Bemötandefrågorna får allt viktigare betydelse i dagens polisarbete. Detta gäller i möten med såväl vuxna personer som barn. En bra kommunikation mellan barn och vuxna kan ha en avgörande roll i en brottsutredning. Med denna rapport vill vi belysa vikten av ett bra förhör med barn, hur ett barnförhör skiljer sig från ett förhör med en vuxen person, och varför det skiljer sig. Vi studerar faktorer som påverkar barnet i samband med ett förhör och i hur stor utsträckning barnets ålder och utveckling inverkar på förmågan att minnas.

Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur polisens Barnutredare i Sverige upplever och hanterar känslor i yrket. Detta undersök genom en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och totalt åtta Barnutredare från fem olika polisdistrikt i Stockholms län som skiljer sig med avseende på ålder och arbetslivserfarenhet intervjuades. Fenomenologi handlar om att ge en beskrivning av vad och hur deltagarna kontextuellt upplever fenomenet som studeras. Fenomenet som studeras i studien är barnutredarnas upplevelser och hantering av känslor i yrket.

Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur polisens Barnutredare i Sverige upplever och hanterar känslor i yrket. Detta undersök genom en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och totalt åtta Barnutredare från fem olika polisdistrikt i Stockholms län som skiljer sig med avseende på ålder och arbetslivserfarenhet intervjuades. Fenomenologi handlar om att ge en beskrivning av vad och hur deltagarna kontextuellt upplever fenomenet som studeras. Fenomenet som studeras i studien är barnutredarnas upplevelser och hantering av känslor i yrket.

Denna rapport skrivs som ett fördjupningsarbete vid polisutbildningen i Umeå. Rapportens huvudsakliga syfte är att belysa hur ett förhör med barn skall genomföras ur polisiär synvinkel för att bli så tillförlitligt som möjligt. Rapporten inriktar sig på förhörssituationer med barn i åldrarna två till sju år och som misstänks ha utsatts för sexuella övergrepp. Genom att studera svensk lagstiftning, utvecklingspsykologi och förhörsmetodik har vi vidareutvecklat en intervjuguide för hur ett barnförhör kan genomföras på bästa sätt. För att fördjupa kunskaperna i praktiskt polisarbete har intervjuer med åklagare och Barnutredare gjorts, därefter har det teoretiska underlaget jämförts med resultatet av dessa intervjuer.

The aim of the study was to examine how child investigators in the police force interpret and apply the notification of preliminary investigation (FuK) and the po-lice act in their child investigative interviews with alleged victims of sexual abuse. Questions at issue were how child investigators relate to FuK 17-19 §§, re-garding child investigative interviews and to FuK 16 § and the police act 3 §, re-garding their co-operation with social services. The theory and method used in this study was Sociology of Law. Qualitative interviews were conducted with eight child investigators, one from each police district in Stockholm. The results of the study conclude that despite special qualifications, child investigators may find themselves in difficulty in receiving or interpreting information from chil-dren, therefore they may need to consult a person with expert knowledge.

Som poliser kommer vi dagligen i kontakt med barn i olika situationer. Det kan vara i den brottsförebyggande verksamheten, i den repressiva verksamheten eller i den hjälpande verksamheten. Syftet med vårt arbete har varit att ta reda på vilka förstahandsåtgärder som är viktiga att vidta när barn finns med i bilden och vikten av hur vi poliser bemöter barn i dessa situationer. Information angående ämnet har vi bland annat hämtat genom lagtexter, förarbeten och olika rapporter. Vi har även samtalat med ett antal poliser/Barnutredare och personal inom Rädda barnen.

Två år vid polisutbildningen har bl.a. lärt oss lagstöd, självskydd, vapenhantering, radio, bilkörning, bemötande och hantering av misstänkta gärningsmän, drabbade målsäganden och vittnen. Men de minsta i samhället har glömts bort. Hur ska vi bemöta och ta hand om barn i samband med brott? Denna rapport är ägnad åt att ta fram information som är relevant för poliser i yttre tjänst vid bemötande av barn som bevittnat eller själva drabbats av brott.

Barn som bevittnat våld mot en nära anhörig kallas de glömda barnen. Uppskattningsvis upplever mellan 100 000 och 200 000 barn i Sverige våld i familjen. Enligt socialtjänsten är dessa barn brottsoffer, men inte enligt polisen. I undersökningar som gjorts gällande misshandlade kvinnor har framkommit att många barn varit närvarande när misshandeln skett. Det har även visat sig att mönstret upprepat sig när barnen vuxit upp och själva får relationer.