Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör ett betydande hot för alla patienter inom somatisk vård och förknippas med stora ekonomiska kostnader. Den huvudsakliga orsaken är bristande handhygienrutiner och problemet skulle kunna elimineras med högre följsamhet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till Basala hygienrutiner inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt där artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning som uppfyllde förutbestämda krav utvaldes för analys. Tolv artiklar selekterades fram.

Syftet med denna studie var att observera sjuksköterskors hygienrutiner vid insättande av perifer venkateter (PVK). Dessutom avsåg studien att undersöka vilka hygienrutiner som förbisågs och om det förelåg någon skillnad mellan sjuksköteskornas handlande utifrån yrkesverksamma år. Studien genomfördes på två kirurgiska avdelningar och totalt observerades 34 insättande av PVK och 14 sjuksköterskor deltog i studien. Resultatet visar att sjuksköterskor i stor utsträckning inte följer de hygienrutiner som finns för insättande av PVK och att de främst brister på att desinficera händerna före patientkontakt. Vid jämförelser utifrån yrkesverksamma år som sjuksköterska visar resultatet att det föreligger en viss skillnad.

Vårdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhället. Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer. Under hösten 2006 startades ett ptojekt på Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) för att öka kunskapen hos personalen om de Basala hygienrutinerna. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga personalens kunskap om de Basala hygienrutinerna. Respondenterna omfattade 44 individer, undersköterskor och sjuksköterskor, på en avdelning på UMAS.

Bakgrund. Antalet äldre som bor på äldreboenden ökar. Äldre drabbas lättare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvägen är via händerna och för att de äldre inte ska utsättas för lidande i onödan, så spelar vårdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien är en av de effektivaste åtgärderna.Syfte.

Syftet med studien var att undersöka vad vårdpersonalen inom kommunens särskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Genom ett bekvämlighetsurval valdes två kommunala boenden ut, ett i Gästrikland och ett i Hälsingland. Enkäter lämnades ut till vårdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. Enkäten innehöll 13 påståenden och 13 attitydfrågor angående personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner.

Det har varit känt sedan 1800-talet att en god handhygien leder till en minskning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Mer än 150 år senare brister fortfarande vårdhygienen och bara i Europa drabbas årligen omkring 3,2 miljoner människor av VRI. Ökade kostnader för hälso- och sjukvården blir följden av VRI men framförallt ett stort och onödigt lidande för patienten. Följsamheten till Basala hygienrutiner och klädregler har i ett flertal studier visat sig vara en betydande åtgärd för att bekämpa VRI. Trots det finns det endast ett fåtal studier om följsamheten inom ambulanssjukvård och resultaten är varierande men genomgående påvisas låg följsamhet.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner är en komplikation som drabbar cirka tioprocent av patienterna som vårdas på sjukhus. Studier visar att det finns möjligheter attförebygga cirka en tredjedel genom Basala hygienrutiner, ändå är det ett problem att fåvårdpersonalen att konsekvent och uthålligt tillämpa dessa. Sjuksköterskor, med högnärvaro i patientarbete och kunskaper i hygienarbete, har goda möjligheter att utvecklaoch vara delaktiga i arbetet att minska förekomsten av VRI. Syftet med litteraturstudienvar att genom två frågeställningar undersöka hur individuella och organisatoriskafaktorer kan minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner och ökapatientsäkerheten. Metod: Resultaten baseras på 11 vetenskapliga artiklar.Artikelsökningen genomfördes i två databaser och i två utvalda tidskrifter, samt medhjälp av referenslistor och sökning på författarnamn.

Sammanfattning Bakgrund: Att följa de Basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Vårdpersonal måste arbeta för att förbättra och upprätthålla följsamheten för att minska risken att sprida VRI eftersom det ger onödigt lidande för patienten. Det leder till förlängda vårdtider, ökade samhällskostnader samt bidrar till en förhöjd mortalitet.Syftet: Syftet med studien var att undersöka om och hur väl de Basala hygienrutinerna följs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka om det fanns någon skillnad mellan avdelningarna valdes en avdelning som deltagit i projektet ?vårdrelaterade infektioner ska stoppas- VRISS? på sjukhuset samt en avdelning som valt att avstå deltagande.Metod: En kvantitativ jämförande observationsstudie valdes som metod där vårdpersonal observerades utifrån en mall angående de Basala hygienrutinerna.

Introduktion: Basala hygienrutiner är den främsta åtgärden inom hälso- och sjukvården i arbetet att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektioner. Vad är det egentligen som gör att de Basala hygienrutinerna inte följs? De vårdrelaterade infektionerna leder bland annat till ett ökat lidande för patienten. Beror det på lättja, okunskap eller kanske personalbrist?Syfte: Att studera sambandet mellan antalet patienter per sjuksköterska och prevalensen av vårdrelaterade infektioner.Metod: En allmän litteraturöversikt gjord på elva vetenskapliga artiklar som har analyserats utifrån en modell utarbetad av Friberg (2012).Resultat: Resultatet leder fram till tre huvudspår.

