VÄr studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik pÄ förskolan prÀglas av förskollÀrarnas syn pÄ sin egen musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lÀrande pÄ förskolan. Vi vill Àven belysa förskollÀrares förklaringar av musikens betydelse för lÀrandet, samt hur de definierar sin egen musikalitet. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer genomförda pÄ fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön Àr viktig för barns lÀrande och utveckling.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik Àr ett mycket viktigt komplement till barn/elevers lÀrande i bÄde förskola och skola. Envariationsrik naturmiljö erbjuder barn en miljö som frÀmjar barns hela utveckling och hÀlsa pÄ ett sÀtt som ingenannan miljö förmÄr. Vi tar upp aktuell forskning kring utomhuspedagogik. VÄr studie grundar sig pÄuppfattningar om hur mÀnniskan förstÄr sin omvÀrld. DÀrför har vi inspirerats av fenomenografin som teoretiskutgÄngspunkt och ett utvecklingspedagogiskt perspektiv nÀr det gÀller barn och elevers lÀrande.SYFTE:Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar utomhuspedagogik inom förskola ochskolans tidigare Är (förskola ? Ärskurs 6).METOD:Undersökningen har utförts med kvalitativ forskningsmetod.

Syftet med examensarbetet Àr att jÀmföra de uppfattningar om matematik och rÀkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att barnen kopplar matematik till att rÀkna, anvÀnda mattebok eller att göra lÀxor. Vad gÀller rÀkningens innebörd sÄ kan barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser rÀkning som att sÀga en ramsa, att anvÀnda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra rÀkneoperationer samt att rÀkna kvantiteter.

Menar du vad jag förstÄr? Àr en studie av barns sprÄkutveckling i ett 3-6 -Ärsperspektiv. Syftet med följande studie Àr att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns sprÄkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptÀcka, stödja och stimulera barnens sprÄkutveckling? VÄr studie genomfördes genom litteraturstudier kring vÄr problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

VÄr studie belyser pedagoger i Specialskolans tidigare Äldrar och i förskolan för döva barn och fokuserar pÄ pedagogernas syn pÄ döva barns lÀs- och skrivutveckling. Vi har en teoretisk del dÀr tidigare forskning behandlas och fokus i teoridelen ligger pÄ vad den tidigare forskningen sÀger om döva barns lÀs- och skrivutveckling. VÄr studie Àr kvalitativ och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i Specialskolan och i förskola för döva.VÄrt resultat visar att pedagogerna delar ett synsÀtt som stÀmmer mycket vÀl överens med vad vi funnit i den tidigare forskningen pÄ de allra flesta punkter. Döva barns lÀs- och skrivutveckling gynnas om pedagoger möter dem utifrÄn ett visuellt perspektiv och utifrÄn deras tidigare erfarenheter och intressen Àr nÄgot som betonas av de flesta av vÄra intervjuade pedagoger. Hemmiljön och de döva barnens förÀldrar framkommer ocksÄ som en mycket viktig del i utvecklandet av de döva barnens teckensprÄk enligt pedagogerna i vÄr studie..

SAMMANFATTNINGSyfteStudiens syfte var att undersöka intensivvĂ„rdspersonals uppfattningar till att vĂ„rda patientermed fetma.MetodStudien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Åtta intensivvĂ„rdspersonal, fyrasjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades till studien, som genomfördes pĂ„ ettuniversitetssjukhus i Mellansverige. Dataanalys gjordes enligt kvalitativ innehĂ„llsanalys.ResultatInformanternas uppfattningar till att vĂ„rda patienter med fetma resulterade i fem kategorier. Ikategorin ?Resurser? beskriver informanterna olika faktorer som pĂ„verkade personalen.?Praktisk omvĂ„rdnad? beskriver vad som ansĂ„gs viktigt att tĂ€nka pĂ„ inom omvĂ„rdnaden avpatienterna.

