Det här arbetet grundar sig i vårt exjobb som var att ljudlägga ett spel. Som musikproducenter hade vi länge intresserat oss för spelbranschen som en bransch i expansion som kan ge arbetsmöjligheter. Rapporten går igenom hur vår arbetsprocess sett ut vid ljudläggningen samt lite allmänna begrepp om spelljud. Vi förklarar också hur ljudmotorn och scriptspråket den använder fungerar. Utifrån följande frågeställningar har vi format rapporten: Vilka kunskaper behövs för att ljudlägga ett spel? Hur kan våra erfarenheter som musikproducenter bidra i ljudläggningsprocessen?Det vi kom fram till är att det nya arbetssätten i spelbranschen underlättar för ljudläggare och gör oss som musikproducenter kvalificerade för detta jobb.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka grundskolelärares inställning till matematikläxor. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersökt fem lärares inställning. Resultatet av studien visar att lärarna ger matematikläxor av olika anledningar. Repetera tidigare kunskaper, följa upp det som eleverna jobbat med i skolan, färdighetsträna och befästa kunskaper, upptäcka elevernas eventuella tankefel och försöka hjälpa dem att åtgärda det och information till hemmet är de viktigaste orsakerna för att ge eleverna matematikläxor.Studiens slutsats är att alla intervjuade lärare anser att matematikläxor spelar en viktig roll vid elevernas inlärning. De ser på läxorna som hjälpmedel..

Uppsatsens syfte är att belysa barn och ungas användande av musik i sin vardag. Tidigare forskning belyser musikens roll i barns och ungas identitetsskapande och hur viktigt det är att skolan tar tillvara på elevernas musikaliska erfarenheter. Enkäter besvarades av 83 barn i åldern 10-12 år och intervjuer gjordes med 6 barn i åldern 10-11år. Undersökningen visar att musiken används mycket på fritiden och till viss del även i skolan, dock inte så mycket som barnen önskar. De vill använda "sin egen" musik mer i skolan.

Briger, Julia & Levin, Emma (2013). Vårdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgång. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på om vårdnadshavarna känner att de är delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgång. Detta har vi valt att undersöka genom ett föräldraperspektiv för att försöka skapa en förståelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar.

Denna studie handlar om barns inflytande och delaktighet och på vilket sätt lärare låter barn vara delaktiga i förskola och skola. Syftet med studien är att problematisera och visa på hur verksamma lärare i förskolan och grundskolan arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha inflytande över sin egen vardag och om barn tillåts bestämma. Studien bygger på intervjuer med fem förskollärare och fyra grundskollärare.Resultatet visar att barn inflytande och delaktighet skiljer sig åt mellan förskolan och grundskolan och att innebörden av inflytande och delaktighet skiljer sig åt i verksamheterna. Våra intervjusvar pekar på att förskollärarna lägger fokus på barns idéer och initiativ och att barnen är delaktiga i de lärandeprocesser som sker i förskolan. Dock visar vår undersökning att pedagogerna har det yttersta ansvaret i att ta vara på dessa idéer och initiativ och utifrån dessa forma verksamheten.

Föreliggande studie syftar till att undersöka om och hur barn erfar ett naturvetenskapligt innehåll i sammanhang av saga och lek. Intresset riktas mot vilka effekter en fantasifylld lärandeakt har för barns erfarande av ett fysikaliskt innehåll som är inbäddat i saga och lek. Det handlar om barns olika sätt att urskilja och erfara ett fysikaliskt lärandeobjekt och synliga skillnader i barns erfarande av lärandeobjektet.Studiens teoretiska ram är variationsteori. I studien används också utvecklingspedagogik som en del av variationsteorin. Variationsteorin tar utgångspunkt i hur den lärande erfar sin omvärld.

Denna studies syfte är att undersöka hur tidigare erfarenheter av och inställningar till datorspel förhåller sig till varandra. I studien har fyra lärare och sex elever i årskurs tre intervjuats. Vi har i studien dragit slutsatsen att lärarna inte har tillräckliga kunskaper om kring datorspel dock har studien visat att lärarna var positiva till användning av datorspel i skolan, även om de själva inte använde sig av det i någon större skala. Dessutom önskade de öka sin kompetens kring datorspel genom utbildning. Eleverna var kluvna till idén att få använda sig av datorspel i undervisningen, eftersom de hade svårt att se nyttan med det, förutom själva underhållningsfaktorn..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om den ?Moderna livsstilen? avspeglar sig på barnen och deras välbefinnande. Likaså har det undersökts om hur pedagogerna på förskolorna bemöter dagens barn och hur de arbetar för barnens välbefinnande. Undersökningen genomfördes med kvalitativa enkätintervjuer med nio verksamma pedagoger som alla har många års yrkeserfarenhet i pedagogisk verksamhet. Resultatet av pedagogernas svar visade att familjebilden har ändrats under de senaste 10-15 åren och familjerna idag är mer stressade.

