I studien undersökte vi inom vilka omrÄden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka omrÄden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur barnen sjÀlva tÀnker kring barns inflytande. I studien anvÀnde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par frÄn tvÄ förskoleklasser frÄn tvÄ skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten.

Syfte: Det frÀmsta syftet med arbetet var att undersöka hur smÄbarns lÀrande gynnas ivardagliga spontana samspelssekvenser som uppstÄr mellan barnet och pedagogen.Syftet besvarades genom att undersöka vilka föremÄl och aktiviteter som fÄngarbarns uppmÀrksamhet och intresse, vilka av barns visade intresse uppmÀrksammasoch utmanas av pedagoger, och hur det stöd som barn fÄr för sitt lÀrande ifrÄnspontana samspel med pedagoger kan relateras till de teorier som kan tÀnkas liggabakom lÀroplanen Lpfö98.Teori: Studien utgick ifrÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och vilade pÄutvecklingspedagogiska rekommendationer kring arbete pÄ förskolan samt pÄ teorinom förmedlat/medierat lÀrande.Metod: Undersökningen genomfördes i form av barnobservationer och kvalitativa intervjuermed pedagoger.I studien medverkade sammanlagt 27 barn i 1-3 Ärs Älder och 12 pedagoger pÄ treolika smÄbarnsavdelningar.Resultaten av observationerna bearbetades bÄde kvalitativt och kvantitativt.Resultat: Resultaten visade att bara en tredjedel av alla barns visade intresse besvaras avpedagoger i spontana samspel, dessutom har nÄgra kunskapsomrÄden högre positioni barns rangordning av intresse Àn i pedagogernas omedvetna rangordning av vilkaav barnens intresse som skall uppmÀrksammas.Analysen av observationsmaterialet gjorde synligt att barn oftast fÄr stöd för attförstÄ innebörd av saker och ting, för att bemÀstra olika aktiviteter och för attfokusera sitt medvetande pÄ andras aktiviteter. Det pedagogiska stödet kommermestadels i form av samtal i vilka pedagoger sÀtter ord pÄ och utökar barnsförstÄelse av omvÀrlden, samt genom att barns uppmÀrksamhet fokuseras pÄlÀrandets objekt och att pedagoger förmedlar yttre aspekter av lÀrandebeteende.Intervjuerna pekade pÄ att pedagogers egna uppfattningar av stödet skiljer sig frÄndet som pÄvisas av observationerna. De flesta pedagoger anser att de gagnar barnslÀrande i spontana samspelssekvenser framförallt genom en stimulerande miljö.Resultaten belyste ocksÄ hypotetiska samband mellan barns Älder och stödetsupplÀgg samt mellan pedagogers yrkeserfarenhet och förmÄgan till meta-kognitionoch stödets potential för barns lÀrande.Resultaten synliggjorde nÄgra möjliga omrÄden för pedagogerskompetensutveckling..

ElevhÀlsovÄrd ska erbjuda multidisciplinÀrt stöd till alla elever i grundskola och gymnasieskola, för att frÀmja lÀrande, god allmÀn utveckling och en god hÀlsa hos varje elev. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av elevhÀlsovÄrd inom grund- och gymnasieskolan. Att undersöka elevers erfarenheter har inte varit vanligt inom skolhÀlsovÄrden i Sverige. De flesta omvÄrdnadsvetenskapliga undersökningar har hittills grundat sig pÄ skolsköterskors uppfattningar om skolhÀlsovÄrdens betydelse. Sjutton artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

ElevhÀlsovÄrd ska erbjuda multidisciplinÀrt stöd till alla elever i grundskola och gymnasieskola, för att frÀmja lÀrande, god allmÀn utveckling och en god hÀlsa hos varje elev. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av elevhÀlsovÄrd inom grund- och gymnasieskolan. Att undersöka elevers erfarenheter har inte varit vanligt inom skolhÀlsovÄrden i Sverige. De flesta omvÄrdnadsvetenskapliga undersökningar har hittills grundat sig pÄ skolsköterskors uppfattningar om skolhÀlsovÄrdens betydelse. Sjutton artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur barns utveckling och lÀrande pÄverkas av utomhuspedagogik. Fokus ligger pÄ sprÄkutvecklingen, men Àven andra aspekter som kan ha betydelse för en gynnsam utveckling Àr av intresse. Undersökningsinstrumentet som anvÀnts Àr intervjuer med 11 pedagoger i förskolor och grundskolor som har en tydlig utomhuspedagogisk profil. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om utomhuspedagogik och hur det pÄverkar barnens utveckling och lÀrande kommit fram. De som arbetar med utomhuspedagogik Àr positiva till metoden och hade dÀrför svÄrt att se kritiskt pÄ verksamheten.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ pedagogers och förÀldrars uppfattningar om utomhuspedagogik, för- och nackdelar med det samt pÄ vilka sÀtt det pedagogiska arbetet skiljer sig mellan I Ur- och skur förskolor och förskolor som inte har utomhuspedagogik som inriktning. Vi gjorde en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer med Ätta pedagoger och Ätta förÀldrar frÄn fyra olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger och förÀldrar har olika uppfattningar om utomhuspedagogik och att det finns ett antal olika för- och nackdelar med utomhuspedagogik enligt dem. Resultatet visade ocksÄ att det fanns skillnader i det pedagogiska arbetet mellan förskolorna som profilerat sig som I Ur- och skur och de förskolor som inte har denna profilering. En del av resultatet visade Àven att I Ur- och skur förskolorna skiljer sig med avseende pÄ hur mycket de vistas utomhus. .

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Denna studie intresserar sig för barn i förskolan och hur dessa kommunicerar och samspelar med varandra i samtalet kring sociala fenomen och syftar till att studera barns perspektiv pÄ vardagliga sociala processer utifrÄn teorier om identitet, relationer och social interaktion. Begreppen identitetsformering, relationsarbete och barns perspektiv anvÀnds som en röd trÄd genom arbetet och Àr grundlÀggande för uppsatsens olika avsnitt. För att undersöka detta har parintervjuer med barn genomförts, med barn i Älder fyra till fem Är. HÀlften av dessa par har bestÄtt av barn som leker mer frekvent med varandra och de resterande av barn som leker mindre frekvent med varandra. Under samtalen framkommer mönster som kan diskuteras i relation till teorier kring identitetsformering och relationsarbete samt hur barns barns sociala interaktion kan förstÄs, dels utifrÄn det barnen sjÀlva sÀger och dels utifrÄn sÀttet de sÀger det pÄ.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Den palliativa vÄrdens mÄl Àr att uppnÄ en god och fridfull död. En god död har dock visat sig vara en individuell och varierande upplevelse varför patienten sjÀlv mÄste fÄ möjlighet att uttala sig om sin förestÄende död. Forskning har framhÄllit att det finns olika uppfattningar om vad en god död innebÀr, utifrÄn patientens, nÀrstÄendes och vÄrdpersonalens perspektiv. Syftet med litteraturstudien var dÀrför att belysa kunskap om uppfattningar om en god död, för att kunna förbÀttra omvÄrdnaden i en palliativ kontext. Föreliggande litteraturstudie baseras pÄ 15 vetenskapliga artiklar.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagoger ser pÄ sin egen betydelse under utevistelsen pÄ förskolegÄrden, hur de uttrycker sig om förskolegÄrdens möjligheter att skapa förutsÀttningar för barns lek och lÀrande samt hur de uttrycker sig om hur förskolegÄrden skulle kunna utvecklas. VÄra erfarenheter Àr att förskolegÄrden mÄnga gÄnger anvÀnds som en rastplats och inte som en plats dÀr det tas tillvara pÄ barns lek och lÀrande. I vÄr studie anvÀnde vi intervjuer tillsammans med observationer för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Vikom fram till att pedagogernas instÀllning till utevistelsen och deras syn pÄ förskolegÄrden har stor betydelse för hur barnen upplever utevistelsen. Pedagogerna Àr glada över den utveckling som nyligen skett pÄ deras förskolegÄrd men de upplever att det finns potential att utveckla den Ànnu mer.

Menar du vad jag förstÄr? Àr en studie av barns sprÄkutveckling i ett 3-6 -Ärsperspektiv. Syftet med följande studie Àr att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns sprÄkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptÀcka, stödja och stimulera barnens sprÄkutveckling? VÄr studie genomfördes genom litteraturstudier kring vÄr problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

Palmgren, Veronica (2010). Barns inflytande. Malmö, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien Àr att undersöka hur sex pedagoger resonerar kring barns inflytande i verksamheten, pÄ tvÄ förskoleavdelningar. Den ena avdelningen driver en Reggio Emilia inspirerad verksamhet och den andra avdelningen arbetar inte efter nÄgon uttalad pedagogik eller filosofi.