kan vara en orsakande faktor.Studien syftar att besvara frÄgan om frÄntagandet av ICT-anvÀndning tÀtt inpÄ sÀnggÄende har en pÄverkan pÄ sömnkvaliteten. Genom att frÄnta individer möjligheten till interaktion med ICT i samband med sÀnggÄende erhÄlls sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ data som styrker att teknikanvÀndandet pÄverkar sömnen. Dessa data insamlas med hjÀlp av dagböcker, enkÀter samt registrering av sömn via sömnapplikation för en smartphone.Studien visar att anvÀndandet av ICT tÀtt inpÄ sÀnggÄende i stort har en negativ effekt pÄ sömnkvalitet.

Syftet med studien Àr att lÀrare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgÄng trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-anvÀndning. Bakgrunden till min undersökning Àr utredningen En hÄllbar lÀrarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehÄller en utvÀrdering av den nuvarande lÀrarutbildningen frÄn reformen 2001 samt förslag pÄ förÀndringar som ska leda till en ny och hÄllbar lÀrarutbildning. Ett av förslagen Àr att IT ska genomsyra den nya lÀrarutbildningen för att man pÄ sÄ sÀtt ska förbÀttra kvalitén i undervisningen och för att lÀrarna ska kunna handleda eleverna sÄ att de förstÄr riskerna och farorna pÄ Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har dÀrför initierat ett projekt pÄ min egen skola och anvÀnder aktionsforskning som metod utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och verksamhetsteori.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva och analysera finansieringsformen P2P-utlÄning, dess bildande och utveckling samt utvÀrdera hur den har fungerat för smÄ- och nyföretagare.Problemformulering: Studien undersöker hur finansieringsformen person-till-person-utlÄning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen pÄ P2P-plattformen Lending Club sedan lÄneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kÀnnetecknar lÄntagarna pÄ Lending Club som ansöker om lÄn till smÄ och nya företag samt hur de presterat gÀllande deras ÄterbetalningsförmÄga.Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare Äterges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlÄning och P2P-utlÄning.Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlÄning via Internet har sitt ursprung i social utlÄning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvÀrderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gÄtt frÄn mer av ett socialt nÀtverk till att idag likna mer en finansiell intermediÀr med kreditvÀrdiga lÄntagare och institutionella investerare.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

MÄnga av dagens elever har kommit i kontakt med datorn pÄ nÄgot sÀtt redan vid fyra Ärs Äl-der. Under min lÀrarutbildning kom det fram att examensmÄlen för lÀrarexamen krÀver att blivande lÀrare behÀrskar IKT (informations och kommunikations teknik). NÀr jag vÀl har varit ute pÄ VFU har jag mÀrkt att undervisande lÀrare inte anvÀnder sÄ mycket IKT. Detta gjorde att jag ville undersöka vad lÀrare i hem- och konsumentkunskap har för uppfattningar nÀr det kommer till datorn i klassrummet. Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa forskningsintervjuer med fem pedagoger frÄnGöteborg för att undersöka IKT:s roll skolÀmnet hem- och konsumentkunskap, men Àven pe-dagogernas uppfattning kring detta.

AnvÀndning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr idag ett naturligt inslag i mÄnga mÀnniskors vardag. Samtidigt uppmÀrksammas risken med digitala klyftor av flera samhÀllsinstanser. I detta sammanhang nÀmns Àldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlÀngningen kan leda till ett utanförskap frÄn den demokratiska processen pÄ grund av bristande tillgÄng till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte Àr att belysa Àldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhÀllet idag. Studien Àr inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr Älder kan förstÄs som en skapad social kategori.

Sammanfattning/ Abstract Detta Àr en studie om specialpedagogiskt arbete pÄ organisationsnivÄ. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielÀrare, rektorer, elevhÀlsopersonal, förvaltningschef, elevhÀlsochef) uttrycker om elevhÀlsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhÀlsan pÄ en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv. I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhÀlsoteam för varje rektorsomrÄde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhÀlsoarbete tidigare, specialpedagoger anstÀlls och samtidigt genomförs en organisationsförÀndring pÄ rektorsnivÄ. Detta skapar en viss turbulens i organisationen. Detta Àr en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, dÀr fokusgrupper anvÀnts som intervjumodell, för att samla utsagor frÄn aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper Àr ett arbetssÀtt hÀmtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen. Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhÀlsa olika, vilket indikerar att elevhÀlsan behöver bli tydligare i organisationen.