Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Det här är en observationsstudie över barns lek. Syftet med studien är att studera barns lek med avseende på det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, där redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vår litteraturgenomgång har vi valt att redovisa de två dominerande synsätten, i förskolan, på barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsättet och det sociokulturella synsättet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnämnda då det är där vi har vår ståndpunkt.Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av och tankar om implementeringen av barns inflytande i förskolan. För att på bästa sätt kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Fem förskollärare intervjuades enskilt av mig och en intervjuguide användes under intervjun. Resultatet visar att barns inflytande är något som förskollärarna arbetar med i förskoleverksamheten men att barns inflytande tar sig uttryck i förskolan på olika sätt. Det finns både likheter och olikheter i hur de ser på barns inflytande.

Syftet med den här studien är att beskriva och skapa en förståelse för hur föräldrar upplever barns lärande på fritidshemmet. Under genomförandet har litteraturstudier inom ämnet kompletterats med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio föräldrar som alla har barn på fritidshem i Norrbotten. I tolkningen av föräldrarnas intervjusvar har en fenomenologisk metod använts. Denna studie har fördjupat vår förståelse om hur föräldrar upplever barns lärande på fritidshemmet.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan utifrån barns olika förutsättningar.  Fokus i studien är att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ?traditionellt? med språkutveckling utan någon specifik metod. Jag tar också upp de olikheter som kan finnas i barns språk och vikten av att barn får sitt språk stimulerat på en rad olika sätt. Både i hemmet och i förskolan.För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuade fyra förskollärare. Två förskollärare på en traditionell förskola och två på en förskola som arbetar med förhållningssättet tidig läs- och skrift.I resultatet framkom det att förskollärarna är väl medvetna om språket och det är verkligen något som de arbetar med på många olika och kreativa sätt.

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lärande då den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vår studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lärande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lärande i utemiljön. I studienanvände vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrån en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lärande då barnen ges möjlighet att träna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lärande innehåll samt att den främjar barns hälsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptäckare och observatör.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare relaterar barns utforskande till barns lärande. Studien utgick ifrån ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med sex förskollärare verksamma i förskolan. Resultatet visade att barns intresse enligt förskollärarna är betydelsefullt för barns utforskande och lärande. Barn utforskar genom att prova och att fråga. I detta utforskande lär de sig att göra saker själv, att bli självständiga och de får kunskaper om olika företeelser i omgivningen.

Sammanfattningsvis visar resultatet på att barn behöver vuxna vid sin sida som vägleder dem på sin väg till vuxenlivet..

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskola och förskoleklass ser på den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lärande. Frågeställningarna är följande:? Hur anser förskollärarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lärande?? Vilken betydelse anser förskollärarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lärande?? På vilket sätt uttrycker förskollärarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet?För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med förskollärare i både förskola och förskoleklass. För att underlätta intervjuerna tog vi hjälp av en intervjuguide.Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det är viktigt att utgå från barnens intressen och behov, när inomhus-miljön utformas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare ser på barns krigs-och låtsasbråklekar. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien har sex förskollärare från två olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att det finns en positiv och en negativ syn på barns krigs- och låtsasbråklekar. Förskollärare som ser på barns krigs- och låtsasbråklekar som vilka lekar som helst och som anser att de är på låtsas har en mer positiv syn på lekarna.

Leken har ett väsentligt utrymme när det gäller barnens tid i förskoleverksamheten. Det är viktigt att utrymme för lek ges då den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan är det intressant att undersöka de förutsättningarna som det fysiska rummet erbjuder när det gäller barns möjlighet till lärande genom lek. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lärande genom lek. Med det fysiska rummet avses såväl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

Bakgrund: Vårt intresse för att undersöka fenomenet förskollärarens deltagande i barns lek har sin grund i att vi kan se att förskollärare gör annat arbete när barnen har sin egen lek. Vi vill få en inblick i hur förskollärare ser på sin roll i barns lek, samt vad olika forskare anser. Vi har lyft fram den forskning som har relevans för vår undersökning. Vår teoretiska utgångspunkt ligger i fenomenografin. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ser på sin roll i barns lek i förskolan. Metod: I vår studie använder vi oss av en fenomenografiskt inspirerad forskningsansats. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjufrågor, och har intervjuat åtta förskollärare i två olika kommuner. Resultat: Resultatet visar att förskollärare i denna studie anser att leken är viktig för barnen och att de som förskollärare behövs för att utveckla leken.

Syftet med denna studie är att undersöka om det går att synliggöra barns utveckling och lärande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker även hur RUS-modellen förhåller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som använts i genomförandet av studien består av fyra kvalitativa intervjuer på två förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgångspunkter som vi utgått ifrån har till största del behandlat barns språkutveckling men vi har även belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter när det gäller flerspråkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra är en förlegad syn på barns utveckling. Nyckelord: språkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Den här studien har fokus på pedagogers professionella förhållningssätt till barns konflikter. Syftet med studien är därmed att undersöka hur pedagoger professionellt hanterar och bearbetar konflikter som uppstår mellan barn på förskolor.Studien har gjorts enligt en kvalitativ metod utifrån semistrukturerade intervjufrågor med åtta aktiva pedagoger på fyra olika förskolor, i både kommunal och privat regi samt med observationer på de förskolor där de intervjuade pedagogerna arbetar. Observationerna genomfördes med hjälp av ett observationsschema.Det resultat som framkommit i studien är att konflikter sker dagligen och att uppkomsten av barns konflikter till största del beror på oenigheter. Det har även framkommit i intervjuerna att pedagogers roll i barns konflikter är att vara lyhörda, närvarande och medlande.Slutsatsen vi har dragit av studien är att pedagogers professionella förhållningssätt är betydelsefullt i bemötandet, i hanteringen och i bearbetningen av barns konflikter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och förskollärare resonerar kring möjligheter och begränsningar runt barns inflytande i förskolan. Studien syftar även till att försöka belysa dessa resonemang utifrån teorier om makt och styrning. För att kunna undersöka detta har tio intervjuer genomförts, fem barnintervjuer och fem förskollärarintervjuer, som sedan analyserats genom både tidigare forskning som behandlar liknande frågeställningar och genom Foucaults makt- och styrningsperspektiv.Resultatet visar att det både finns möjligheter och begräsningar i arbetet med barns inflytande och hur sådana möjligheter och begränsningar kan ta sig uttryck i förskolan. Resultatet visar även att det i arbetet med barns inflytande finns osynliga strukturer som involverar makt och styrning..