Skolans och förskolans läroplan har tydligt fokus på att utveckla barns språk. Forskning säger att högläsning spelar en viktig roll i barns talspråksutveckling. Därför bör högläsning finnas som en central del av barns vardag. Syftet med vårt arbete är att jämföra hur det akti-va arbetet med högläsning ser ut i förskolan respektive grundskolans tidiga år. Vårt arbete syftar också till att ta reda på om pedagogerna i förskolan och skolan anser att högläsningen har betydelse för barns språkutveckling.

?Examensarbetet handlade om att ta reda på hur pedagoger beskriver betydelsen av barns lek, samt hur man implementerar läroplanens delar om lek i verksamheten. Syftet med studien var att få reda på hur pedagogerna beskriver delaktighet och betydelse av barns lek. Samt om de aktivt arbetar med läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) när det gäller leken och pedagogen.?Den ?teoretiska utgångspunkten ?i arbete är det sociokulturella perspektivet som handlar om lärande genom samspel och interaktion med andra människor.Studien bygger på intervjuer med ?sex pedagoger.

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund använder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlénHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssäte: Högskolan i Halmstad, Sektion Hälsa och SamhälleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstå hur politiska ungdomsförbund använder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, Tvåstegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehållsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier är och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras användning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier ärstor. Det personliga mötet är stort och ökad användningav sociala medier hänger ihop med en ökad användningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

Vårt syfte är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels på tre olika skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument säger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer på skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lärarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i våra undersökningar på att lärarna är medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit..

Studier visar att leken i förskolan har en stor betydelse för barnens utveckling. Pedagogens ansvar för barnens sociala samspel betonas i förskolans läroplan. Därför valde vi att genomföra vår studie med syftet att ta reda på och belysa pedagogers syn på den fria leken i förskolans verksamhet i relation till pedagogens ansvar. Studien avgränsades till synen på den egna rollen i barnens fria lek samt hur pedagogerna påverkar barnens fria lek och därmed deras utvecklingsmöjligheter ur ett pedagogperspektiv. Vi har också haft som utgångspunkt att undersöka vilka konsekvenser verksamhetens organisation får för den fria leken och barnens utveckling enligt pedagogerna.Vi har använt oss utav en kvalitativ metod med strukturerade gruppintervjuer samt öppna kvalitativa enkäter för att få fram pedagogers syn på den fria leken i förskolan i relation till pedagogens ansvar.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärare upplever att barns utveckling och lärande främjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollärare med utgångspunkt från en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollärarna hade en positiv inställning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lärande främjas på ett annat sätt utomhus än inomhus. Förskollärarna såg olika på sin roll och nämnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vägledande.

Syftet med studien är att få kunskap om hur och i vilka situationer handdockan används pedagogiskt för att fånga barnen in i sagans värld. Olika möjligheter och metoder på hur handdockan kan användas ska även påvisas. Det finns inte något bredare material vad gäller tidigare forskning om hur handdockan används genom sagan och arbetet har avgränsats till just det. Den teoretiska utgångspunkten är ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har använts för att analysera materialet.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker pedagogerna kring barnens rättigheter? När får barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan barnen inte få inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.

Abstract Titel: Bollens betydelse i idrottsundervisningen - En studie av hur elever upplever olika former av bollundervisning på skolidrotten Författare: Alexander Ekström och Joel Tulldahl Olika bollidrotter är, enligt både lärare och elever, den mest förekommande aktiviteten på idrottsundervisningen i skolan. Om idrottslektionerna i hög grad består av bollspel finns det en risk att undervisningen enbart gynnar de elever som redan är idrottsligt aktiva i idrottsföreningar och som sedan tidigare har kunskap och erfarenhet av bollidrott. Vi har både använt oss av en kvantitativ och en kvalitativ metod, där den kvantitativa delen består av en enkätundersökning där hela klassen har deltagit och den kvalitativa delen består av intervjuer med fyra utvalda informanter. Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur bollen kan användas som ett pedagogiskt redskap i idrottsundervisningen för att uppnå delar av ämnet idrott och hälsas syfte och mål. Närmare bestämt ville vi jämföra vilka eventuella betydelser klassen i sin helhet och de enskilda eleverna upplevde under två olika slags lektionsupplägg; ?traditionell bollundervisning? och bollbasundervisning.

Syftet med denna studie är att utifrån begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollärare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka områden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka områden anser förskollärare att det är möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I så fall hur?Metoden som används för datainsamlingen är enkäter där elva förskollärare beskriver hur de anser att barn kan få eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan får inflytande på olika sätt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering.

Termen sociala medier har fått mycket uppmärksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA år 2008, detta har väckt ett intresse att ta reda på vad sociala medier egentligen innebär och på vilket sätt det tillämpas vid svenska förhållanden och i den svenska politiken. Detta är inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort ämne att undersöka. För att avgränsa ämnet har denna studie för avsikt att kartlägga användningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvåstegshypotesen används som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer.

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete är att finna svar på vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns självuppfattning. Arbetet består av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar på elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsättningar gällande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.

Bakgrund: Ett beteende som uppmärksammas mer och mer i samhället och blir allt vanligare är avsiktligt självskadebeteende. Beteendet är vanligast hos unga kvinnor. De fysiska skadorna är mestadels lindriga men det finns ofta bakomliggande själsliga problem och det borde därför vara av betydelse för omvårdnadspersonal att kunna se bakom ett självskadebeteende för att hjälpa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar samspelet mellan patienter med avsiktligt självskadebeteende och omvårdnadspersonal. Metod: Studien har utformats som en litteraturstudie och baserades på vetenskapliga artiklar som publicerats i databaserna PubMed, ELIN @Kristianstad, Cinahl och artiklar funna genom manuella sökningar.

Mitt syfte med arbetet var att ta reda på hur elever tänker och lär när de löser olika matematikuppgifter. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgå från elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tänker och lär. Ett resultat av min undersökning är att elevens sociala samspel med andra elever och lärare har stor betydelse för elevens lärande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp ´den närmaste utvecklingszonen´..