Examensarbetets syfte är att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmågan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet är även att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmåga. Metoden som valts för detta examensarbete är av formen kvalitativ intervjustudie där den semistrukturerade intervjustrukturen har använts. De som har blivit intervjuade är förskollärare som har lång erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollärare som har intervjuats är tre stycken och alla har intervjuats var för sig om ämnet barns empatiska förmåga i förskolan.

Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilka situationer barn själva uttrycker att de mår bra samt undersöka när föräldrar och pedagoger upplever att barn mår bra på förskolan.  Metoden som använts är en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femårsåldern och med föräldrar och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mår bra när de leker, denna uppfattning delas också av föräldrar och pedagoger i barnens närhet. För barnen är det viktigt med vänner och social samspel för sitt välbefinnande. Undersökningen visar också att pedagogerna i sin planering och med sitt sätt att tillrättalägga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfälle till Flow.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lärprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en åldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. Vårt resultat i den här estetiska lärprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor..

Syftet med den här uppsatsen är att skapa större förståelse för hur drama kan användas i förskolan för att stimulera barns förmåga att hantera konflikter. Mot bakgrund av detta syfte söks det svar på följande problemprecisering: - Hur anser tre förskollärare att pedagogiskt drama kan användas i förskolan för att stimulera barns förmåga att hantera konflikter? I forskningsbakgrunden refereras det till litteratur som anses relevant för att uppnå undersökningens syfte. Bland annat beskrivs olika former av pedagogiskt drama, samt olika sorters konflikter och hur de kan hanteras. Sociokulturella och socialkonstruktivistiska perspektiv belyses också.

Syftet med vår studie är att undersöka förskolepersonalens tankar om leksakers betydelseför konstruktion av barns könsidentitet. Syftet är också att undersöka förskolans uppdragatt arbeta för ökad jämställdhet samt att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuersom metod. Studien genomfördes med tio personliga intervjuer av anställda inomförskolan. I resultatet kom vi fram till att samtliga tio respondenter anser att vuxnasförhållningssätt och bemötande är viktigt i arbetet för att motverka traditionellakönsmönster och könsroller.

Syftet med vårt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer påverkar barns lek. Det vifokuserat på är hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jämförtbarnens lek på förskolegården och i skogen, både i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studieförmedla betydelsen av hur viktig utemiljön är för barns utveckling och lärande.Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning ärgjord på en grupp barn i åldrarna fyra och fem år.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur barn upptäcker och uttrycker de matematiska dimensioner de möter under den fria leken på förskolan då de är i ett socialt samspel med andra barn. För att nå denna kunskap valde vi att göra en observationsstudie med deskriptiv inriktning. Studien genomfördes under det kvalitativa paradigmet. För att samla empirisk data till vår studie valde vi att dokumentera med hjälp av videokamera. Resultatet av den genomförda undersökningen visar på att barn i höggrad uttrycker olika matematiska dimensioner de upptäcker i den fria leken då de har ett socialt samspel med andra.

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hälsa. På naturskolorna får barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptäcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling påverkas på flera sätt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger från tio olika naturskolor om deras syn på barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmågor som samarbete, samspel, självförtroende, självkänsla, glädje, lust och motivation.

Lång, Karolina och Ström, Emma (2011) Lekens betydelse för barns språkutveckling i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Denna studie är en undersökning av lekens betydelse för barns språkutveckling i förskolan. Syftet med studien var att undersöka lekens betydelse för barns språkutveckling i den styrda och den fria leken. Studien är baserad på lekobservationer och intervjuer med pedagogerna på förskolorna. Under studiens gång har vi kunnat se både kommunikation, samspel och talet i leken. Vygotskijs och Piagets teorier och forskning har varit till hjälp i analysen.

Abstract Dorai Jacobsson, L & Romero Larsson, C (2008). Barns lek med artefakter. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur barn på två förskolor leker med artefakter och vad dessa har för betydelse för deras samspel och kommunikation. Vi har utgått från sociokulturell teori där människan ses som formad av sin miljö men också själv är med och förändrar den.

