Problem: Hur går bankernas kreditberedning till när en entreprenör vill starta upp en verksamhet eller utöka en redan befintlig, och hur inverkar förändringar inom lagstiftning och dagens finansiella oro på kredit-givning till småföretagare.Syfte: Syftet är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess av småföretagares låneansökningar går till i skenet utav lagändringar och finanskris. Detta kan delas upp i ett antal konkreta frågeställningar:- Vilken information behöver banken vid bedömning av en propå av en småföretagare?- Vilken inverkan har de nyligen genomförda och föreslagna lagändringarna som berör småföretagande vid kreditbedömningen till småföretagande; införande av Basel 2, avskaffandet av revisions-plikten, begränsning av kreditupplysning och förändring av företags-inteckning.- Hur stor betydelse har den aktuella finansiella oron och lågkon-junkturen för bankernas kreditgivning till småföretagare?Metod: Arbetet bygger på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt inom ramen för den gyllene medelvägen som har en växelverkan mellan teori och empiri. Studien bygger på åtta stycken respondentintervjuer av svenska banker.Slutsatser: När ett företag ska etablera sig eller befinner sig i en tidig expansions-fas är den vanligaste finansieringskällan insats av eget kapital och krediter i form av banklån. Bankernas kreditgivning har ett begränsat risktagande varför det ofta kompletteras med lån hos ex Almi eller norrlandsfonden som tar en större risk.Bankernas kreditberedning innebär en helhetsbedömning av en före-tagares ambitioner och innehåller en kvalitativ analys av affärsidé, marknadssituation, konjunkturläge, företagarens kompetens och per-sonliga egenskaper.

Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)regelverket för finansiella tillgångar med tillägg i IAS 39 och IFRS 7 vad gäller klassificering, värderingoch upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa medfull kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och medförändringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgångar värderade till verkligtvärde till upplupet anskaffningsvärde. Eftersom bankers tillgångar generellt består av en stor delfinansiella tillgångar ämnade författarna undersöka uppdateringarnas tillämpning inom banksektorn.Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EUvad gäller tillämpningen av tilläggen i IAS 39 och IFRS 7?Syfte: Att kartlägga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och desom inte valt att omklassificera med inriktning på effekterna ur ett investerarperspektiv.Avgränsningar: Det är endast tillgångsvärdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarnabehandlade det området.

I februari 2007 beslutade Finansinspektionen att implementera Basel II:s rekommendationer och regleringar som resulterade i införandet av ett kapitalkrav för operativ risk. Internmätningsmetoden är den mest sofistikerade metoden för att beräkna ett kapitalkrav och utgår ifrån faktiska operativa förluster och ämnar att, utifrån dessa, modellera de risker som uppstår i samband med den operativa verksamheten. För att Finansinspektionen ska godkänna en internmätningsmetod kräver de att den inkluderar både intern och extern förlustdata. Vid användande av extern förlustdata är det viktigt att inse att en extern förlust inte är direkt representativ för en annan bank än den där den inträffade. Banker försöker därför ta fram metoder för att kunna skala externa förluster i ett försök att göra dem representativa för sin egen verksamhet.Syftet med denna studie är att utveckla och testa en metod för skalning av extern förlustdata.Teorierna kring skalning bygger idag till stor del på att låta bankspecifika variabler så som omsättning, antal anställda och geografisk placering vara förklarande för storleken av förluster hos olika banker.

Vi har alltsedan våra praktikperioder haft en grundläggande förståelse för hur mankan arbeta inom organisationer där innovation är ett centralt begrepp. Vi har dockaldrig kommit i kontakt med beslutsprocesserna runt dessa projekt. Efter praktikenhar vi ifrågasatt de värderingsmetoder som vi tidigare sett som relativt heltäckande.Vi är båda aktiva på börsen vilket är ytterligare en faktor som ökat vårt intresse förämnet då börsens värdering av bolag med hög risk och hög innovationshöjd ärosäker. Där saknas analyser som belyser problemet. Detta har lett till att vi söktvärderingar på dessa bolag med hjälp av olika metoder och ökat förståelsen för hurextern värdering går till.Författarnas studier har naturligtvis inspirerat valet av uppsatsämne.

De senaste årens oro i världsekonomin har medfört en åtstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skärpningar av regelverk, som Basel III, ställs nu högre krav på bankernas kapitaltäckning. Fastighetsbolagen märker av den förändrade situationen och vittnar om att den tidigare nästan obegränsade kapitaltillgången nu inte längre existerar. Det har blivit dyrare att låna pengar från bankerna och därför börjar allt fler söka efter alternativ.I Sverige är banksektorn stark gällande finansiering och marknaden är dominerad av ett fåtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utländska banker aktiva på den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna.