Sök:

Sökresultat:

5470 Uppsatser om Barns utemiljö - Sida 60 av 365

Utan ord : En litteraturstudie med fokus pÄ smÄ barns icke-verbala kommunikation

Studiens syfte var att undersöka den icke-verbala kommunikationens innebörd och dess pÄverkan i framförallt smÄ barns liv. Fokus har varit pÄ smÄ barns icke-verbala kommunikationssÀtt. För att fÄ ett bredare perspektiv av icke-verbal kommunikation, har en litteraturstudie legat till grund för arbetet. Litteraturen som har legat till grund för hela examensarbetet har varit i form av tryckta böcker samt vetenskapliga artiklar. KroppssprÄket Àr det Àldsta och dÀrmed ocksÄ det första sprÄk som mÀnniskan kommunicerat pÄ och till följd av detta har vÄrt icke-verbala sprÄk funnits med sÄ lÀnge mÀnniskan funnits pÄ denna jord (Backlund 2006 & Maltén 1998).

Pedagogers delaktighet i barns lek pÄ förskolegÄrden

Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek pÄ förskolegÄrden. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde nÀr  barnen vistades pÄ förskolegÄrden, om pedagogerna deltog i leken och pÄ vilket sÀtt de deltog. Vi utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÄ samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes pÄ observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut pÄ att observera pedagogers delaktighet i barns lek. MÄlet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Konsten att överleva pÄ en konkurrenssatt marknad : ett fall för bevakningstjÀnsten

Denna studie syftar till att undersöka vilka tankar och erfarenheter som finns hos fem yrkeskategorier kring sambandet mellan barns sprÄkutveckling 0-6 Är, sprÄklig medvetenhet, kommande lÀs- och skrivutveckling, sprÄkbefrÀmjande metoder samt synen pÄ specialpedagogens roll. Undersökningen genomförs med hjÀlp av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter, som arbetar med eller kring barn i förskoleÄlder. DÄ barns sprÄkutveckling ligger till grund för uppsatsens övriga avsnitt har vi valt att redogöra för densamma. Under studien framkom en samstÀmmighet mellan tidigare forskning och vÄra resultat vad det gÀller den sprÄkliga medvetenhetens betydelse för en god lÀs- och skrivutveckling. Dock rÄder oenighet om vad sprÄklig medvetenhet Àr.

Utomhuslek pÄ förskolan : en studie om barns val av aktiviteter

Förskolans utegÄrd har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det Àr dÀrför intressant att se vilka aktiviteter barnen vÀljer pÄ utegÄrden.  Denna studie Àr gjord pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har Àven skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig pÄ observationer som Àr gjorda pÄ de bÄda förskolorna. Studien visar att gÄrdens storlek och utformning har betydelse nÀr det gÀller vissa val av aktivteter. Barnen vÀljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter Àn exempelvis rörelse och springlekar.

Kommunikation vid överlÀmnande pÄ akutmottagning : Ambulanssjuksköterskors och akutmottagningssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation vid patientöverlÀmnande i akuta situationer, prio 1 larm

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Utveckling av barns emotionella intelligens

Kan man utveckla barns emotionella intelligens med hjÀlp av samtal och aktiviteter? Jag valde att i detta arbete lÄta begreppet emotionell intelligens motsvara hur barnen uttrycker sina kÀnslor och tankar, hur de samarbetar och hur de tÀnker om regler. I mitt utvecklingsarbete jobbade jag genom samtal och olika aktiviteter, sÄsom mÄlningar. Barngruppen bestod av elva barn (sex pojkar och fem flickor) i Äldern 4-5 Är. Jag har med intervjuer och observationer studerat om mitt utvecklingsarbete utvecklade barnens emotionella intelligens.

Faktorer som pÄverkar barns upplevelser av vÄrdmiljö

Barn skrivs in pÄ sjukhus nÀr deras behandling och omvÄrdnad inte lÀngre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebÀr sjukhusvistelse stora förÀndringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begrÀnsade förmÄga till kognitivt tÀnkande kan göra förÀndringarna svÄra att hantera. NÀr barn har svÄrt att förstÄ och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstÄr lÄng tid efter upplevelsen. En vÄrdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse.

Barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet : En studie om upplevd och faktisk rörelse i tre urbana familjer

Studiens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur barn i Äldern 9-12 Är och förÀldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i frÄga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck pÄ barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att fÄ en sÄ nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkÀter med bÄde fasta och öppna svarsalternativ till förÀldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive förÀldrar, deltagande miljöobservationer samt tvÄ tjÀnstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att förÀldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osÀker skÀnker en liten tillÄten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det Àr viktigt att göra Ätskillnad mellan faktisk och tillÄten rörelsefrihet dÄ dessa tvÄ sÀllan överensstÀmmer. Det visade sig att förÀldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a.

Barns lÀsutveckling : PÄ vilket sÀtt pÄverkas den vid anvÀndandet av Phonics respektive Whole language?

Barns lÀsutveckling har lÀnge delat upp forskare och lÀrare i tvÄ lÀger. The reading war i USA spred sig över vÀrlden under 1970-talet och pÄverkade Àven lÀrare och forskare i Sverige. Debatten gÀllde om elever skulle fortsÀtta undervisas genom att lÀra sig alfabetets bokstÀver och tillhörande sprÄkljud eller om det var mer effektivt att anvÀnda sig av en helordsmetod. Syftet med denna konsumtionsuppsats har varit att undersöka skillnader i barns lÀsutveckling vid anvÀndandet av Phonics och Whole language och hur dessa skiljer sig mellan olika ortografier. Vi har Àven analyserat tidigare forskning dÀr de kombinerat dessa tvÄ metoder.Denna vetenskapliga litteraturstudie har genomförts genom att jÀmföra resultat av tidigare forskning.

Barns lÀs- och skrivutveckling i förskolan : Pedagogers tankar om lÀs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass

Syftet med studien var att undersöka hur förskollÀrare tÀnker om barns lÀs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frÄgestÀllningar som jag sökte svar pÄ var: hur tÀnker pedagogerna om barns lÀs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med lÀs- och skrivutveckling? Jag har utgÄtt frÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och anvÀnt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollÀrare intervjuades, fem förskollÀrare frÄn fyra förskolor och tvÄ förskollÀrare frÄn en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förÀndrats vad gÀller barns lÀs- och skrivutveckling.

FörskollÀrares dokumentationsarbete i den dagliga verksamheten : En kvalitativ intervjustudie med sju förskollÀrare

Examensarbetet handlar om pÄ vilka sÀtt sju förskollÀrare dokumenterar barns lÀrprocesser i den dagliga verksamheten, för att frÀmja en fortsatt verksamhetsutveckling. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod för att undersöka pÄ vilka sÀtt förskollÀrare sÀger att de dokumenterar i den dagliga verksamheten samt pÄ vilka vis de anser att dokumentationsarbetet pÄverkar utvecklingen av verksamheten.Sedan 1930-talet har det i förskolan funnits ett starkt intresse att observera och dokumentera barns utveckling och lÀrande. Denna typ av dokumentation har sin grund i utvecklingspsykologin. Detta har medfört att förskollÀrare utifrÄn fÀrdiga mallar frÀmst observerat och dokumenterat för att undersöka och bedöma barns utveckling, i förhÄllande till vad som ses normalt för deras Älder. Dokumentationsformen skiljer sig frÄn pedagogisk dokumentation som hÀrstammar frÄn en stad i norra Italien som heter Reggio Emilia.

Barns delaktighet i barnavÄrdsutredningar : En studie av implementeringen av BBIC i Enköpings kommun

In 2007 a project began in the Uppsala region, which aimed to help municipalities implement BBIC (Barns behov i centrum). BBIC is a system that helps social workers increase children?s participation in investigations relating to social work. This study follows up on BBIC?s implementation process in Enköping, a municipality in the Uppsala region.

Barn med sprÄksvÄrigheter i förskolan. FörskollÀrares tankar och arbetsÀtt.

Genom att göra den hÀr studien ville vi undersöka och beskriva fyra förskollÀrares tankar om sitt eget arbetssÀtt kring barns sprÄkutveckling. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn med sprÄksvÄrigheter upptÀcks och fÄr hjÀlp i förskolans verksamhet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar förskollÀrarna för att upptÀcka, kartlÀgga och frÀmja barn med sprÄksvÄrigheter? Vilka pÄverkande faktorer kan förskollÀrarna se gÀllande barns sprÄkutveckling? Vilken hjÀlp ger specialpedagog samt tal- och sprÄkspecialist förskollÀrarna? Hur fungerar samarbetet mellan förskolan och hemmet för de barn som har sprÄksvÄrigheter? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra förskollÀrare intervjuades. TvÄ av förskollÀrarna arbetade med yngsta barnen i Äldrarna ett till tre Är och de andra tvÄ arbetade pÄ tvÄ olika resursavdelningar med barn i Äldrarna tre till sex Är.

"Boken överallt" : Förskolans presentation och anvÀndning av boken inomhus och utomhus

Syftet med detta examensarbete var att fÄ en inblick och en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med bilderböcker pÄ förskolan. Genom en kvantitativ enkÀt bestÄende av sex slutna och tvÄ öppna frÄgor ville vi undersöka hur pedagoger pÄ Ätta olika förskolor arbetade med barn och bilderböcker. För att studien inte skulle bli för vid, valde vi att rikta oss mot pedagoger som arbetar med tre- till femÄringar.Den forskning som vi tagit del av visar tydligt hur betydelsefullt bilderboksanvÀndandet Àr för barns sprÄk- och lÀsutveckling. Genom att anvÀnda bilderböcker som ett pedagogiskt redskap stÀrker vi barns sprÄk till exempel genom att öka deras ordförrÄd och ordförstÄelse. Bilderboken stimulerar fantasin och hjÀlper barn att förstÄ sammanhang..

Pedagogens roll i barns (tidiga) samspel

Examensarbetets övergripande syfte Àr att mot bakgrund av litteratur inom omrÄdet studera erfarna pedagogers förhÄllningssÀtt i barngrupper i allmÀnhet samt med barn som har svÄrigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, dÀr sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lÄng erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelÀgna om att nÄ pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn pÄ sin roll i detta samspel. Resultatet visar pÄ att pedagogerna i stor utstrÀckning anvÀnder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar ocksÄ pÄ vikten av att vara medveten om sitt förhÄllningssÀtt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta lÄngsiktigt.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->