Vi Àr intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om bÄde pedagoger och barn hade nÄgon uppfattning om varför lÀsning kan vara av betydelse. DÀrför ville vi ta reda pÄ pedagogers och barns syn pÄ lÀsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. VÄr studie bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna anvÀnde barnboken frÀmst som ett verktyg i förskolan för att frÀmja barnets kunskapsutveckling som exempelvis sprÄket, fantasin och faktakunskaper.

Denna studie baseras pÄ förskollÀrares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser Àven hur förskollÀrare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts som metod dÀr sex förskollÀrare intervjuades. Resultatet visar att lek och lÀrande bildar en helhet dÀr leken inte kan skiljas ifrÄn barnens utveckling. Resultatet visar Àven att förskollÀrare bör respektera barns lek, men att grÀnsen i förhÄllande till att stödja eller styra barns lek Àr svÄr att urskilja.

BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och Àr influerad av Fröbels pedagogik.InnehÄllet i samlingen varierar, alltifrÄn sÄnger och lekar till diskussioner om etik och moral. Isamlingen kan barnen fÄ trÀna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om samlingarna i förskolan.Vi vill ocksÄ undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lÀrandet i samlingen,samt om barnen uppfattar att de har nÄgot inflytande över samlingens innehÄll.METOD:Vid insamlandet av vÄrt empiriska underlag valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bÀsta sÀttet för att uppnÄ vÄrt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bÄdebarn och pedagoger pÄ grund av att vi ville kunna jÀmföra deras uppfattningar. VÄr teoretiskautgÄngspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslÀrande.RESULTAT:VÄrt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter nÀr de berÀttar om samlingen. Det ÀrÀven dessa aktiviteter som de anser Àr det roligaste pÄ samlingen.

Syftet med vÄr studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken pÄ förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger pÄ fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det Àr frÀmst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod och enkÀter samt bearbetat detta utifrÄn ett fenomenografiskt angreppssÀtt. Pedagogernas utsagor och enkÀtsvar har kategoriserats och sorterats utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever har för uppfattningar om förhÄllandena mellan jorden, mÄnen och solen. De omrÄden somhar undersökts har gÀllt storlek, avstÄnd och rörelse. Denna studie har ocksÄ undersökt hur elever uppfattar att mÄnens faser uppkommer. Försök har ocksÄ gjorts att utröna var deras uppfattningar hÀrrör frÄn. Undersökningen Àr baserad pÄ 20 intervjuer med elever dÀr deras egna teckningar av de undersökta fenomenen har utgjort grunden.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod i form av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkÀtundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger frÄn fyra skolor harsvarat pÄ frÄgeformulÀret, och 218 barn i Äldrarna Ätta till tio Är frÄn samma skolor besvaradeenkÀten. Genom undersökningen har vi fÄtt kÀnnedom om hur de tillfrÄgade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet bÄde i skolan och pÄ fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion Àr viktigt och 73 % att de rörde pÄ sig tillrÀckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehÄll fysisk aktivitet varje dag.

Utomhuspedagogik Àr ett förhÄllningssÀtt som syftar till att lÀrande sker i utemiljö. Det Àr ocksÄ ett vÀxelspel mellan sinneliga upplevelser och boklig bildning. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ sex pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och hur dessa tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och inslag av den fenomenografiska forskningsansatsen. I resultatet fann vi att pedagogerna hade varierande uppfattningar kring utomhuspedagogik och hur de sÄg pÄ Àmnet som ett verktyg för barns lÀrande.

Abstract Titel: Lekens betydelse för barns lÀrande i förskolan ? Tio förskolepedagogers uppfattningar om leken. (The importance of play on the learning passes in pre-school) Författare: Annette Poulsen Typ av arbete: Examensarbete (15 hp) Handledare: Ingrid Sandén, Examinator: Lena Lang Kurs: LÀrarutbildningen, Malmö högskola, Skolutveckling och ledarskap Datum: 4 Juni 2009 Syfte: Studiens syfte var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar och tankar om lek och lÀrande. Den empiriska undersökningen avsÄg att besvara syftet med tvÄ frÄgestÀllningar som berör hur förskolepedagogers uppfattningar om lekens betydelse för barns lÀrande och hur förskolepedagoger ser pÄ lekens betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning av leken samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod. Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes och totalt intervjuades tio förskolepedagoger.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar av fenomenet fysik som innehÄll i förskolans verksamhet.  Tidigare forskning och litteratur visar att arbetet med de olika naturvetenskapliga Àmnena finns i verksamheten men pÄ grund av förskollÀrares olika erfarenheter och kompetenser sÄ blir fysikÀmnet inte synliggjort. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllning anvÀndes intervju som metod. TvÄ förskollÀrare frÄn tre olika förskolor intervjuades, d v s totalt sex respondenter.Resultatet visar att förskollÀrare uppfattar att fysik som innehÄll i förskolan kan vara vuxenstyrt genom att man utgÄr frÄn experiment, eller med utgÄngspunkt i vardagserfarenheter dÀr man arbetar utifrÄn barns intresse för att synliggöra fysikinnehÄllet. .

