En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebär att de är flerspråkiga. För att de ska kunna få det stöd de behöver krävs det att de lärare som de möter har insikt i deras behov. I en enkätstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flerspråkiga barns språkinlärning bland 96 andraårsstudenter på lärarutbildningen.Undersökningen visar att lärarstudenter har en övertro på barns förmåga att lära sig ett nytt språk och att blivande språklärare verkar vara bättre rustade än andra ämneslärare, vilket tyder på att man saknar förståelse för att detta är kunskap som behövs inom alla ämnen i skolan. Språket är det verktyg som vi i första hand använder då vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, därför måste eleverna få möjlighet att utveckla sitt språk på bästa sätt..

Syftet med vår studie var att få en förståelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda på vad det är som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. Vårt intresse låg i att också att få veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrån frågeställningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek på förskolan? Vad är det som gör att det uppstår konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna på vår valda förskola om samspel? Undersökningen gjordes på två avdelningar på två olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femårsverksamhet och den andra hade barn i åldrarna ett till fem.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal, elever och några föräldrar på Stånga skola uppfattar att skolan kan stärka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk träning) som metod. Studien bygger på skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgången definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som främjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger på observationer, intervjuer samt enkätinsamlingar som utfördes i samband med ett besök på Stånga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap är viktigt, men huruvida det stärker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat påvisas mer än som en observerbar förändring gällande elevernas förhållningssätt, beteende och bemötande..

Vi ansvarar för och utbildar våra elever under tre års tid därefter släpper vi ut dem i yrkeslivet eller till fortsatta högre studier och önskar dem lycka till. Kontakten bryts. Arbetet är gjort utifrån en kvalitativ studie och med hjälp av en enkätundersökning med förtryckta svarsalternativ samt plats för egna kommentarer. Enkäten skickades till samtliga elever i två klasser som avslutade studierna på Hotell- och Restaurangprogrammet olika år och på skilda platser i landet. Vårt syfte med arbetet är att vi som lärare ska få kunskap om vad eleverna tycker om sin tidigare utbildning och om vi behöver ändra på vår undervisning i framtiden. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att elevens syn på Hotell- och Restaurangprogrammet samt sin nuvarande situation inte skiljde sig nämnvärt beroende på vilken del av landet eleven bor..

SAMMANFATTNINGAtt förlora en förälder under barndomen är inte ovanligt, trots det är kunskaperna om dessa barns behov av stöd och hjälp förhållandevis begränsade. Barns sorgereaktioner och behov av stöd skiljer till vissa delar från vuxnas. Syftet med studien var att belysa faktorer i ett barns livssituation som påverkar sorgearbetet i samband med en förälders död. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och resultatet utgjordes av en granskning av vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys har genomförts.

Det sker dagligen konflikter ute i förskolans verksamhet, det är något naturligt som uppstår imötet mellan människor. Av konflikter finns mycket att lära och detta är ett synsätt som oftaeftersöks i förskolan där grunden för lärande och utveckling läggs. Vi anser det viktigt ochintressant för vår framtida yrkesroll att vara medveten om sin egen roll som pedagog i barnskonflikter. Syftet är att undersöka pedagogens roll och inblandning i barns konflikter i förskolan,i relation till barns lärande och utveckling. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs synpå det viktiga samspelet mellan barn och vuxna och utgår från en kvalitativ forskningsgrunddär vi har intervjuat tio pedagoger på två olika förskolor, varav alla är utbildade förskollärare.I studien har det framkommit att pedagoger i barns konfliktsituationer ofta tar en roll somantingen medlare eller som en som håller sig i bakgrunden.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagogens arbetssituation har förändrats under dennes yrkesverksamma år. Vi ville även ta reda på vilka faktorer som påverkat stressen samt vilka konsekvenser det medfört.Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få veta hur pedagogen ser på sin arbetssituation. Vi intervjuade tio pedagoger med ett fåtal enkla och tydliga frågor. På så vis fick vi personliga och utförliga svar från våra informanter. Vår teoretiska grund baseras på forskning inom stress och samhällsförändring.Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger var nöjda med sitt yrkesval men inte med sin arbetssituation.

Inströmningen av de ensamkommande asylsökande barnen har ökat radikalt de senaste åren och har därför blivit ett kontroversiellt ämne i svensk flyktingspolitik. Det är varje stats ansvar att omhänderta dessa ensamkommande barn på ett bra och värdigt sätt. I denna studie behandlas därmed dessa barns rättigheter enligt FN:s konvention om barns rättigheter, samt Rådets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. Rättigheter som behandlas är sådana som är relevanta i förhållande till de ensamkommande asylsökande barnen såsom icke-diskrimineringsprincipen, principen om barnets bästa, rätten att höras, rätten till hälso- och sjukvård samt rätten till utbildning. Vidare jämförs dessa rättigheter med den svenska lagstiftningen för att fastställa hur Sverige förhåller sig till sina internationella åtaganden..

Denna studie har som syfte att beskriva hur några barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lärares föreställningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktär är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som angreppssätt. Därigenom har två lärare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lärarnas kartläggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. Likaså kunde skriftliga källor i många fall ge en överensstämmande skildring av området.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute på förskolegården, samt förskollärares betydelse för barns rörelseutveckling. Frågeställningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollärarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollärarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegården hjälper till att utveckla barns motorik. Vi använde oss av intervju som metod där vi intervjuade sex förskollärare. Till vår hjälp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem på ett dokument i datorn.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur socialsekreterare resonerar kring barns delaktighet vid beslutsprocesser. Undersökningen är kvalitativ och baseras på halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med elva socialsekreterare. Samtliga arbetar med barnutredningar i olika kommuner. Studien har en induktiv ansats och har skrivits ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Av intervjuerna har en tematisk analys gjorts, där tre teman blev centrala.

Syftet med studien var att ta reda på barns perspektiv på delaktighet och inflytande under matsituationen i förskolan. Ett problem som tidigare har synliggjorts är att småbarn i förskolan inte får vara delaktiga och ta sin egen mat samt att de inte får möjlighet till inflytande under matsituationen i den utsträckning som skulle kunna erbjudas. Studien är kvalitativ och observationer har utförts på småbarnsavdelningen vid två förskolor, en med bufféservering och en med traditionell servering i syfte att undersöka barns perspektiv under matsituationen. Resultatet visar att barn som erbjöds bufféservering gavs fler tillfällen till delaktighet men färre tillfällen till inflytande och de barn som erbjöds den traditionella serveringen gavs fler möjligheter till inflytande men färre tillfällen till delaktighet än vid bufféserveringen. Slutsatser som kan ställas utifrån studien är att det inte spelar någon roll om barn serveras mat ifrån en bufféservering eller en traditionell servering.

I Sverige insjuknar årligen omkring 300 barn och ungdomar mellan 0-18 år i cancer. Barn med cancer påverkas på många olika sätt och det medför ofta en långvarig sjukhusvistelse för dem. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att leva med cancer. En systematisk litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed och 14 artiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet delades in i tre teman fysiska upplevelser av behandlingen, leva med känslomässiga förändringar och önskan av att vara ?normal?.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvåspråkiga barns språkutveckling i svenska och i modersmålet samt hur de ser på miljöns betydelse för dessa barns språkutveckling. För att få en djupare förståelse för pedagogernas resonemang valde jag att använda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollärare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska områden i Malmö genomfördes. Jag har även genomfört observationer på samma förskolor vid tre olika tillfällen. Undersökningens frågeställningar var: Hur arbetar pedagogerna för att främja tvåspråkiga barns lärande? Går det att iaktta variation när det gäller antalet tvåspråkiga barn avseende förskolans arbetssätt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling i svenska och modersmålet? Undersökningens utgångspunkten har varit sociokulturella teorier.

Undersökningens syfte är att belysa hur pedagogerna förhåller sig och uppfattar barns språkutveckling i leken. I litteraturstudier undersöks barns språk och lek. I den teoretiska bakgrunden tas styrdokument upp. Det sker även en genomgång av utvecklingspsykologiska teorier och kulturpedagogiska teorier. Även den nutida forskningen om lek och språk tas upp.