En distriktssköterska ansvarar för sårvård inom hemsjukvård. I hemmen varierar den hygieniska standarden och distriktssköterskan får anpassa sig till rådande omständigheter utan att frångå de Basala hygienrutinerna all sjukvårdspersonal är ålagda att följa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter beträffande hygien i samband med sårvård i hemmet. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes och dessa analyserades enligt en mall för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att det ansågs självklart att följa de Basala hygienrutinerna. Dock kan slarv förekomma, när distriktssköterskan känner tidpress eller stress.

Introduktion/Bakgrund För att förhindra spridning av vårdrelaterade infektioner är det viktigt med en hög nivå av följsamhet till hygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal. Det finns bara en begränsad mängd forskning på ämnet utförd i Vietnam. Vårdrelaterade infektioner är både kostsamt för samhället och skapar ett stort lidande för de drabbade patienterna.SyfteSyftet är att initiera ett förbättringsarbete inom ämnet vårdhygien genom att observera hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienrutiner på två avdelningar på National Hospital of Pediatrics i Hanoi, Vietnam. Ett övergripande mål är att observationerna leder till att ämnet uppmärksammas av personalen som då kan bli mer medvetna om deras följsamhet till riktlinjernaMetodStudien genomfördes på två sjukhusavdelningar med hjälp av en kvantitativ observationsmetod. Personalens följsamhet till hygienrutiner noterades på ett observationsblad.

Bakgrund: Undernäring bland barn är ett stort problem i Filippinerna. Enligt de senasteriktlinjerna från Världshälsoorganisationen bör barn med undernäring behandlas ihemmen. Vid undernäring försvagas immunförsvaret och risken för allvarligainfektioner ökar. Oavsett vårdform är vårdrelaterade infektioner ett globalt problem.Basala hygienrutiner, framförallt utförande av handdesinfektion är den viktigasteåtgärden för att förhindra smittspridning. Hög arbetsbelastning och glömska är någraorsaker till bristande följsamhet till hygienrutiner.

För att minska smittspridning av sjukvårdsrelaterade infektioner är den viktigaste förebyggande åtgärden de Basala hygienrutinerna.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans följsamhet till handhygien som basal hygienrutin samt att se vilka faktorer som påverkar att sjuksköterskan följer/inte följer angivna rutiner.Metoden som användes i studien var en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar inkluderats.Resultatet visade att följsamheten till handhygien bland sjuksköterskor sammantaget vid all vård var ganska låg. I situationer där sjuksköterskorna hade bättre följsamhet var när de kommit i kontakt med kroppsvätskor. Utbildning, kunskap och tillgängligheten till hygienartiklar förbättrade följsamheten.Faktorer som försämrade följsamheten var handhygien före patientvård, torra händer och hög arbetsbelastning samt felanvändning av handskar.Diskussion: Det är flera faktorer tillsammans som påverkar hur följsamheten till handhygien ser ut. För att upprätthålla god följsamhet bör sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal få möjlighet till kontinuerlig utbildning och tillgång till adekvat handhygienutrustning. Trots kunskap och motivation är det svårt att förbättra följsamheten till handhygien på lång sikt då beteenden är svåra att förändra..

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att sjuksköterskor överlag har en låg följsamhet till hygienrutiner. Det finns evidens att sjuksköterskor blir sämre på att implementera forskning i sitt dagliga arbete desto längre de arbetar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors uppfattning om erfarenhetens betydelse på följsamhet till hygienrutiner vid PVK-sättning. Metod: Studien utfördes inom slutenvården på ett sjukhus i södra Skåne. Data samlades in via 10 intervjuer vilka transkriberades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

Bakgrund: Årligen drabbas miljoner patienter världen över av vårdrelaterade infektioner, vilket representerar ett folkhälsoproblem och ett hotmot patientsäkerheten. Enligt WHO måste varje land därför vidta och fokusera på åtgärder som att förbättra hygienrutiner hos vårdpersonalen, för att minska andelen vårdrelaterade infektioner.Syfte: Att få insyn, förståelse och fördjupad kunskap i hur chefer på ett akutsjukhus i Stockholm arbetar för patientsäkerhet genom följsamhet till hand-, kläd-och hygienrutiner. Hur upplevsföljsamhet till hygienrutinerna vara, ses svårigheter, hur ser praxis för ansvar och uppföljning av följsamheten till hygienrutinernaut?Målet är att kunna ge förslag och inspiration till hur följsamhet till hygienrutiner kan optimeras på det sjukhus där studien utförts, även som inspiration till andra vårdgivare.Metod: 41 chefer på olika nivåer intervjuades. Kvalitativ forskningsansats valdes och manifest kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.Resultat: Chefer upplever att följsamheten till hygienrutiner generellt är god, men kan skilja sig åt mellan yrkeskategorier.