Det sker dagligen konflikter ute i förskolans verksamhet, det är något naturligt som uppstår imötet mellan människor. Av konflikter finns mycket att lära och detta är ett synsätt som oftaeftersöks i förskolan där grunden för lärande och utveckling läggs. Vi anser det viktigt ochintressant för vår framtida yrkesroll att vara medveten om sin egen roll som pedagog i barnskonflikter. Syftet är att undersöka pedagogens roll och inblandning i barns konflikter i förskolan,i relation till barns lärande och utveckling. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs synpå det viktiga samspelet mellan barn och vuxna och utgår från en kvalitativ forskningsgrunddär vi har intervjuat tio pedagoger på två olika förskolor, varav alla är utbildade förskollärare.I studien har det framkommit att pedagoger i barns konfliktsituationer ofta tar en roll somantingen medlare eller som en som håller sig i bakgrunden.

Inströmningen av de ensamkommande asylsökande barnen har ökat radikalt de senaste åren och har därför blivit ett kontroversiellt ämne i svensk flyktingspolitik. Det är varje stats ansvar att omhänderta dessa ensamkommande barn på ett bra och värdigt sätt. I denna studie behandlas därmed dessa barns rättigheter enligt FN:s konvention om barns rättigheter, samt Rådets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. Rättigheter som behandlas är sådana som är relevanta i förhållande till de ensamkommande asylsökande barnen såsom icke-diskrimineringsprincipen, principen om barnets bästa, rätten att höras, rätten till hälso- och sjukvård samt rätten till utbildning. Vidare jämförs dessa rättigheter med den svenska lagstiftningen för att fastställa hur Sverige förhåller sig till sina internationella åtaganden..

Denna studie har som syfte att beskriva hur några barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lärares föreställningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktär är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som angreppssätt. Därigenom har två lärare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lärarnas kartläggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. Likaså kunde skriftliga källor i många fall ge en överensstämmande skildring av området.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute på förskolegården, samt förskollärares betydelse för barns rörelseutveckling. Frågeställningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollärarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollärarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegården hjälper till att utveckla barns motorik. Vi använde oss av intervju som metod där vi intervjuade sex förskollärare. Till vår hjälp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem på ett dokument i datorn.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur socialsekreterare resonerar kring barns delaktighet vid beslutsprocesser. Undersökningen är kvalitativ och baseras på halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med elva socialsekreterare. Samtliga arbetar med barnutredningar i olika kommuner. Studien har en induktiv ansats och har skrivits ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Av intervjuerna har en tematisk analys gjorts, där tre teman blev centrala.

Syftet med studien var att ta reda på barns perspektiv på delaktighet och inflytande under matsituationen i förskolan. Ett problem som tidigare har synliggjorts är att småbarn i förskolan inte får vara delaktiga och ta sin egen mat samt att de inte får möjlighet till inflytande under matsituationen i den utsträckning som skulle kunna erbjudas. Studien är kvalitativ och observationer har utförts på småbarnsavdelningen vid två förskolor, en med bufféservering och en med traditionell servering i syfte att undersöka barns perspektiv under matsituationen. Resultatet visar att barn som erbjöds bufféservering gavs fler tillfällen till delaktighet men färre tillfällen till inflytande och de barn som erbjöds den traditionella serveringen gavs fler möjligheter till inflytande men färre tillfällen till delaktighet än vid bufféserveringen. Slutsatser som kan ställas utifrån studien är att det inte spelar någon roll om barn serveras mat ifrån en bufféservering eller en traditionell servering.

I Sverige insjuknar årligen omkring 300 barn och ungdomar mellan 0-18 år i cancer. Barn med cancer påverkas på många olika sätt och det medför ofta en långvarig sjukhusvistelse för dem. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att leva med cancer. En systematisk litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed och 14 artiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet delades in i tre teman fysiska upplevelser av behandlingen, leva med känslomässiga förändringar och önskan av att vara ?normal?.

