Självförtroende har alltid varit ett problem för många människor vilket kan påverka deras yrkesmässiga och sociala liv. Drama kan fungera som en metod för att stärka barn som har dåligt självförtroende genom att arbeta med exempelvis rollspel, kroppsspråk och ansiktsuttryck. Därför är det viktigt att jobba utifrån dramapedagogiken i skola och förskola för att tidigt hjälpa barn att bygga upp sig själva och stärka deras självförtroende.Syftet med min studie är att utifrån 3 pedagogernas egna erfarenheter undersöka sambandet mellan drama och barns självförtroende. Genom att använda mig av kvalitativ intervjumetod har jag haft möjlighet att komma djupare in på de erfarenheter som pedagogerna bär med sig, vilket kommer ge en tydligare bild av kopplingen mellan drama och barns självförtroende.Genom intervjuerna med pedagogerna framkommer att drama är av stor hjälp för barn rent generellt men framförallt för barn med dåligt självförtroende. Alla utrycker att de vill se en förbättring av drama i vardagligt lärande, med det menas att jobba tematiskt och aktivt utifrån drama.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka några utvalda pedagogers föreställning hur musik och rytmik påverkar barns språkutveckling. Till syftet använde vi oss av följande frågor : Vilka föreställningar har pedagoger kring hur barns språkutveckling påverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nå vårt syfte använde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I våra intervjuer gjorde våra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen använder musik och rytmik i sin verksamhet. Vårt resultat visar på vikten av att man som pedagog känner sig trygg med att använda musik som ett språkutvecklande verktyg..

I läroplanen för förskolan står det bland annat att man ska sträva mot att barnen utvecklar sin förmåga att lyssna och berätta. Idag finns inga direkta krav på lärande i förskolan samtidigt som förskolan ska vara en lärande miljö. Pedagoger måste därför vara väl medvetna om hur deras arbete kan påverka barnen. Syftet med denna undersökning är att lyfta fram pedagogers tankar i sitt arbete med högläsning i förskolan. I undersökningen har totalt sex pedagoger, från två olika förskolor, svarat på mina frågor genom kvalitativa intervjuer.

Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande.

Den fria leken resulterar inte alltid i något konkret material så som många andra styrda aktiviteter på förskolan kan göra, vilket innebär att viss problematik kan uppstå. Bristande "bevis" på att lärande har skett kan bland vårdnadshavare skapa tvekan och undran över barnens dag på förskolan och om de verkligen har lärt sig något. Tidigare forskning har visat att lek och lärande hänger samman och skapar förutsättningar för barns utveckling men att den kan missuppfattas av allmänheten. Den fria leken beskrivs som en mycket viktig del av ett barns lärande där tidigare erfarenheter bearbetas och ny kunskap tillägnas.SyfteSyftet är att ta reda på förskollärares föreställningar kring den fria leken och redogöra för dess betydelse som pedagogiskt verktyg i förskolan. Frågeställningarna lyder: Vad innebär den fria leken för barns utveckling och lärande enligt förskollärare? Vad har förskolläraren för roll och betydelse i barns utveckling och lärande genom fri lek? Vad har den fria leken för pedagogiskt syfte?MetodDen här undersökningen är en intervjustudie och är baserad på en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket innebär att andra personers livsvärdar och synsätt hamnar i fokus.

Allvarlig sjukdom, så som cancer påverkar patienten men också dennes närstående som många gånger är barn. I vården och under utbildningen har författarna sett att barn som närstående inte alltid uppmärksammas, de har en tendens att inte räknas med på samma sätt som vuxna närstående. Sedan 2010 har sjuksköterskan dock enligt lag en skyldighet att uppmärksamma barns behov av information, råd och stöd när en förälder drabbas av allvarlig sjukdom. Forskning belyser framförallt föräldrars perspektiv på barns upplevelser när mamman eller pappan har cancer. För att få en inblick i hur barn erfar sin förälders sjukdom krävs deras egna ord.

