I denna undersökning är syftet att ta reda på hur ipad implementeras i förskolan. Med utgångspunkt i detta har jag lagt fokus på de verksamma pedagogernas uppfattning och vad ipad kan betyda gällande barns utveckling i förskolans verksamhet. Hur pedagogerna ser på ipaden som ett eventuellt utvecklande hjälpmedel är också grundläggande för denna studie. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Denna undersökning grundar sig i första hand i en kvantitativ metod i form av enkäter, där 27 pedagoger på 6 olika förskolor har delat med sig utav sina tankar gällande ipad. Enkäten är konstruerad med både fasta och öppna svarsalternativ, vilket erbjudit empiriska data för tolkningsbar fördjupad information.Resultatet visade på att implementering av ipad i förskolan upplevs som positivt av pedagogerna. Deras utsagor handlade om att ipaden ofta betraktas som ett stimulerande verktyg som kunnat bidra till att påverka utvecklat lärande i exempelvis matematik, språk och naturorienterade ämnen.

Den här studien handlar om inomhusmiljön på tre olika förskolor. Vi har lagt fokus på hur miljön påverkar barnens lek. Vi har dessutom intervjuat pedagoger för att ta reda på vad de har för tankar kring inomhusmiljön på förskolan. De stora viktiga frågorna i det här arbetet är: ?Hur påverkas barns lek av förskolans inomhusmiljö?? och ?Vad tänker pedagogerna om deras miljö på förskolan?? Genom att observera barnen hur de använder miljön på förskolan har vi fått fram material som vi senare har analyserat.

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrågor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur används barns bilder inom lekterapin? samt är bildarbete en form av lek, i så fall på vilket sätt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök på lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i åldern tre till sex år) på dessa lekterapier. Resultatet visar på den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.

Syftet med undersökningen är att se vilka faktorer som kan främja barns språkutveckling och hur några pedagoger resonerar om: användandet av barns förmågor för att främja språkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av språket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan på språket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjärnhalvorna som kan främja barns språkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas språkbruk och verksamhetens utformning är viktig. Aktiviteterna och språket bör anpassas och vara på rätt nivå för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstår tillfällen då barn kan få arbeta med båda hjärnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjärnan som kan främja språket.

This study aims to examine preschool teachers' thoughts about the child libraries functions. The purpose is to highlight preschool children's early read and writing skills, before they even can read and write, which is a theory called emergent literacy.This is made by conducting five qualitative interviews, with the intention to investigate how the preschool teachers think about the cooperation and the function of the child library, partly for their own work with the children and partly for their organization. By using a tablechart which shows each preschool teachers mostly common thoughts in the interview and by using a model based upon Harrysson and Joelsson (2006) model, which shows the functions of the public library in the society. The results of the study are presented in the four categories of the model which are; to borrow, to learn, to ask and to find, to reside. These are functions that the preschool teachers see with the library, for their work with the childrens' early literacy.

BakgrundDenna studie behandlar pedagogers sätt att bemöta och skapa kontakt med barn, äldre än tre år, vid inskolning/överinskolning. Litteratur och forskning kring äldre barns start i förskolan är väldigt sparsamt förekommande vilket ökade vårt intresse allt eftersom mer information hittades. Vi utgår från Sterns teori om barns utveckling och de fem domäner som relaterar till barnets upplevelse av sig själv; samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteVårt syfte är att undersöka pedagogers tankar kring sitt sätt att samspela och knyta kontakt till barn mellan tre och sex år vid inskolning/överinskolning.MetodStudien utgår från en kvalitativ fenomenografisk ansats där verktyget self report använts för att undersöka respondenternas upplevelser kring ett fenomen. Tretton pedagoger deltog i studien.ResultatResultatet i studien visar vikten av engagerade pedagoger i samband med inskolning/ överinskolning av barn äldre än tre år och att hela arbetslaget behöver vara involverade. Vidare visar resultatet skillnader på hur man skolar in ett yngre och ett äldre barn.

Forskning visar att barn har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerättssekreterares erfarenhet av att tillförsäkra barn rätten att komma till tals och få inflytande i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta familjerättssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. Familjerättssekreterare upplever att barnsamtal är givande och viktigt, de träffar alla barn i utredningarna och är lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvårigheter. Ramar, riktlinjer och förutsättningar för utredningsarbetet försvårar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs därför inte i vidare hög grad.

