Grön Flagg Àr en utmÀrkelse som i Sverige finns pÄ cirka 2000 förskolor/skolor, dÀr syftet Àr att utveckla och synliggöra arbetet för HÄllbar utveckling. I tidigare examensarbeten har det undersökts om förskollÀrares upplevelser och uppfattningar av vad Grön Flagg Àr och bör vara i verksamheten. Vi har istÀllet undersökt Grön Flagg-verksamheten utifrÄn tio barns upplevelser och beskrivningar.Sammanfattningsvis visar resultatet att barnen frÀmst associerar Grön Flagg till sopor och kÀllsortering och de anser att detta Àr viktigt för att djur och natur inte ska ta skada. De flesta av barnen uttryckte att det Àr roligt att arbeta utifrÄn Grön Flagg, och de gav mÄnga konkreta exempel pÄ förskolans aktiviteter samt sina egna handlingar i vardagen. Studien visar att barnen överlag diskuterar inom fyra olika teman; kompostering, kÀllsortering, naturruta och omsorg till djur.

Det hÀr examensarbetet handlar om barns inflytande och integritet i pedagogisk dokumentation. I lÀroplanen för förskolan anges att alla som arbetar inom förskolan ska visa respekt för den enskilde individen i det vardagliga arbetet. Arbetet i förskolan ska prÀglas av ett synsÀtt som bygger pÄ respekt för mÀnniskors okrÀnkbarhet, individens frihet och integritet och alla mÀnniskor lika vÀrde. Samtidigt ska arbetet i förskolan stödja barns identitet, sjÀlvkÀnsla, sjÀlvstÀndighet och tillit till sin egen förmÄga. Barn ska kunna ge uttryck för egna uppfattningar och förstÄ egna rÀttigheter (Utbildningsdepartement, 1998).

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ barns lÀrande. Studien belyser Àven förskolans uppdrag vad gÀller det livslÄnga lÀrandet. Den teoretiska utgÄngspunkten hÀmtas ur det sociokulturella perspektivet. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om huruvida förskolans och förÀldrarnas syn pÄ lÀrande, sammanfaller eller skiljer sig Ät. Genom att öka medvetenheten hos pedagogerna i förskolan om förÀldrars syn pÄ barns lÀrande kan mötet mellan familj och förskola stÀrkas.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-2 har för uppfattning och arbetssÀtt kring barns flersprÄkighet. Undersökningen Àger rum pÄ en svensk skola i Spanien. FrÄgestÀllningarna Àr följande;-       Vad har lÀrarna för uppfattning om flersprÄkighet?-       Vilka arbetssÀtt anvÀnder lÀrarna för att ta tillvara pÄ barnens sprÄk?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀnds kvalitativa intervjuer och observationer. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Avsikten med arbetet Àr att studera nÄgra elevers tankar kring vad eller vem Somme pÄverkat dem till ett eventuellt yrkesval samt vilka kunskaper de har om olika yrken. Ytterligare syfte med arbetet Àr att synliggöra hur könsspecifika förvÀntningar pÄ flickor och pojkar kan pÄverka dem i deras yrkesval. Genom att göra en könsstudie belyser jag denna problematik vilken i sin tur förklaras genom teorier om jÀmstÀlldhet, makt och kön. Den empiriska undersökningen bestÄr av sex intervjuer och resultatet visar att eleverna har tankar och kunskaper om vad man gör och ska kunna i olika yrken. Flera av eleverna har redan uppfattningar om vad de vill bli och det Àr i första hand papporna Somme pÄverkat dem till yrkesvalet.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjÀlp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd trÄd beskrivs motoriken iförhÄllande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsÀtt skildras, samt en kortarebeskrivning av LÀroplanens innehÄll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn pÄ barns motoriska trÀning, samt hur ofta motorikenÄterkommer som en del i verksamheten. I studien anvÀnds kvantitativ enkÀt, med positivistisk grund, somundersökningsredskap.

Syftet med undersökningen Àr att se vilka faktorer som kan frÀmja barns sprÄkutveckling och hur nÄgra pedagoger resonerar om: anvÀndandet av barns förmÄgor för att frÀmja sprÄkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av sprÄket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan pÄ sprÄket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjÀrnhalvorna som kan frÀmja barns sprÄkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter. Slutsatsen av undersökningen Àr att pedagogernas sprÄkbruk och verksamhetens utformning Àr viktig. Aktiviteterna och sprÄket bör anpassas och vara pÄ rÀtt nivÄ för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstÄr tillfÀllen dÄ barn kan fÄ arbeta med bÄda hjÀrnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjÀrnan som kan frÀmja sprÄket.