BAKGRUND:Vygotskij (1934/1999) talar om samspelets pÄverkan pÄ barns lÀrande och utveckling. MÄnga forskare vilar sina studier pÄ Vygotskij och utgÄr frÄn hans teori om den nÀrmaste utvecklingszonen. Flera av forskarna kom fram till att ett samspel fungerar bÀttre dÄ barn har en social kompetens och i den ingÄr konflikthantering.SYFTE:Studiens syfte Àr att undersöka barns uppfattningar av samspel. De frÄgestÀllningarundersökningen utgÄtt ifrÄn Àr: Hur uppfattar barn ett fungerande samspel? Hur uppfattar barn ett bristande samspel? Hur uppfattar barn konflikthantering?METOD:Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Syftet med studien Àr att se vad barn har för uppfattningar om mÀnniskokroppen och hur ser vi ut pÄ insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjÀrtat fungerar. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lÀr sig beror pÄ intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig Àn hjÀrtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrÄn barnens intresse vill ocksÄ barnen lÀra sig..

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ fördjupad förstĂ„else av förĂ€ldrars uppfattning vad gĂ€ller deras barns inkludering i förskolan. Undersökningen bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med fyra mammor till barn med Downs syndrom. Deras barn finns i förskoleverksamhet och Ă€r i Ă„ldern ett och ett halvt till tre Ă„r. Analysen av resultatet har fokus pĂ„ förĂ€ldrarnas uppfattningar av förskolan som resurs, kĂ€nslan av att vara inkluderat eller segregerat integrerad och förĂ€ldrars rĂ€ttigheter och ansvar. Är det en rĂ€ttighet att ?bara fĂ„ vara mamma?? Hur förĂ€ldrarna ser pĂ„ framtiden vad gĂ€ller skolgĂ„ng, deras barns tillgĂ„ngar eller brister, och vad som begrĂ€nsar, Ă€r aspekter som belyses i undersökningen.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av vilken syn pedagoger har pÄ begreppet barns inflytande. Vi vill Àven fÄ en inblick i vilka hinder och möjligheter pedagoger upplever nÀr det gÀller att ge femÄringar inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med tio stycken pedagoger pÄ fyra förskolor. Inflytande Àr ett begrepp som utgör en central del i vÄr studie. Resultatet av studien visar att pedagogerna har en likvÀrdig uppfattning om vad begreppet inflytande innebÀr.

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien Àr att visa förskollÀrares upplevelser av förhÄllandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns sprÄkutveckling. FrÄgestÀllningarna som arbetet bygger pÄ Àr: Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer pÄ förskolan? Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av verbal kommunikation i samlingssituationer pÄ förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollÀrare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för Àmnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgÄngspunkt frÄn Maurice Merleau-Ponty utifrÄn fenomenologin.

Bakgrund: De fÄ undersökningar som finns om barns syn pÄ döden handlar i hög grad om sorg och sorgearbete och inte om döden som fenomen. Fokus för vÄr studie Àr hur barn uppfattar fenomenet döden. Det Àr ett Àmne som vi upplever hamnar i skymundan i skolan pÄ grund av att det ofta sammankopplas med sorgliga och hemska hÀndelser i livet.Syfte: VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ hur barn i förskoleklass respektive barn i Ärskurs tvÄ uppfattar fenomenet döden, för att pÄ detta vis se om det förekommer nÄgon skillnad i svaren beroende pÄ Älder. Vi undersöker om pojkar och flickors svar skiljer sig Ät, samt se hur media pÄverkar barnens svar. Utöver dessa kommer vi Àven sammanfatta de övriga pÄverkansfaktorer som vi kan se. Metod: Studien bygger pÄ intervjuer med barn i grundskolan pÄ tvÄ olika skolor dÀr Äldern varierar mellan 6-8 Är.