Barns inflytande i förskolan är ett aktuellt ämne som dessutom anses vara otroligt komplext, både att förstå begreppet och att arbeta med. Vårt syfte är att synliggöra de normer som kännetecknar en verksamhet där barn får möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det får för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrån ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in på två avdelningar på två olika förskolor.

Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer.

Liljefors, Karin & Nygren, Viktoria (2013). I betraktarens ögon ? en studie om pedagogers resonemang kring dokumentation i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring dokumentation i förskolan samt hur de förhåller sig till barns inflytande och etiska aspekter av dokumentationsarbetet. Tidigare forskning visar att då pedagogen dokumenterar barnet ges barnet ett sammanhang och får genom dokumentationen hjälp att gå vidare i tänkandet och lärandet.

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frågor vi vill ta reda på är hur den pedagogiska miljön påverkar barns förmåga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? Vår teoretiska utgångspunkt i arbetet är Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsätt. I vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att få en inblick i hur pedagogerna väljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

Denna undersökning bygger på fem kvinnliga förskollärares uppfattningar om förskolans fysiska innemiljö. Syftet är att ta reda på vad förskollärare tänker kring material och utformning av lokaler. I litteraturdelen berörs olika syn på barn och på förskolan som institution samt teorier kring material och den fysiska innemiljön. Eftersom jag söker förskollärares olika uppfattningar, använder jag mig utav en kvalitativ metod och genomför fem intervjuer. Mitt resultat visar att det är flera delar som påverkar förskollärarnas tänkande kring utformningen av förskolan, bl.a.

Studiens syfte är att undersöka hur några utvalda pedagoger i barnomsorgen beskriver att de hanterar och förebygger konfliktsituationer emellan barn och mellan barn och pedagoger.Vad upplever/bedömer pedagogerna vara orsaker som kan leda till konflikter?Hur förebyggs och löses konflikter?Vad har pedagogerna för barnsyn när det gäller konflikthantering?Metoden är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Fyra pedagoger med barnskötarutbildning eller förskollärarutbildning och som arbetar i barnomsorgen har deltagit.Resultatet visar hur respondenterna löser konflikter med domarroll, medling, avledning eller genom att avvakta och ge barnen tid att lösa konflikterna själva. Respondenterna uppfattar att barnen löser konflikter genom medling och avledning. Samtliga respondenter anser att konflikter är nödvändiga.

Sammanfattning Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers tankar och idéer sett ur ett didaktiskt perspektiv när det gäller utomhusvistelse på förskolan. Vi har utgått från fyra fråge-ställningar. Vilka pedagogiska tankar och idéer ger pedagogerna uttryck för när det gäller utomhusvistelse? Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar ställs pedagoger inför när det handlar om utomhusvistelse på förskolan och hur påverkar miljön pedagogernas didaktiska perspektiv? Hur har införandet av förskolans läroplan påverkat pedagogernas tankar om de didaktiska frågorna vad, hur och varför? Vilken betydelse har utbildning och erfarenhet för pedagogernas didaktiska förhållningssätt? Vi har diskuterat utifrån begrepp som didaktik, utomhuspedagogik, barnsyn, värdegrund, sinnen och läroplan för förskolan, där vi förhållit oss till pedagogers tankar om utomhusvistelse. Vi lutar oss mot Uljens didaktiska perspektiv och Deweys erfarenhetsbaserade lärande och reformpedagogik.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några förskollärares inställning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frågeställningar som besvarades i arbetet var: Hur påverkar förskollärarnas barnsyn vilket inflytande barn får i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollärarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket värde sätter förskollärarna på barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollärarna har goda intentioner när det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begränsar istället barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i fråga om handlingsutrymme och material.

 Syftet med denna studie är att få en bild av hur förskollärare arbetar med barns inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken förskollärare på sju förskolor. Vi intresserar oss för hur inflytandet ter sig bland 4-5-åringar. Demokrati, barnsyn och makt utgör stora delar av denna undersökning. Resultaten av studien visar att demokrati kan gestaltas genom att man förverkligar värdena solidaritet, frihet, förståelse, jämlikhet, tillit, ömsesidig respekt samt tolerans.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tänker pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet. Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna.

Syftet med studien är att ge en uppfattning om vad förskollärare ser som viktigt vid en lämningssituation på förskolan. Studiens teoretiska anknytning bygger på det sociokulturella perspektivet, där språket benämns som viktigt och är betydelsefullt i mötet med andra.De frågeställningar som används i arbetet är en grund för de kvalitativa intervjuer som gjorts med åtta erfarna förskollärare från två olika kommuner, där de forskningsetiska principerna har beaktats.Resultatet visar att de intervjuade är eniga om att ansvaret för lämningssituationerna ligger på förskolläraren. Resultatet visar även att förskollärarens erfarenhet har betydelse för hur mötet mellan förskolan och hemmet blir. Genom erfarenheten ökar förskollärarens förståelse för vårdnadshavares och barns känslor vid en lämningssituation, som i sin tur kan vara avgörande för hur framtida relationer fortskrider. Resultatet påvisar också att det finns möten som kan upplevas mer eller mindre känsliga, vid dessa möten får förskollärarnas barnsyn en stor betydelse.

Sammanfattningsvis visar resultatet på att barn behöver vuxna vid sin sida som vägleder dem på sin väg till vuxenlivet..

Detta examensarbete handlar om åtta pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan. Vi har med hjälp av intervjuer tagit del av pedagogernas tankar kring synliggörandet av matematiken i verksamheten, samt undersökt huruvida deras profilering har förändrat deras förhållningssätt till matematik. Undersökningen är gjord på fyra olika förskolor. Två Reggio Emilia- inspirerade förskolor och två kommunala förskolor. Resultatet visar att dessa pedagoger har ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande och att de ser vikten av matematik i förskolan.

Förskolan har vuxit sig allt större de senaste åren och majoriteten av alla barn går i förskolan.1998 skedde en stor förändring då ansvaret för förskolan överfördes från Socialdepartementet tillUtbildningsdepartementet och förskolan blev en del av skolväsendet. Vi har i denna studieundersökt hur pedagogens roll i förhållande till barnen skrivs fram i Det pedagogiska programmet förförskolan från 1987 och i Läroplanen för förskolan från 1998/2010 samt vilken barnsyn som ligger tillgrund för detta. Vi har utgått från Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod. Teorinbygger på en uppfattning om att diskursen påverkar och påverkas av den diskursiva och socialapraktiken den är en del av (och även andra). Vi har genom en kvalitativ textanalys och med hjälpav analysverktyg hämtat från Fairclough analyserat texterna för att söka svar på vårafrågeställningar.

BakgrundFörskolan är en miljö som är under ständig utveckling och förändring. När en verksamhets styrdokument och förutsättningar förändras sker även förändringar hos dem som är aktiva inom verksamheten. Lärande och utveckling hos barnen är en ständigt pågående process som påverkas av den pedagogiska omsorgen och miljön. Den pedagogiska omsorgen och miljön påverkas i sin tur av pedagogernas val av arbetsmetoder, förhållningssätt och barnsyn.SyfteSyftet med undersökningen är att visa på de positiva arbetssätt och metoder pedagoger använder sig av för att lösa olika dilemma i förskolan. Hur resonerar pedagoger kring detta? Hur löser de frustrerande situationer?MetodVi har använt oss av kvalitativ metod med selfreport som verktyg och med fenomenologi som ansats när vi samlat in data till vår undersökning.ResultatResultatet visar på pedagogers förmåga att anpassa sig efter olika situationer och barngruppens behov.