Syftet med examensarbetet är att få en ökad insikt i diskussionen som förs bland internationella författare angående krigsdrabbade barn. Litteraturen presenteras ämnesvis och läsaren får möta de ämnen som författarna för fram. De diskuterar frågor kring Barnsoldater, vilka olika effekter krig har på barn och hur dessa ska avhjälpas. Författarna ger även exempel på preventiva insatser och handlingsprogram i efterkrigstid och hänvisar genomgående till internationell rätt. Arbetet genomförs som en litteraturstudie och genom en slags innehållsanalys jämförs författarnas olika åsikter.

In this study our aim is to display a series of possible mechanisms which operateswithin the regions and societies were child soldiers were frequently andextensively used in combat tasks. Our study is based on the assumption thattoday's peace-building strategies are inadequate to describe certain problemsfaced by many post-conflict countries, especially in Africa. We argue that largeformations of child soldiers will, if not properly and immediately addressed, causeserve and structural problems in society, gravely hampering growth andinstitutional capacity. The Issues of Post Traumatic Stress and societal insecuritybrought on by the use of child soldiers poses a serious threat to society as a whole.In this study we use Uganda as an illustrative case to describe the mechanisms atwork..

Abstrakt Denna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kan förstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen då dess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verka självklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant att jämföra utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tanke om naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara just människa. Våra frågeställningar är om utilitarismen kan förklara iden om mänskliga rättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristisk teori.