Den här studien handlar om vad pedagoger ute i verksamheten anser om förskolans roll att främja barnens rörelse och hälsa. De frågor som besvaras är: Hur tänker pedagoger om begreppet hälsa och hur kan förskolan bidra till en sund hälsa? Hur ser pedagogerna på barn och rörelse utifrån den dagliga verksamheten? Vilken betydelse tillskriver pedagoger miljön i samband med barns rörelse?Den teoretiska del tar upp olika synsätt på rörelse ur historisk synvinkel. Det presenteras även två olika perspektiv att se på rörelse och lek. Miljöns betydelse för barnens möjligheter till rörelse, samspel, identitet och lek kommer också att behandlas.

Kambodja är ett av de fattigaste länderna i Sydostasien, många människor lider av nedsatt hälsotillstånd efter alla år av krig. Syftet med studien är att beskriva hälsoarbetarnas erfarenheter av att främja barns hälsa i Kambodja. Studien utfördes enligt en kvalitativ metod och består av intervjuer som utfördes med hälsoarbetare som arbetar inom statliga, icke statliga organisationer och på privat klinik. Intervjuer och textmaterial analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att på statlig nivå ges möjligheter att arbeta hälsofrämjande för att kunna påverka barns hälsa och på den praktiska nivån visar sig dock begränsningar i form av olika hälsohinder.

I studien undersöks hur barns läsvanor och läsintresse ser ut på fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande läsutvecklingsresultat som framgår i aktuella studier ochundersökningar. En enkätundersökning har genomförts i årskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger på frågeställningar kring barns läsning och hur desjälva ser på sin läsning på fritiden, samt var de får sin inspiration till läsning ifrån.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill läsa om det som intresserar dem.Resultatet visar också att de två största kategorier av texter barn helst använder sigav vid läsning på fritiden är av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till läsning av sina vårdnadshavare följt avlärare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsättningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fått fram dels genom tidigare forskning inom området och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollärare, grundskollärare och specialpedagog. Några centrala hinder vi fått fram rör lärarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfällig ämneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssätt i förhållande till styrdokumentens mål och intentioner försvåras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare forskning i form av artiklar, avhandlingar samt litteratur med koppling till undersökningsområdet. Ur Läroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) har vi även valt att lyfta de delar som vi anser relevanta för undersökningen. Vi har valt att använda oss av Michel Foucaults teorier kring normalitetsbegreppet, vilket även presenteras i ett avsnitt.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring normalitet hos barn i förskolan. Våra frågeställningar är: Finns det beteenden hos barnen som pedagogerna värdesätter högre än andra? Hur resonerar pedagogerna kring bemötandet av barns olikheter? Hur förhåller sig pedagogerna till de normer som existerar i samhället gällande hur ett barns beteende bör vara?MetodMetoden vi valt att tillämpa i undersökningen är kvalitativ intervju.

Jag beundras av barns sätt att se på världen. Deras ärlighet, nyfikenhet och förmåga att säga precisvad de tycker och tänker. Hur barn ser på allting med nya ögon och hur de kan förklara saker ochting på det mest självklara sätt. Dessa egenskaper försvinner med tiden och i takt med att vi bliräldre, men det är någonting jag vill bevara. Jag vill i mitt projekt överföra barns tolkning ochförståelse av begrepp till objekt och produkter..

Abstract Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns fria lek i förskolans inomhusmiljö samt i vilken utsträckning förskollärarna är delaktiga i barns lek. Studiens teoretiska utgångspunkt är utifrån Batesons kommunikationsteori. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) lyfter fram leken som betydelsefull och som en central del i förskolans verksamhet. I forskningsbakgrunden presenteras den teoretiska utgångspunkten tillsammans med andra teoretiska och vetenskapliga tankar om lek samt olika infallsvinklar om lekens betydelse för barn och pedagogens roll i leken. Tidigare forskning har påvisat att pedagoger både ska delta och inte delta i barns lek.  Barns villkor att leka kan variera, då den dagliga verksamheten med rutiner och planerade aktiviteter kan uppta dyrbar lektid för barn. En kvalitativ observationsmetod med videokamera och fältanteckningar har använts i studiens empiriska undersökning.

There is an ongoing discussion in Sweden about child perspective and child?s perspective.The municipalities? family law units are required to include these perspectives in their investigations. But how do they affect the outcome of custody investigations? This essay addresses that issue. I have looked at how much say children have and how much they participate in their custody investigations.

Följande studie fokuserar på barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhållande till olika aspekter som kan skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling. Studiens frågeställning är: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat insamlad empiri med utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat på att pedagogerna är dem som skapar förutsättningar för att utveckla barns läs och skrivförmåga.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om barns förståelse för olika matematiska begrepp blir tydligare och mer lättöverskådlig för pedagogen genom användning av ett konkret undervisningssätt. Vår undersökningsgrupp bestod av 25 elever i år 5. De hade inte tidigare arbetat med begreppet area så därför valde vi det området. Metoden vi använde vid de sju lektionstillfällena bestod av varierande och konkreta uppgifter som gav tillfälle till många diskussioner och reflektioner både hos oss och hos eleverna. Resultatet visade genom utvärderingar och diskussioner att majoriteten av eleverna uppvisade förståelse för begreppet när de arbetade med våra uppgifter.

Tysta och blyga barn är ofta de som lämnas åt sidan eller får vänta med att få sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog är det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig själva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och när blir insocialisering ett värde som bör överordnas barnets fria val?I denna essä undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstå dessa barns behov och förhålla mig till dem utifrån begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bästa. Jag kommer att utgå från några problem från min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjälp av olika synsätt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism..

År 2009 startades det europeiska forskningsprojektet COST Action IS0804 med syfte att få mer kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling och utveckla bedömningsmaterial anpassade för flerspråkiga barn. Inom COST Action fokuserar arbetsgruppen Narrative and discourse på berättelser (narrativer) som ett sätt att bedöma språk hos barn. Berättande liknar naturlig språkanvändning och anses ge en mer rättvisande bild av flerspråkiga barns förmåga än andra logopediska test. Av narrativgruppen utvecklades bedömningsmaterialet MAIN (Multilingual Assessment Instrument for Narratives). Med MAIN kan barns produktion och förståelse av berättelser undersökas på makrostrukturell nivå.

BakgrundVårt intresse kring barns könskonstruerande i förskolan har motiverat oss till att genomföra denna studie. Vår bakgrund kommer därför att belysa forskning kring könsskapande, könsteorier samt lek och lekmiljön.SyfteSyftet med vår undersökning är att undersöka hur kön konstrueras i små barns fria inomhuslek på förskolan i samspel med andra barn och i samspel med pedagoger.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. Som undersökningsverktyghar vi använt observationer. Observationerna har utförts på en småbarnsavdelning på en förskola.ResultatVårt resultat visar att barn konstruerar kön genom att använda materialet som finns på förskolan.Studien visar att pedagogerna på förskolan, spelar en stor roll i barnens könskonstruerande då barnen identifierar sig med vuxna i sin omgivning. Vi ser därför att yttre faktorer, såsom miljön, andra barn samt pedagogerna, har en avgörande roll i hur barn konstruerar kön..

Syftet med detta arbete var att studera hemspråket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lärarens och elevens syn på matematiskt undervisning på modersmålet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lärare i den mångkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen på modersmålet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 är av stor betydelse för eleverna, där studiehandledningen på modersmålet gör att elevernas inlärning i både matematik och språk blir starkare.Nyckelord: modersmål, studiehandledning, andraspråkselever..

I denna empiriska studie behandlas miljöundervisningen för en hållbar utveckling, utifrån fritidspedagogers och fritidshemmets perspektiv. Syftet med studien var att undersöka fritidshemmets syn på begreppet hållbar utveckling och lyfta fram hur fritidspersonalen arbetar med hållbar utveckling. En kvalitativ intervjustudie låg till grund för data insmlingen och resultatet visar att fritidspedagogerna i sin miljöundervisning främst ser begreppet som naturvetenskpligt där de i praktiken arbetade med källsortering och återvinning. En viktig del i fritidspedagogernas arbetssätt var att arbeta utifrån ett socialt perspektiv, där undervisning skedde i diskussion och dialog med eleverna. .