Syfte: Det främsta syftet med arbetet var att undersöka hur småbarns lärande gynnas ivardagliga spontana samspelssekvenser som uppstår mellan barnet och pedagogen.Syftet besvarades genom att undersöka vilka föremål och aktiviteter som fångarbarns uppmärksamhet och intresse, vilka av barns visade intresse uppmärksammasoch utmanas av pedagoger, och hur det stöd som barn får för sitt lärande ifrånspontana samspel med pedagoger kan relateras till de teorier som kan tänkas liggabakom läroplanen Lpfö98.Teori: Studien utgick ifrån det sociokulturella perspektivet på lärande och vilade påutvecklingspedagogiska rekommendationer kring arbete på förskolan samt på teorinom förmedlat/medierat lärande.Metod: Undersökningen genomfördes i form av barnobservationer och kvalitativa intervjuermed pedagoger.I studien medverkade sammanlagt 27 barn i 1-3 års ålder och 12 pedagoger på treolika småbarnsavdelningar.Resultaten av observationerna bearbetades både kvalitativt och kvantitativt.Resultat: Resultaten visade att bara en tredjedel av alla barns visade intresse besvaras avpedagoger i spontana samspel, dessutom har några kunskapsområden högre positioni barns rangordning av intresse än i pedagogernas omedvetna rangordning av vilkaav barnens intresse som skall uppmärksammas.Analysen av observationsmaterialet gjorde synligt att barn oftast får stöd för attförstå innebörd av saker och ting, för att bemästra olika aktiviteter och för attfokusera sitt medvetande på andras aktiviteter. Det pedagogiska stödet kommermestadels i form av samtal i vilka pedagoger sätter ord på och utökar barnsförståelse av omvärlden, samt genom att barns uppmärksamhet fokuseras pålärandets objekt och att pedagoger förmedlar yttre aspekter av lärandebeteende.Intervjuerna pekade på att pedagogers egna uppfattningar av stödet skiljer sig fråndet som påvisas av observationerna. De flesta pedagoger anser att de gagnar barnslärande i spontana samspelssekvenser framförallt genom en stimulerande miljö.Resultaten belyste också hypotetiska samband mellan barns ålder och stödetsupplägg samt mellan pedagogers yrkeserfarenhet och förmågan till meta-kognitionoch stödets potential för barns lärande.Resultaten synliggjorde några möjliga områden för pedagogerskompetensutveckling..

Bakgrund:Omsorgs- och rutinsituationer är viktiga hörnstenar i arbetet med de yngsta barnen på förskolan. Trygga miljöer där barnen och pedagogerna samspelar betyder mycket för barnens utveckling, men hinner barn och pedagoger interagera i den utsträckning som vore önskvärd? Om inte, vad är det då som hindrar dem? I vår studie ville vi ta reda på hur samspel sker inom ett av dessa områden och valde ut tamburen med av- och påklädning, som den arena vi ville undersöka närmare.Syfte:Vårt syfte med arbetet var att se hur små Barns samspel ser ut och hur denna interaktion kommer till uttryck i tamburen. De frågeställningar vi valde var:? På vilket sätt uttrycker de yngsta barnen en vilja eller ovilja till samspel i tamburen?? På vilket sätt medverkar pedagogen i samspelet mellan barnen?Metod:Vårt resultat bygger på en observationsstudie där vi valde att genomföra videoobservationer på en avdelning vid fem olika tillfällen och samtidigt komplettera dessa genom att skriva ner vad vi såg för hand.

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lärande genom en dramalek och metoden som använts har varit videoobservationer. Av studiens resultat går det att avläsa att barn lär genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling på att börja förstå och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen går inte att säkerställa men det finns faktorer i resultatet som pekar på att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling när det handlar om att förstå lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse av hur pedagoger i förskolan definierar och jobbar med barn med svårigheter i sociala samspel. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån intervjuer av tio förskollärare som arbetar med åldrarna ett till sex år.De huvudsakliga resultaten som framkommer är att pedagogerna definierar barn med svårigheter i sociala samspel främst utifrån hur miljön påverkar men också utifrån att barnet har svårigheter inom sig själv. De lyfter fram att barnet kan uppvisa ett utagerande eller inåtvänt beteende där det senare är lättare att missa. Förekomsten av barn med sociala samspelssvårigheter upplevs ha ökat genom åren och det finns tre till fem barn i en barngrupp som har dessa svårigheter. De arbetssätt som nämns vara de mest effektiva med barn som har svårigheter i sitt sociala samspel är dels ett proaktivt arbetssätt där miljöns betydelse och en närvarande pedagog framhävs.

Abstract: Syftet med undersökningen var att beskriva hur barn tänker om lek samt få en ökad kunskap och förståelse om barns lek. Anledningen till mitt val av undersökning var att jag anser att barn i leken inhämtar kunskap och hela tiden utvecklas. Jag menar vidare att det är viktigt att ta tillvara på leken i undervisningen, där barnen själva är aktiva tillsammans med läraren. Vidare har jag tittat närmare på skillnader i pojkar och flickors lek, såsom t ex val av lekar. De frågeställningar som jag utgick ifrån, och genom barnen fått svar på var: Hur ser kommunikation och samspel i barns lek ut? Hur ser förutsättningar för lek i skolan ut? Finns det tid för lek samt lekredskap som inbjuder till lek? Vad tänker barn om lek och lekkamrater? Jag följde en klass med totalt 21 barn, i åldrarna 8-10 år, under rasterna genom att observera dem i deras lek, informella samtal med dem på skolgården, samt via intervjuer med sex av barnen, vilka valdes ut tillsammans med läraren.