Studiens syfte är att undersöka hur unga vuxna upplever sitt lärande som visstidsanställd och vilka faktorer som påverkar dem i sitt lärande som visstidsanställda. Information har samlats in, bearbetas och presenteras enligt hermeneutisk metodik. Därefter tolkas den utifrån Illeris (2007) teori om lärandedimensioner och unga vuxnas lärande. Resultatet visar att unga vuxna främst drivs av sin inre vilja att lära och syftet är att bygga sin framtid med erfarenheter. De ställer höga krav på respons och stöd och de upplevda kraven från samhället har visat sig drivande för dem.

Examensarbetet belyser barns lek och lärande, där barns handlande av demokrati och empati via lek och lärande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett ämne som anses är grundläggande för alla pedagoger att arbeta utifrån. Syftet med examensarbetet är att få fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lärande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhåller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssätt pedagogerna kan använda sig av. Det läggs fokus på demokrati, empati, lek och lärande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sättas i ett sammanhang. Likaså, läggs det vikt på pedagogernas förhållningssätt samt den grundläggande barnsyn samhället bör genomsyras av.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn får möjligheter att påverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie är att belysa flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrån pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flerspråkiga barns inflytande i förskolan. Vår frågeställning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan?För att besvara studiens frågeställning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun.

I den här studien har vi undersökt hur fyra förskollärare tolkar genusuppdraget i Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev2010) men också hur de uppfattar att deras förhållningssätt gällande hur genus påverkar barns identitetsutveckling. Vi har genomfört studien med hjälp en hermeneutisk forskningstradition och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna som ingått i studien är väl medvetna om det genusuppdrag som finns i Lpfö98 (rev2010) men det har framkommit att de tycker det är svårt att sätta ord på exakt vad det innebär för dem. Dock är alla förskollärare överens om att genusuppdraget handlar om den enskilda individen och att det är denna som ska vara i fokus. Samtliga förskollärare anser att de arbetar genusmedvetet genom att anpassa miljö, material, förhållningssätt och verksamhet utifrån den enskilda individen.

Bakgrund: I dagens samhälle finns flertalet tekniska nyskapelser som hjälper barn i vardagen och leder till stillasittande vardag. Idag är barnen mindre fysisk aktiva för att bland annat föräldrar skjutsar barnen till skolan. Barn rekommenderas idag att vara fysiskt aktiva i 60 minuter om dagen för hälsosam livsstil vilken endast en av fem barn kommer upp till. Den fysiskt inaktiva vardagen har stora negativa effekter på hälsan bland annat fetma, cancer och diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns motivation till ökad fysisk aktivitet.

Syftet med studien var att ta reda på om förskolebarn kan utveckla sin förståelse för det naturvetenskapliga fenomenet vatten, dess faser, fasförändringar och kretslopp genom en rad olika aktiviteter under fem veckor. Sex barn i fyra till fem års ålder deltog i fem aktivitetstillfällen. Barnen intervjuades med samma intervjufrågor före och efter aktiviteterna för att ta reda på om deras förståelse utvecklats. Resultatet visar att det går att utveckla barns förståelse för de olika fenomenen och i diskussionen framkommer det att det finns viktiga aspekter att tänka på för att göra detta möjligt. Bland annat är det av vikt som pedagog att vara påläst om lärandeobjektet, öppna frågor leder till att barnens tankar kommer fram vilket gör att pedagogen kan utmana barnen samt för att kunna planera kommande aktiviteter efter barnens nivå.

Syftet med studien är att undersöka hur bekräftande av barns hemkulturer i förskolan kan tänkas påverka barns identitetsskapande och förståelse för allas lika värde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger är den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer använts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av flera medvetna strategier för att bekräfta barns hemkulturer på förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhållningssätt som en del i strategierna. För att stärka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver få känna sig stolt över sin bakgrund.

Barns lek är betydelsefull för deras utveckling och hur barn fungerar som sociala människor. I leken tar barnen in de erfarenheter som de upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Mitt intresse för barns lek och hur man på olika sätt kan se lek utifrån olika perspektiv ligger som grund för denna studie. Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare berättar att de tillvaratar kulturen i barns lekar samt hur de sedan arbetar med detta.

Syftet med examensarbetet var att ta reda på vilken roll språkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i två enskilda fall. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor där vi undersökte vilken förståelse av och syn på barns verbala språkutveckling två utvalda pedagoger har. På vardera förskolan genomförde vi en intervju och en observation med en pedagog. Resultaten visar att pedagogerna har kunskaper om barns tidiga språkutveckling och att de anser att språket måste komma tidigt i ett barns liv. En slutsats som kan dras är att pedagogerna medvetet arbetar med språkutveckling i förskolan och att pedagogens utbildning kan ha inverkan på synen på barns språkutveckling..

Studiens syfte är att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett på barns gemensamma lek utifrån kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella synsättet. Studien är en kvalitativ studie där observationen används som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Den här studien är en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. Skälet till detta är att vi är två, väldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill få en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien är en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad på information av tränare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt även en handbollsjournalist. Då detta i sig inte är ett vetenskapligt område har vi valt att utgå från teorier kring utvärdering samt att vi även lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan på handbollens framtid och ett av nyckelorden som använts är marknadsföring av sporten.

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes på två förskolor i östra Sverige, med barn i åldern 3-6 år. Vi valde att undersöka detta då en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehållsrik miljö som främjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande. Utifrån pågående diskussion om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling, är det meningsfullt att som blivande förskollärare utveckla kunskaper inom detta område. Frågeställningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön på de aktuella förskolorna? Hur använder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgängliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som användes var observationer med observationsschema som instrument.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

Följande studie avser att problematisera barns matvanor och sockerkonsumtion. Syftet har varit att genom kvantitativa enkätundersökningar och kvalitativa gruppintervjuer undersöka hur hög sockerkonsumtionen är hos barn i tio- till tolvårsåldern under en vecka. Arbetets centrala del ligger i att undersöka hur barnen ser på och tänker kring sina egna kostvanor. Undersökningsresultatet visar att majoriteten av studiens deltagare besitter en medvetenhet kring vad som är bra och nyttig mat samt medvetenhet kring frukostens betydelse för människan..

Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer.