Vårt syfte är att beskriva pedagogens syn på lek och sin egen roll i barns lek. Vi vill också göra en jämförande studie gentemot vår teoretiska ram där fokus ligger i det utvecklingspedagogiska perspektivet.Som metod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer där 8 förskolepedagoger deltog. Alla samtal baserades på en intervjuguide och genomfördes under en period om två veckor. Utifrån intervjuerna sammanställde och analyserade vi stoffet som framkom, och ställde mot vår teori för att kunna dra slutsatser och få ett resultat.Det som kom fram i undersökningen var att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barnets sociala och emotionella utveckling. Vi fann att pedagogerna i studien såg sin roll som observatörer, vilket innebär att pedagogens roll blev avvaktande och passiv så länge leken pågick utan konflikter.Pedagogerna undervärderar sin egen roll och betydelse vid barns lek.            ?.

Anknytningens betydelse för barns utveckling, hjärnans uppbyggnad,psykologisk funktion och känslomässig stabilitet har bekräftats avneurobiologisk forskning. Behandlingsmetoden Theraplay stärkeranknytning och samspel mellan barn och föräldrar. Inom ramen för enutvärderingsstudie av Theraplaybehandling ville denna delstudie beskrivapatientgruppen samt undersöka samband mellan föräldrarnas mående ochbarnens funktionsnivå. Hypotesen var att föräldrarnas psykiska måendehade samband med barnens funktionsnivå. Deltagare var 24 barn 2-9 årmed föräldrar.

Denna rapport handlar om pojkars och flickors intresse av skönlitteratur samt om det finns några kopplingar mellan utvecklingspsykologin och barns läsvanor. I litteraturgenomgången tar jag upp barns utveckling 7-15 år och barns läsvanor 10-12 år. I min resultatdel presenterar jag vad jag fått fram av min enkätundersökning som jag gjort i tre klasser i år 4, 5 och 6, sammanlagt 68 elever. Jag har frågat eleverna angående deras fritidsläsning. Vilken skönlitteratur läser eleverna? Hur ofta läser eleverna? Hur mycket läser elverna? När läser eleverna? samt Varför läser eleverna? Jag kom bl.a.

Syftet med denna studie är att belysa hur pedagoger uppfattar och värderar lekens betydelse för barns lärande samt hur de beskriver att de tillämpar lek i verksamheten. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att vi skulle kunna ta tillvara på deras individuella åsikter. Resultaten behandlades och utformades efter olika katego­rier. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger uppfattar och värderar leken som ett verktyg då barn tillägnar sig och befäster kunskaper. De menar även att lek underlättar inlärningen så att den blir motiverande och lustfylld för barnen.

Forskning visar att barn har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerättssekreterares erfarenhet av att tillförsäkra barn rätten att komma till tals och få inflytande i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta familjerättssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. Familjerättssekreterare upplever att barnsamtal är givande och viktigt, de träffar alla barn i utredningarna och är lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvårigheter. Ramar, riktlinjer och förutsättningar för utredningsarbetet försvårar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs därför inte i vidare hög grad.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vad mån de för studien utvalda förskolepedagogerna tillvaratar och utvecklar små barns musikalitet. Med små barn menas ett- och tvååringar vilka inte ännu har ett verbalt utvecklat språk vilket gör att kroppsspråket blir en viktig del för att förstå små barns vilja och behov. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod används i form av gruppintervjuer och observationer där ambitionen var att skapa ett kollegialt samtal mellan förskolepedagogerna för att de skulle kunna bidra med mer tillsammans än vad var och en skulle kunna bidra med. På så sätt kunde en djupare förståelse nås och observationerna bidrog även till denna djupa förståelse. Studien visar på att det finns en förståelse för små barns musikalitet hos förskolepedagogerna vilket bidrar till att deras musikalitet till viss mån tillvaratas och utvecklas..

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, så att de får vara med och påverka. Syftet med vår undersökning är att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar både barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet på olika sätt kan ta sig uttryck i miljön.

Denna litteraturstudie är skriven på uppdrag av Malmö Stad och behandlar barn som bevittnat våld och hur dessa skall förhöras samt huruvida barn är kompetenta vittnen. Resultatet visar att barn kan vara kompetenta vittnen som kan ge korrekta och tillförlitliga utsagor om de förhörts på ett korrekt sätt som varit anpassat till barnets utvecklingsnivå. Vidare visade även studien att barns påverkan av suggestion är starkt kopplat till deras utveckling och hur barnets utveckling den kan ha påverkats av att bevittna våld men även under vilka förhållanden barnet förhörts..

Syftet med denna kunskapsöversikt är att bidra till en ökad förståelse kring kostens betydelse för barns kognitiva utveckling samt deras förmåga till inlärning:Vilken påverkan har kosten förbarns inlärning och kognitiva utveckling? Metoden är en kunskapsöversikt med 13 analyserade artiklar. Resultatet visar att lång amningstid ger färre ADHD symtom, hyperaktivitetoch impulsivitet hos barnet. Mycket snabbmat, salt, friterad mat, rött kött, söta drycker och sötsaker bidrar till en sämre minnesfunktion och inlärningsproblem. Att äta hälsosam mat med mycket fisk, frukt och grönt bidrardettatill en god hälsa och mindre symtom av ADHD, hyperaktivitet, impulsivitet och bättre akademiska resultat..

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lärandemiljö.En intervjustudie om barns lärande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger på två förskolor anser lärande är hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lärande utifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lärande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd tråd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lärande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgå från deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsättningar för en bra lärandemiljö.

Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på småbarnsavdelning beskriver att de arbetar för att uppmärksamma och synliggöra barnens rumsuppfattning. Studien har två huvudsakliga frågeställningar: Vilken betydelse har rumsuppfattningsförmåga för barns matematiska utveckling samt hur arbetar pedagogerna för att utveckla barns rumsuppfattning i förskolans verksamhet. Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Fem pedagoger från slumpmässigt valda förskolor har deltagit i studien. Studien har sin grund i den fenomenografiska forskningsansatsen som fokuserar på att undersöka olika uppfattningar av ett fenomen, i detta fall rumsuppfattning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärarnas inställning ser uttill populärkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utsträckning samt påvilket sätt populärkulturen används av förskollärarna i verksamheten. Syftet ärdessutom att undersöka om det finns något samband mellan inställningen ochanvändandet.METOD Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsmetod och är gjord genomen enkätstudie. Totalt åtta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit istudien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkätundersökningen angav 41stycken sig för att vara förskollärare.RESULTAT Likt tidigare forskning visar vår undersökning att populärkulturen är en del avbarnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek.Till skillnad från tidigare forskning visar vår undersökning att förskollärare ärmer positiva och benägna till att använda populärkulturen medvetet i förskolan.Undersökningen visar också att förskollärare som använder populärkulturengör det framför det egna intresset på grund av vetskap om populärkulturenspåverkan på barns utveckling och lärande. Studien visar att det finns ettsamband mellan förskollärares inställning till och användande avpopulärkulturen i förskolan då fler har en positiv bild av populärkulturen iförskolan och dess inverkan på barns utveckling och lärande bland de sommedvetet använder populärkulturen än de som inte använder ämnet..

Syftet med studien är att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning utifrån verksamma lärares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning.Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckenspråk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. Därefter presenteras tidigare forskning inom området döva barns läs- och skrivinlärning. Det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning belyses genom intervjuer med lärare i svenska för döva.Dövas förstaspråk är teckenspråk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har därför ett dubbelt arbete när de börjar skolan; de ska lära sig läsa och skriva samtidigt som de lär sig ett nytt språk.

Syftet med studien har varit att undersöka behovet av att i förskolan kartlägga barns språkutveckling. Vi har även studerat i vilket syfte kartläggning sker och vilka metoder som används. Särskilt intresse har riktats mot TRAS - Tidig Registrering Av Språkutveckling, och några pedagogers uppfattning om detta material. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer av fyra specialpedagoger samt enkäter som besvarats av personal på totalt 32 förskolor.Barns språkutveckling är komplex och påverkas av många faktorer. I enlighet med tidigare forskning visar vårt resultat att kartläggning är nödvändigt för att kunna se vilka behov en viss barngrupp har och därmed kunna anpassa verksamheten efter barnens utvecklingsnivå.

Syftet med detta examensarbete är att försöka att ta reda på om motoriken har någon avgörande betydelse för lärandet och utvecklingen av de estetiska språken. Vi ville genom enkät och intervju få tydliggjort föräldrars och pedagogers tankar kring just detta. För att förankra vår idé och vårt syfte vände vi oss till tidigare forskning och litteratur som berör ämnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som har betydelse för oss i vår roll som pedagoger. Med detta som utgångspunkt genomförde vi intervjuer med två pedagoger.