Syftet med denna studie är att utforska hur kreativa lärprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv på omvärlden och därmed skapa möjligheter att utmana barns lärande för hållbar utveckling. För att komma närmare barns perspektiv på omvärlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig själva och världen de lever i, samt hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsperspektiv och baserar sig på deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg används posthumanismen, vilken ifrågasätter världens tudelade struktur och som ser barn, lärande och kunskap som sammanflätade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad på hur barn relaterar till omvärlden och hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring flerspråkiga barns språkutveckling och lärande samt att undersöka miljöns betydelse i detta sammanhang. Mina teoretiska utgångspunkter baserar sig på Vygotskijs sociokulturella teori om barns lärande. Förutom Vygotskij har jag också hämtat resonemang från Bråten (1998), Lindqvist (1999), Strandberg (2006), Säljö (2000) och andra forskare. Uppsatsens empiriska underlag grundar sig på ostrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i tre förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett mångkulturellt område.

Under vår förskollärarutbildning på Högskolan i Kristianstad har vi reflekterat över hur viktigt det är som pedagog att vara medveten om sitt förhållningssätt. Som vuxna är vi förebilder för barn, vilket innebär att hur vi för oss och agerar har betydelse och stor inverkar i barns liv. Mötet med alla barn i vardagen blir av betydelse för hur den vidare kontakten fortlöper, därför är barns olikheter i allmänhet av intresse att uppmärksamma och därför känns angeläget att skriva om.Vi vill tacka våra fyra pilotpersoner, samt våra åtta intervjupersoner som var villiga att ställa upp och delge sig av sina erfarenheter och tankar kring barns olikheter. Ett ödmjukt tack riktar vi till vår fantastiska handledare Lena Jensen som trodde på oss, samt stöttade oss fast tiden var knapp. Till slut vill vi även tacka varandra för det stöd och de givande diskussioner vi haft, en styrka för oss är att vi har kompletterat varandra bra i tanke och handling vilket har bidragit till detta examensarbete..

Syftet med vår forskningsstudie var att kartlägga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att få hjälp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns språkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollärare i förskoleklass samt fem specialpedagoger på fem olika skolor. Sammanfattningsvis så visar resultatet att lärarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. Förskollärarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse är något som det i de flesta förskoleklasser tas stor hänsyn till vid planeringen.

Mat har betydelse för barns hälsa ur kortsiktigt så väl som långsiktigt perspektiv. Förskolan är en betydelsefull arena i arbetet att främja god hälsa i tidig ålder. I förskolans läroplan poäng-teras att varje barn ska kunna utveckla sin förståelse för hälsa och välbefinnande genom aktiv delaktighet i frågor som påverkar deras vardag. Däremot saknas association till hälsans rela-tion till mat och matvanor. Detta motiverar vidare studier om hur förskolebarn kan erbjudas möjligheter till delaktighet i situationer med hälsosamma matvanor.

Examensarbetet handlar om hur barn i femårsåldern på en förskola resonerar om lärande. Syftet med studien är att få förståelse för vad lärande kan innebära ur barns perspektiv. För att få syn på detta använde jag dokumentationer på förskolan som underlag. De metoder som använts för att besvara min frågeställning var intervjuer och samtal. Studiens frågeställning: Hur resonerar barn kring lärande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv där betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur lärare i förskolan förhåller sig till barns sexualitet. På vilket sätt samtalar lärare med varandra och med föräldrar om barns sexualitet. Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) gör gällande att förskolan ska verka för att varje barns integritet och självständighet bevaras. Uppsatsen belyser även hur lärare för samtal om barns sexualitet tillsammans med barn, kollegor och föräldrar och hur det påverkar lärares förhållningssätt. Tidigare forskning bygger på lärares observationer och erfarenheter.

Denna studies syfte har varit att utifrån föräldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemål som funnits när det gäller verksamhetens innehåll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemål har föräldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehåll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos föräldrar och assistenter angående assistentens roll och ansvar kring tal och språkutveckling hos barn med CI samt vilken påverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och språkutveckling?Den metod som har använts för att kunna undersöka dessa frågor är en kvalitativ intervjumetod med föräldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrån vårt transkriberade material. Det resultat som framkom från intervjuerna var att föräldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en påverkan på tal och språkutveckling för barnet med CI.

Demokrati, där barns inflytande och delaktighet är en viktig del, genomsyrar läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Det finns flera orsaker till att barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Den viktigaste anledningen är att det är en mänsklig rättighet, en annan att det krävs att barn redan i förskolan får möta inflytande och delaktighet för att fostras till demokratiska personer. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger som medvetet säger sig arbeta med barns inflytande och delaktighet i förskolan ser på barns möjligheter att också göra det. Hur väl stämmer pedagogers uppfattningar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande överens med barns uppfattningar? För att söka svar på ovanstående har jag intervjuat 2 pedagoger och 4 barn på samma förskoleavdelning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse.

Ämnet för uppsatsen är barns sexualitet. Undersökningen syftar till att ta reda på hur förskollärare och lärare förhåller sig till barns sexuella uttryck eftersom vuxnas bemötande påverkar utvecklingen. När barn och sexualitet kopplas samman uppstår ofta debatt för att sexualitet ses som något som tillhör vuxna. Sexualitet är också tätt sammankopplat med genus vilket påverkar möjligheten för flickor och pojkar att uttrycka sin sexualitet. Metoden som valdes var samtalsintervju och tre förskollärare och tre lärare intervjuades.

Examensarbete, 15 poängi LärarutbildningenVårterminen 2008SAMMANFATTNING Antal sidor: 29Monika LidholmAv glädje bygger man musik - men räcker det?En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstläge.Singing is an act of joy - plus a little know-how.Syftet med mitt examensarbete var att undersöka förskollärares kunskap om barns och vuxnas olika röstlägen samt hur de tillämpar denna kunskap i praktiken. Vidare syftar arbetet till att belysa relevant forskning inom området. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade åtta förskollärare på tre förskolor och läste även litteratur i ämnet.

Detta är en fallstudie och resultaten går inte att generalisera. Huvudsyftet med studien är att belysa pedagogens och utemiljöns betydelse för barns tankar om naturen. Uppsatsen inleds med en genomgång av läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Därefter följer forskning inom olika områden såsom utomhuspedagogik och olika teorier om lärande, Piaget och Vygotsky.Undersökningen genomfördes på två förskolor med olika utemiljöer. Enskilda intervjuer med tjugo barn, tre-fem år, och gruppintervju med pedagogerna samt observationer har skett på båda förskolorna.

Examensarbetet behandlar frågan om värdegrunden i skolans vardag, vad värdegrunden bygger på och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels på en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna påverkan och läroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det på en kvalitativ intervjustudie av 10 lärare i grundskolan. Intervjustudiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar av vad värdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten..

Learning for life through playPreschool teachers? perspective of children?s play and the use of play in the nursery settingStudien behandlar förskollärares perspektiv på barns lek i förskolan och hur de använder sig av lek i verksamheten. Syftet med studien är att få en större uppfattning om hur förskollärare ser på barns lek, hur de anser sig använda leken i verksamheten och om deras synsätt på något sätt präglar hur barns lek kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Problempreciseringen i studien innefattas av: Hur anser förskollärare att de använder sig av barns lek i förskolans verksamhet? Vad anser förskollärare om barns olika lekar i förskolan? samt Vilken roll anser förskollärare att de har i barns lek på förskolan? Studien bygger på intervjuer med åtta förskollärare.