Genusfrågor när det gäller filmer och böcker har varit omdiskuterat i samhället, liksom genusfrågor i förskolan. Forskare har gjort en del studier om hur vuxna ställer sig till detta, men desto mindre om vad barn tänker kring könsroller och könsmönster. Syftet med denna studie är att undersöka barns föreställningar kring olika sagokaraktärer utifrån ett könsperspektiv samt synliggöra hur dessa pedagogiskt kan utmanas i förskolans likabehandlingsarbete. De problematiseringar som studien tar sin utgångspunkt är i: Vilka föreställningar uttrycker barnen med koppling till olika sagokaraktärer? Hur kan dessa förstås utifrån ett könsperspektiv? Vad finns det för könsöverskridande utsagor i materialet som kan utmana stereotypa könsrollsmönster i förskolans likabehandlingsarbete? Den empiriska forskningsdelen grundar sig på en kvalitativ studie där vi intervjuat barn.

Vi hade arbetat på förskola i 20 respektive 2 år innan vi började studera till förskollärare. Under våra studier på Linnéuniversitet i Växjö har vi läst mycket om barns utveckling och lärande. Vi blev nyfikna på vilka kvalitéer förskollärare tycker är betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Vad tror pedagogerna att barnen får med sig från sin tid på förskolan och vad har bar-nen fått med sig från förskolan? Denna studie grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollärare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande.

Litteratur har idag konkurrens från många andra slags medier, så som tv, film, Internet, och tv-spel. Dessa medier kallas även för populärkultur. Många barn idag använder sig av dessa medier och de tar stor plats i barnens liv. De starka läsarna bland barn i årskurs 4 i Sverige har minskat mellan 2001 och 2006 enligt en kunskapsöversikt som Skolverket presenterar. Syftet med vår undersökning är att få kunskap om hur barns användning av litteratur och medier ser ut för att som lärare sedan kunna tillämpa denna kunskap i vår undervisning. I diskussionen återkommer vi med hur dessa kunskaper kan användas. För att uppnå vårt syfte har en kvantitativ undersökning med 98 enkäteter genomförts samt kvalitativa intervjuer gjorts med 12 barn i årskurs tre och årskurs fem på två olika skolor.

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola, Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till föräldrar.

Undersökningens syfte har varit att studera hur barn upplever sitt lärande i utomhusmiljön och hur pedagogerna använder utomhusmiljön för barns lärande på en förskola. Som metod har använts observationer och samtal med sex pedagoger och åtta barn. Observationerna av två olika förskolegårdar har skett under vintern och våren. Tidigare genomförd forskning visar på att utevistelse för barn är viktig, då alla deras sinnen stimuleras av att vara ute. I samtalen med barn och pedagoger användes den kvalitativa ansatsen fenomenografi, för att studera det fenomen som undersökningen handlar om, det vill säga hur barn och vuxna har upplevt sin utemiljö på förskolan.

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lärande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lärande, sammanhang, tillämpningar, hinder, och barns olika förutsättningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhållningssätt påverkar både medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmärksammade vad mångfaldighet innebär genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bär med sig olika familjekulturer in till förskolans arena.

Anknytningssystemet har visat sig vara en viktig del i barns trygghet och är kanskenyckeln till barns utveckling och lärande. Tidigare forskning visar att en trygg anknytning ger utlopp åt lusten att upptäcka och pröva nya erfarenheter av både aktiviteter och relationer till andra människor, en otrygg anknytning hämmar barnet och leder till ängslan och osäkerhet (Kihlbom, Lidholt & Niss, 2009).Syfte med studien är att undersöka hur förskollärare ser på begreppet trygghet, hur de skapar en trygg miljö samt vilka samband de ser mellan barns trygghet och barns utveckling och lärande i förskolan. För att besvara våra frågeställningar så användes intervjuer som metod. Åtta förskollärare har intervjuats på tre olika förskolor.Våra resultat utifrån litteraturgenomgången visar att pedagoger som är engagerade och intresserade av varje enskilt barn tillför en god möjlighet för en trygg anknytning. En trygg anknytning visar att barn vågar ta för sig i verksamheten, otrygga barn behöver en vuxen nära till hands för att få mer framgång i sitt lärande.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet användes metoder i form av observationer med videoinspelning och fältanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frågeställningar som sökte svar på hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frågorna även svar på hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande påverkar barnens inflytande, frågor av en mer analytisk karaktär. Studiens teoretiska ramverk består av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet användes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihändelser.