Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville också bilda oss en uppfattning om eleverna förstår meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan användas i sina framtida yrkesval? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i våra projekt, där vi aktivt arbetar med att förbättra integreringsarbetet mellan kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visar på att eleverna upplever ämnesintegreringen positiv, speciellt när teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken på ett naturligt sätt, lite svårare har de att se meningen med engelskan.

Syftet med vår undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville också bilda oss en uppfattning om eleverna förstår meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan användas i sina framtida yrkesval? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i våra projekt, där vi aktivt arbetar med att förbättra integreringsarbetet mellan kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visar på att eleverna upplever ämnesintegreringen positiv, speciellt när teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken på ett naturligt sätt, lite svårare har de att se meningen med engelskan.

Vårt syfte med arbetet var att utveckla barns motorik med hjälp av musik. Vi oberverade två barngrupper med sammanlagt sju barn i åldrarna ca 1 till och med 3 år, på två olika förskolor. Vid observationerna använde vi oss av videokamera för att få en bra grund att analysera hur musiken påverkade den motoriska utvecklingen. Vi utförde först rörelseövningar utan musik, sedan rörelseövningar med musik. Vi såg att barnens motorik utvecklades, och hur musiken påverkade den motoriska utvecklingen.

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurs ett till tre beskriver sitt arbete med läsförståelse samt betydelsen av att ha en god läsförståelse. En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med de sex lärarna, vilka alla är behöriga att undervisa i ämnet svenska. Datamaterialet har analyserats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv där vi utgått ifrån de två frågeställningarna:? Hur beskriver sex lärare i årskurs ett till tre att de arbetar med läsförståelse?? Hur beskriver de sex lärarna läsförståelsens betydelse för eleverna?Resultatet av studien visar att lärarna arbetar med läsförståelse i olika stor omfattning men alla understryker vikten av att läsa med förståelse och inte enbart med flyt. Lärarna anser att läsförståelse är essentiellt för att eleverna ska kunna fungera i dagens informationssamhälle, men även för deras vidare utbildning och yrkesval.

BAKGRUND:I bakgrunden behandlas begrepp som är centrala för vår studie. Vi tar upp tidigare forskning och relevant litteratur som berör syftet. Vi tar även upp förskolans betydelse för barns språkutveckling och språkutvecklingens plats i styrdokument för förskolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka hur åtta förskollärare resonerar kring det pedagogiska arbetet med att stimulera språkutvecklingen hos barn.METOD:Utgångspunkten för undersökningen är kvalitativ metod och undersökningsverktyget är intervju. Urvalet består av åtta förskollärare som är verksamma i förskolan.RESULTAT:De lärare i förskolan som medverkat i vår undersökning beskrev alla att de har en ganska bred erfarenhet av att arbeta pedagogiskt med att stimulera barns språkutveckling. Lärarna uttryckte att det var viktigare att se helheten av verksamheten än att stimulera språkutvecklingen med särskilda aktiviteter.

Detta examensarbete försöker belysa barns uppfattning om datorn och hur barns lekar påverkas av dataspel. Vidare avser rapporten att kartlägga vilken typ av dataspel som är barnens favoriter och om pojkar och flickor har olika uppfattning om datorer och dataspel. Rapporten skall också belysa kriterier för att skaffa dataspel/program till fritidshem och klass 0-1 samt vad berörd personal tycker om detta.Som metod har jag använt en intervjuundersökning med 12 barn i åldern sex till tio år. Jag har också intervjuat fyra av personalen vid fritidshem och klass 0-1.Resultatet visar att barn har en klar uppfattning om vad en dator är. Inget av barnen i undersökningen upplever datorn som konstig eller onaturlig.

Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har påverkan på barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

Vi har i arbetet undersökt skillnader och likheter i leken på två skolgårdar, vi har med undersökningen velat studera samspelet mellan skolgårdsmiljöns utformning och barns lek, och om det finns lekar som hänger ihop med den uppbyggnad den specifika skolgården har. Vår frågeställning har under arbetets gång varit; Hur ser skolgårdsmiljön ut? Vad leker barnen? Vilka skillnader och likheter finns det i leken på de olika skolgårdarna? Hur ser pedagogen på skolgården och leken där? Undersökningen har genomförts med hjälp av observationer av barns lek på skolgården, kompletterat med intervjuer av barn om hur de ser på sin skolgård och vad de brukar göra där. Vi har valt att intervjua barnen för att se hur våra observationer stämmer med det barnen berättar för oss. Vidare har vi skickat ut en enkät till pedagogerna för att få med deras syn på skolgården och dess betydelse för barnens lek. Vår undersökning har visat att skolgårdens uppbyggnad och utformning har stor betydelse för leken som bedrivs där.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna använder lek i språkutvecklande situationer och hur de arbetar med flerspråkighet. Arbetet är grundat på observationer och intervjuer som genomfördes i två förskolor som ligger i centrala Malmö. I valet av förskolor var närvaro av barn med ett annat modersmål än svenska, en avgörande faktor. I arbetet jämför vi pedagogernas arbetssätt i de två förskolorna. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka möjligheter flerspråkiga barn har till språkutveckling samt lekens betydelse för detta. För att uppnå detta syfte utgick vi från frågeställningarna: Hur tänker pedagoger kring lek som en språkutvecklande situation? Hur kommunicerar barn med varandra i leken när orden inte räcker till? De teoretiska utgångspunkterna har varit lek, språk/ flerspråkighet, språkutveckling, lek ur ett kommunikationsperspektiv samt den sociokulturella teorin.

Syftet var att studera barns val av lek innehåll i relation till tidigare generationers lekar, samt att även se hur pedagogerna arbetade utifrån sin egen syn på traditionella lekar och hur det påverkade barnens val av lek. Det gjordes en kvalitativ undersökning, observationer och intervjuer i en förskoleklass. Resultatet visade att i förskoleklassen som undersökningen gjordes i använde man sig av traditionella lekar. Barnen lekte ofta samma lekar som den äldre generationen gjorde. En del av lekarna var sedan omgjorda för att passa dagens samhälle och det utbud av tv- och filmhjältar som idag är kändisar.

                    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor. Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål.

Syftet med examensarbetet är att belysa förskolelärares tankar kring sagor och varför sagor används i förskolan. Jag vill också illustrera hur förskolelärare arbetar med sagor för att stimulera språkutveckling hos barn. För att uppfylla mitt syfte har jag utgått ifrån följande frågeställningar: Hur resonerar förskolelärare kring hur sagan utvecklar barns språk? Vilka perspektiv tas upp av förskolelärare och varför arbetar de med sagor? Vilka är skillnader och likheter i förskolelärarnas arbetsmetoder när de arbetar med sagor? Metoden som jag använt mig av i genomförandet av studien är kvalitativa intervjuer med två förskolelärare och två observationer på två avdelningar i en förskola. Jag har under studien använt mig av bandspelare vid intervjuerna och papper och penna vid observationerna.

Mitt syfte är att utveckla en förståelse för hur pedagoger i en specialförskola arbetar samt tänker kring hörselskadade och döva barns språkutveckling. Min huvudfrågeställning är: Hur arbetar pedagogerna i en specialförskola för att utveckla hörselskadade barns och CI-barns språk, nämligen teckenspråket och det talade respektive skrivna svenska språket? De metoder som jag använt mig av är kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt observation av dessa pedagogers arbete före och efter intervjuerna. Slutsatsen av mina frågeställningar är att pedagogerna mest använder sig av det talade svenska språket i verksamheten med barnen. Teckenspråket använder man vid specifika tillfällen då barnen tillbringar tid med döv personal.

Uppsatsen behandlar hur barns medieanvändande återspeglas i deras lek på förskolan. Hur bearbetar barnen det de ser på TV eller spelar på datorn i sin lek? Utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella perspektivet. Barnen i förskolan kommer från olika sociala miljöer och med sig har de alla individuella erfarenheter. I vårt blivande yrke som pedagoger är det viktigt att känna till barnens intressen och ha en förståelse för detta i arbetet med barnen.