"Demokrati är ingenting vi kan lära barnen, demokrati är något vi lever och bygger tillsammans i en ständigt pågående process"(Åberg & Lenz Taguchi, 2005, s,64). Mitt intresse för barns inflytande har växt fram under de senare åren då jag arbetat på förskola. Jag har valt barns inflytande för jag tycker barns tankar och ideér behöver synliggöras mer i förskolans verksamhet än vad som görs idag. Min erfarenhet är att det finns en stor vilja att ge barnen större delaktighet och inflytande men att det är svårt att genomföra det i praktiken. Detta arbetet handlar om hur jag och mina arbetskamrater, i ett utvecklingsarbete, provar en metod för att öka barnens inflytande över sin vardag.

Läroplanen för förskolan reviderades år 2010. I den reviderade läroplanen förändrades en del av innehållet. Med den förändringen kan man anta att den reviderade läroplanen la större betoning av vikten att främja barns utveckling och lärande. Barns språkutveckling är av stor betydelse i de yngre åldrarna då språk är ett grundläggande verktyg för allt lärande. Det är i samtal och samspel med andra som en stor del av barns språk utvecklas.

Syftet med studien är att undersöka vad pedagoger på olika förskolor har för syn på barns lärande i utomhusmiljö, betydelsen av utomhusmiljöns utformning och pedagogens närvaro i utomhusleken. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger som är verksamma inom förskolan. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger betraktar utomhusmiljön som en viktig arena för barns lärande. Pedagogerna lyfter fram att det är viktigt att vara lyhörd för barns önskemål och behov vad gäller material till miljön. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att barnen behöver närvarande vuxna i leken för att ge stöd, stimulans och utmaningar som leder till utveckling i lärandet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vad mån de för studien utvalda förskolepedagogerna tillvaratar och utvecklar små barns musikalitet. Med små barn menas ett- och tvååringar vilka inte ännu har ett verbalt utvecklat språk vilket gör att kroppsspråket blir en viktig del för att förstå små barns vilja och behov. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod används i form av gruppintervjuer och observationer där ambitionen var att skapa ett kollegialt samtal mellan förskolepedagogerna för att de skulle kunna bidra med mer tillsammans än vad var och en skulle kunna bidra med. På så sätt kunde en djupare förståelse nås och observationerna bidrog även till denna djupa förståelse. Studien visar på att det finns en förståelse för små barns musikalitet hos förskolepedagogerna vilket bidrar till att deras musikalitet till viss mån tillvaratas och utvecklas..

Forskning visar att lek är grunden till allt lärande. Det är i lek barn utvecklas och bearbetar sina upplevelser. I lek får de utlopp för sina känslor, positiva som negativa.I vår studie redogörs för lekteorier historiskt och hur forskning ser på barns lek idag. Vårt metodval föll på kvalitativa intervjuer med ett fåtal förskollärare för att få en djupare insikt i hur de tänker kring styrd lek som stöd för barns lärande och utveckling. Vår studies syfte är att undersöka hur förskollärare ser på lek och då framför allt styrd lek i verksamheten.

Barns tankar om döden är olika beroende på deras mognadsnivå. I arbetet har familjen betraktats som kontext och det cancersjuka barnet som klient i sjuksköterskans bemötande av svåra frågor om döden. Syftet var att beskriva sjuksköterskans kliniska erfarenheter som kan vara vägledande vid bemötande av cancersjuka barns frågor om döendet och döden. Frågeställningarna var "Vilka förutsättningar påverkar sjuksköterskans möjlighet att tala med barn om döden?", ?Hur bemöter sjuksköterskan barnets frågor om döendet/döden?? och "Hur utvecklas sjuksköterskan i sin yrkesroll i omvårdnaden av cancersjuka barn?" Vi använde oss av litteraturgranskning som metod p.g.a.

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, så att de får vara med och påverka. Syftet med vår undersökning är att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar både barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet på olika sätt kan ta sig uttryck i miljön.

Sammanfattning Barn möter idag populärkultur både i leksaksaffärerna och klädesaffärerna men även i TV-reklamen. Populärkulturella leksaker blir något barnen har ett gemensamt fokus till och skapar gemenskap kring. Leksakerna kan därför bidra till att barns tankar och kunskaper i förskolan blir till ett gemensamt intresse. Barns erfarenheter bildas till stor del i förskolan där de tillbringar mycket tid. Förskolan blir därför en social och kulturell mötesplats där barns intressen kan tas tillvara.