ProblemomrÄde: Barn i förskolan delar en specifik kamratkultur som innehÄller kunskaper och information om gruppens sociala vardagsliv. För att kunna bekrÀfta, förstÄ och respektera barns relationer behöver pedagoger analysera och agera utifrÄn barns perspektiv. Om man erkÀnner barn som kompetenta aktörer och barngruppen som en viktig tillgÄng för det pedagogiska arbetet, behöver alla som arbetar inom förskolan uppmÀrksamma det barnen sjÀlva bidrar med i verksamheten. Syfte: Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka hur barns erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av tillhörighet kan komma till uttryck i en specifik förskolegrupp. Avsikten Àr att identifiera hur kamratkulturen speglas ur barns perspektiv.

Syftet med följande arbete Àr att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lÀrare samt visa pÄ relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende pÄ vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats dÄ vi utifrÄn intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nÄ en fördjupad förstÄelse. Sammanfattningsvis visar vÄra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lÀrares förmÄga till engagemang och empati.

Forskning visar att barn har svÄrt att komma till tals i familjerÀttsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerÀttssekreterares erfarenhet av att tillförsÀkra barn rÀtten att komma till tals och fÄ inflytande i vÄrdnad-, boende- och umgÀngesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Ätta familjerÀttssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. FamiljerÀttssekreterare upplever att barnsamtal Àr givande och viktigt, de trÀffar alla barn i utredningarna och Àr lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvÄrigheter. Ramar, riktlinjer och förutsÀttningar för utredningsarbetet försvÄrar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs dÀrför inte i vidare hög grad.

Syftet med denna undersökning var att göra en beskrivning av elevers uppfattningar om sina lÀrstilar, inom de utvalda preferensomrÄdena ljus, ljud, möblering, rörelsebehov, olika sinnen samt om eleverna var analytiska eller globala inlÀrare. Vi utgick frÄn en stilenkÀt om lÀrstilar, som vi omarbetade till att bli en kvalitativ intervju. VÄr studie genomfördes i Är ett pÄ en grundskola i Kalix kommun. Vi kom fram till att eleverna har olika uppfattningar om hur de lÀr sig pÄ bÀsta sÀtt och att de kanske inte alltid Àr medvetna om hur denna process gÄr till, det vill sÀga att deras metakognitiva medvetenhet inte Àr fÀrdigutvecklad. .

Syftet med studien Àr att undersöka vad pedagoger pÄ olika förskolor har för syn pÄ barns lÀrande i utomhusmiljö, betydelsen av utomhusmiljöns utformning och pedagogens nÀrvaro i utomhusleken. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger betraktar utomhusmiljön som en viktig arena för barns lÀrande. Pedagogerna lyfter fram att det Àr viktigt att vara lyhörd för barns önskemÄl och behov vad gÀller material till miljön. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att barnen behöver nÀrvarande vuxna i leken för att ge stöd, stimulans och utmaningar som leder till utveckling i lÀrandet.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka i vad mÄn de för studien utvalda förskolepedagogerna tillvaratar och utvecklar smÄ barns musikalitet. Med smÄ barn menas ett- och tvÄÄringar vilka inte Ànnu har ett verbalt utvecklat sprÄk vilket gör att kroppssprÄket blir en viktig del för att förstÄ smÄ barns vilja och behov. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ metod anvÀnds i form av gruppintervjuer och observationer dÀr ambitionen var att skapa ett kollegialt samtal mellan förskolepedagogerna för att de skulle kunna bidra med mer tillsammans Àn vad var och en skulle kunna bidra med. PÄ sÄ sÀtt kunde en djupare förstÄelse nÄs och observationerna bidrog Àven till denna djupa förstÄelse. Studien visar pÄ att det finns en förstÄelse för smÄ barns musikalitet hos förskolepedagogerna vilket bidrar till att deras musikalitet till viss mÄn tillvaratas och utvecklas..

Forskning visar att lek Àr grunden till allt lÀrande. Det Àr i lek barn utvecklas och bearbetar sina upplevelser. I lek fÄr de utlopp för sina kÀnslor, positiva som negativa.I vÄr studie redogörs för lekteorier historiskt och hur forskning ser pÄ barns lek idag. VÄrt metodval föll pÄ kvalitativa intervjuer med ett fÄtal förskollÀrare för att fÄ en djupare insikt i hur de tÀnker kring styrd lek som stöd för barns lÀrande och utveckling. VÄr studies syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ lek och dÄ framför allt styrd lek i verksamheten.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av sÀrskilt stöd samt lÀrares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien Àr kvalitativ och tar ansats utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. DÀr det fenomenografiska perspektivet innebÀr att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika mÀnniskor. Resultat av analysen visar att lÀrare uppfattar att det Àr endast vid utarbetning av ÄtgÀrdsprogram som elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare sÄ visar resultat att barn med diagnos av nÄgot slag eller barn som lÀrare uppfattar ha socioemotionella problem Àr de barn som lÀrare uppfattar fÄr specialpedagogiska insatser..