Undersökningens syfte är att belysa hur pedagogerna förhåller sig och uppfattar barns språkutveckling i leken. I litteraturstudier undersöks barns språk och lek. I den teoretiska bakgrunden tas styrdokument upp. Det sker även en genomgång av utvecklingspsykologiska teorier och kulturpedagogiska teorier. Även den nutida forskningen om lek och språk tas upp.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att belysa den etiska dimensionen av harm reductionanknuten missbrukarvård. Till vår hjälp har vi haft etiska teorier och sociologen Zygmunt Baumans begrepp. Frågeställningar: Vi har använt oss av två huvudfrågor som vi därunder bryter ner i konkreta frågor. 1 Hur ser de etiska resonemangen ut hos personal verksam inom harm reductionanknuten missbrukarvård?Vilken typ av etik använder de sig av? Har de centrala etiska principer, vilka? Hur ser de på etik och moral? Följer de etiskt formulerade regler? Hur ser de på prohibition? Hur ser de på drogbruk? Hur ser de på människan? Vad driver dem i deras arbete? Hur ser de på harm reductions påverkan på samhället?2 Hur kan man förstå harm reductionmetoders framväxt ur Baumans sociologiska perspektiv?Hur kan harm reductionmetoder kopplas till det senmoderna samhället? Hur kan harm reduction rättfärdigas etiskt utifrån ett sociologiskt perspektiv? Hur kan harm reductions förklarar sociologiskt? Vilka förutsättningar fanns för att harm reduction skulle kunna utvecklas? Hur kan Baumans begrepp förklara harm reductions ställning i det senmoderna samhället? Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap.

Värdighet är inom vårdvetenskapen ett grundbegrepp. Studier om värdighet är gjorda men endast ett fåtal om barn och värdighet. Syftet var att beskriva hur barns och föräldrars värdighet bevaras under sjukhusvistelse. Metoden var icke-deltagande observation vid 8 observationstillfällen genomförda av barn i åldern 5 mån till 17 år. Fältanteckningar gjordes utifrån en observationsguide.

Många forskare menar att det knappast går att skilja lek från lärande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgångspunkt i detta har vi i vår studie undersökt hur leken kan förstås som ett redskap för barns lärande i undervisningen i grundskolan (år 1-6). Det vi har fokuserat oss på är lärandet som har karaktären av lek som till exempel spel, dramalek, sånglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fått ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lärande. Med vår studie fann vi att pedagogerna menade att leken har stor betydelse för barns lärande och genom att ta tillvara på leken, ?naturens egen fiffiga pedagogik?, blir det roligare att lära sig.

Syftet med undersökningen var att utvärdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med små barn (3-6år) kring planering av deras fysiska utemiljö så att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ?Tecken och karta?; ?the Insight Method ? och ?Stafettberättelse?, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsåtgång. I studien framkom att metoderna inte entydigt nådde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig åt vad gällde tidsperspektiv.

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats var att ta reda på hur allians respektive opposition konstruerar och framställer resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det även att urskilja några övergripande perspektiv utifrån riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begränsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har använts som metod för undersökningen där några av Jonathan Potters begrepp tillämpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjälp av analysverktyget en likhet i sättet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika ståndpunkter.

I studien undersöks hur barns läsvanor och läsintresse ser ut på fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande läsutvecklingsresultat som framgår i aktuella studier ochundersökningar. En enkätundersökning har genomförts i årskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger på frågeställningar kring barns läsning och hur desjälva ser på sin läsning på fritiden, samt var de får sin inspiration till läsning ifrån.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill läsa om det som intresserar dem.Resultatet visar också att de två största kategorier av texter barn helst använder sigav vid läsning på fritiden är av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till läsning av sina vårdnadshavare följt avlärare.

Syftet med vårt examensarbete är att genom Piagets och Sterns teorier undersöka hur förskollärare upplever barns i åldern 0-5 års, förmåga till medkänsla, samt hur förskollärare arbetar för att utveckla denna förmåga hos barnen. Vi har använt oss av tidigare forskning, Sterns och Piagets teorier kring barns medkännande förmåga samt Läroplanen för förskolan i vår undersökning. I vår studie använde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex förskollärare i en kommun i Norrbotten. Anledningen till valet av studie är att vi tror att en medkännande förmåga är nödvändig att inneha som medborgare i ett samhälle. Resultatet av vår undersökning har visat att förskollärarna i intervjuerna anser att arbetet med medkänsla i förskolan är viktig och att de arbetar för att stärka denna förmåga hos barnen.