SAMMANFATTNING:Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen.

Ett sekellångt förbud mot att bygga hus med trästomme högre än två våningar har gjort att värdefulla kunskaper om träbyggandet gått förlorat samtidigt som andra material istället etablerat sig på marknaden.För utvecklingen av flervåningshus i trä har Växjö blivit en förebild för andra städer i Sverige och resten av världen. Med denna studie vill författarna skapa en uppfattning om var i utvecklingen vi står idag samt tillvarata erfarenheter från fyra representativa projekt.Målet har varit att ta fram faktorer i produktionsprocessen som påverkar tid, kvalitet och ekonomi för flervåningshus i trä. Dessutom har det undersökts i vilken grad och på vilket sätt erfarenheter från tidigare projekt omsatts i senare projekt.Arbetet resulterar i ett antal punkter som är viktiga att ta ställning till vid en byggnation av flervåningshus med en träbaserad stomme. Dessa punkter berör bl a vad som behöver beaktas vid hög prefabriceringsgrad, varför och hur väderskydd bör användas samt hur sättningar påverkar en träbyggnad. Utvecklingen är starkt beroende av kontinuitet och av att fler hus av denna sort byggs.

Syftet med studien är att analysera och diskutera förskollärares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer där sju pedagoger på tre olika förskolor i Norrbottens län deltog. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hållbar utveckling diskuteras. Resultatet visar på olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa på olika sätt vilket tyder på att de brinner för olika delar av perspektivet hållbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Syftet med studien var att undersöka förskolepersonals delaktighet i barns lek och hur barn uppfattade förskolepersonalens delaktighet i leken. Datainsamlingen genomfördes genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskolepersonal och barn i fyra förskolor. Barnintervjuerna gjordes i fokusgrupper och i par, för att barnen skulle få stöd av varandra och att svaren skulle bli mer utvidgande. Vårt resultat visade att förskolepersonalen ansåg att deras delaktighet i barns lek gynnade barnens sociala utveckling, genom att finnas tillhands och stötta vid barns konflikter men även att planera för miljön. Genom förskolepersonalens förhållningssätt uppfattade barnen förskolepersonalen som ett stöd vid konflikter med andra barn, men att barnen även ansåg att förskolepersonalen höll sig på avstånd genom att betrakta dem i deras lek.

Genom att göra den här studien ville vi undersöka och beskriva fyra förskollärares tankar om sitt eget arbetssätt kring barns språkutveckling. Studiens syfte är att undersöka hur barn med språksvårigheter upptäcks och får hjälp i förskolans verksamhet. Våra frågeställningar är: Hur arbetar förskollärarna för att upptäcka, kartlägga och främja barn med språksvårigheter? Vilka påverkande faktorer kan förskollärarna se gällande barns språkutveckling? Vilken hjälp ger specialpedagog samt tal- och språkspecialist förskollärarna? Hur fungerar samarbetet mellan förskolan och hemmet för de barn som har språksvårigheter? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där fyra förskollärare intervjuades. Två av förskollärarna arbetade med yngsta barnen i åldrarna ett till tre år och de andra två arbetade på två olika resursavdelningar med barn i åldrarna tre till sex år.

Personer med demenssjukdomar ökar i samhället. Utvecklingen av demenssjukdom följs ofta av förändring av beteende, emotionell labilitet och förändrad sinnestämning. Personer med demenssjukdom kan även förändras i personlighet vilket kan leda till aggressivitet. Samtliga boende kan påverkas med ökad oro och otrygghet när aggressiva situationer förekommer på särskilt boende. Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa bemötande och omgivningsfaktorers betydelse i omvårdnad av personer med demenssjukdom på särskilt boende.

Introduktion: Förstoppning är ett vanligt hälsobekymmer under uppväxtåren. Det har visat sig att tiden för potträning, när barnen är mellan två och fyra år, kan vara en känslig tid. Tidigare undersökningar pekar på att förstoppning hos ett barn, på olika sätt, också kan påverka dess familj. Föräldrars erfarenheter och upplevelser i samband med sitt barns förstoppning har vi funnit sparsamt studerat. Detta ser vi som en brist då erfarenheterna kan bidra till utveckling av specialistsjuksköterskans stöd till föräldrar i denna situation.Syfte: Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter och upplevelser föräldrar har när deras barn visar symtom på förstoppning.