I denna studie undersöks tio utvalda förskollÀrares uppfattningar om begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar vilka förutsÀttningar barn i Äldern 1-5 Är i förskolan har till att utöva fysisk aktivitet nÀr det gÀller resurser sÄsom miljö, tid, material och personaltÀthet. I studien tas det del av tidigare forskning kring fenomenet, olika perspektiv pÄ och förutsÀttningar för fysisk aktivitet behandlas. Studien genomfördes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tio förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. FrÄgorna som stÀlldes tog sin utgÄngspunkt i syftet och frÄgestÀllningarna för studien. Studien har en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att det som varit centralt i undersökningen har varit att ta reda pÄ variationer i uppfattningarna av fenomenet fysisk aktivitet. Resultatet visar att de tio utvalda förskollÀrarna har olika uppfattningar om vad begreppet fysisk aktivitet innebÀr.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser frÄn 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och hÀrigenom pÄverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring Àmnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

BAKGRUND: VÄrt intresse för att undersöka fenomenet barnboken som ett pedagogiskt verktyg har hela tiden funnits men under utbildningens gÄng vuxit, dÄ vi förstÄtt att den med ett medvetet arbetssÀtt kan pÄverka barns lÀrande och utveckling pÄ flera plan. NÄgot som Ànnu mer ökade vÄr nyfikenhet var att tidigare forskning inom detta omrÄde var mycket begrÀnsad. Trots det har vi försökt att lyfta fram relevant forskning kring vÄrt Àmne. Utvecklingspedagogiken Àr det som ligger som teoretisk grund för vÄr undersökning.SYFTE: Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ vilka uppfattningar förskollÀrare har kring barnboken som ett pedagogiskt verktyg för att medvetet skapa förutsÀttningar för barn att utvecklas och lÀra.METOD: I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av kvalitativ forskningsansats med inspiration frÄn fenomenografin. För att samla in data valde vi att anvÀnda oss av den kvalitativa intervjun.

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd bilder dÄ vi lever i ett bildsamhÀlle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte Àr att öka förstÄelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrÄn vÄr problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys anvÀndas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur anvÀnder sig barn av kulturella verktyg för att förstÀrka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frÄgan: Vad tÀnker du pÄ nÀr du Àr arg? Rita och berÀtta!Resultatet av undersökningen tyder pÄ att det gÄr att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Sammanfattning Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad barn i förskoleklass och Ärskurs ett lÀser hemma och vad förÀldrarna tror kan öka deras lÀslust sÄvÀl i hemmet som i skolan. Min frÄgestÀllning Àr: Vad lÀser barn hemma? Vad gör förÀldrarna för att öka deras barns lÀslust? Hur utnyttjar man det i skolan för att vÀcka och öka barns lÀslust? Undersökningen Àr gjord i form av enkÀtundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen Àr gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna Àr i Äldrarna 6-8Är. I undersökningen har sexton förÀldrarana obsververat sina barns lÀsvanor i hemmet.

Syftet med studien Àr att synliggöra hur barn tÀnker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgÄ frÄn ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv sÄ Àr mitt syfte att synliggöra barns oliktÀnkande i Àmnet. Min valda metod till studien Àr semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 Är. I resultatet av min studie sÄ synliggörs barns olika sÀtt att förstÄ och uttrycka livsnÀra fenomen pÄ. Resultatet visade ocksÄ pÄ barns oliktÀnkande genom en naturalistisk-, evolutionÀr- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och mÀnniskans uppkomst.

SammanfattningDen hÀr studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna har om barns kroppsliga rörelser i verksamheten, bÄde i den fria spontana leken och i de planerade rörelseaktiviteterna. De har Àven fÄtt dela med sig av sina tankar om barns möjligheter till rörelser i verksamheten och hur de ser att det pÄverkar barnens motoriska utveckling, inlÀrning och rörelseglÀdje. Detta har möjliggjorts genom att anvÀnda sig av det fenomenologiska perspektivets ?glasögon? dÀr mÀnniskan erfar vÀrlden genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan rörelse, utveckling och inlÀrningsförmÄga.

Syftet med denna studie var att belysa hur Ätta pedagoger som Àr verksamma i de lÀgre Ärskurserna ser pÄ klassrummet som arbetsfÀlt, nÀr det gÀller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.VÄra slutsatser av resultatet Àr att pedagogerna visar att de har förstÄelse för barns motoriska utveckling. Trots detta rÄder det en brist pÄ medvetna motoriska rörelseövningar som Àr integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

I denna C-uppsats har vi undersökt hur lÀrare i förskolan ser pÄ sin egen roll gÀllande barns sprÄkliga utveckling samt i vilken mÄn förskollÀrarna anser att inomhusmiljöns utformning kan pÄverka sprÄkutvecklingen pÄ ett positivt sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tÀnker och gör för att erbjuda möjligheter till barns sprÄkliga utveckling. Valet av metod föll pÄ kvalitativa intervjuer. Syftet preciserades i tvÄ frÄgestÀllningar som sedan fördjupades genom intervjuerna. Tre informanter delade med sig av sina tankar och erfarenheter kring sprÄkutveckling i förskolan.