Barn föds med olika förutsÀttningar för inlÀrning. Med MUISK och/eller FMT kan man redan före skolstart se vilka barn som kan komma att behöva extra stöd vid lÀs- och skrivinlÀrning och i ett tidigt stadium erbjuda FMT. Med hjÀlp av Lasse Hjelms utvecklade terapimodell och observationsschema skapas ny förutsÀttning för att tidigt ringa in vilka insatser som kan vara till gagn för barnet. FMT Àr en bland andra insatser, i den mÄn skolan kan erbjuda detta. I det hÀr arbetet beskriver jag en del av den praktik jag gjort i grundskolans Är ett till tre.

I detta projekt om barns skönlitterÀra lÀsning undersöks det om man kan öka barns lÀslust genom att göra dem delaktiga i en skapandeprocess av en bok. Projektet baseras pÄ barnens egna tankar och idéer. Genom att göra intervjuer med barn i Äldrarna 7-8 Är ville jag komma fram till vad barn helst vill lÀsa om och dÀrefter skriva och illustrera en barnbok. NÀr boken sedan var fÀrdig fick barnen lÀsa den, sÀga vad de tyckte och svara pÄ ifall de hade börjat lÀsa mer om de fick vara med i skapandeprocessen av böcker. Resultatet visade sig vara att barnen blev inspirerade och vill gÀrna skriva och illustrera sina böcker sjÀlva men att det förmodligen inte skulle öka deras lust att lÀsa.

SAMMANFATTNINGNina Leufstedt & Sofie NilssonHandledare: Lena Stenmalm SjöblomDen viktiga lekenEn studie kring barns leksvÄrigheterThe importance of playA study about childrens difficulties at playAntal sidor: 33Leken Àr en stor del i förskolans vÀrld och vi anser dÀrför att det Àr vÀldigt viktigt att barn med svÄrigheter fÄr hjÀlp tidigt att komma in i lekens trygga vÀrld. VÄrt syfte med detta arbete Àr att uppmÀrksamma förskolebarn som har svÄrt att behÀrska de tre lekreglerna som Birgitta Knutsdotter Olofsson beskriver: samförstÄnd, ömsesidighet och turtagande. Vidare har vi Àven ett annat syfte, som Àr att ta reda pÄ vad förskollÀrarna beskriver att de gör för att hjÀlpa barnen. För att nÄ vÄrt syfte och komma fram till ett resultat har vi valt observationer pÄ barngruppen och intervjuer med pedagogerna som metoder i arbetet, dock har vi lagt ner mest energi pÄ intervjuerna med förskollÀrare.VÄra observationsresultat visar att barnen signalerar olika dÄ de har svÄrt att behÀrska de tre lekreglerna. De visar det genom att stÄ utanför leken eller förstöra för andra.

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken pÄverkar och Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas inom dessa omrÄden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna Àr genom förda pÄ en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

AbstraktSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar pÄ förskolan kring barns berÀttande som leder till muntliga och skriftliga berÀttelser. VÄrt val av metod bestÄr av standardiserade frÄgor. I vÄr tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnde vi kvalitativa intervjuer dÀr tre förskollÀrare blev intervjuade pÄ olika förskolor. I vÄr studie fÄr vi reda pÄ vilka metoder och material de anvÀnder sig av för att stÀrka barns sprÄkutveckling. Pedagogerna i vÄr undersökning anvÀnder sig av en metod dÀr de ordagrant skriver ner det barnet berÀttar, vilket vi anser Àr en sÄ kallad ?sagoteringsmetod?.

Jag beundras av barns sÀtt att se pÄ vÀrlden. Deras Àrlighet, nyfikenhet och förmÄga att sÀga precisvad de tycker och tÀnker. Hur barn ser pÄ allting med nya ögon och hur de kan förklara saker ochting pÄ det mest sjÀlvklara sÀtt. Dessa egenskaper försvinner med tiden och i takt med att vi blirÀldre, men det Àr nÄgonting jag vill bevara. Jag vill i mitt projekt överföra barns tolkning ochförstÄelse av begrepp till objekt och produkter..

Under Är 2006 och 2007 förekom det minst 15 fall dÀr justitieombudsmannen, JO, och en del lÀnsstyrelser fann att det förekommit brister med avseende pÄ socialnÀmnders iakttagande av föreskrivna tidsfrister. JO uttalade att det var frÄga om sÀrskilt allvarliga konsekvenser med avseende pÄ att barn hade varit intagna i sÀrskilda ungdomshem utan att det förelegat nÄgon rÀttslig grund för placeringen.I uppsatsen redogörs för de rÀttsliga förutsÀttningar som finns för omedelbara omhÀndertaganden av barn samt vilka rÀttsliga förutsÀttningar det finns för att fÄ skadestÄnd ifall det har skett ett omedelbart omhÀndertagande utan rÀttslig grund.Mina slutsatser Àr att för att ett omedelbart omhÀndertagande skall vara rÀttsligt grundat mÄste först tre förutsÀttningar vara uppfyllda. Dels ska ett missförhÄllande föreligga med anknytning till den unges hemmiljö eller till den unges eget beteende. Utöver det ska missförhÄllandet medföra att det finns en pÄtaglig risk samt att behövlig vÄrd inte kan ges pÄ frivillig vÀg. SocialnÀmnden mÄste Àven göra sannolikt att ovanstÄende förutsÀttningar föreligger och att den behövliga vÄrden inte kan avvaktas samt iaktta föreskrivna tidsfrister.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka höglÀsningens roll i barns sÀtt att lÀra sig lÀsa och förstÄ vad lÀsning innebÀr. MÄnga förÀldrar lÀser sagor för sina barn kanske utan att tÀnka pÄ den positiva inverkan det har. Det Àr just dessa faktorer jag vill lyfta fram.Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att höglÀsning har en mÀrkbar pÄverkan pÄ ett barns förmÄga att lÀra sig lÀsa. Genom att iaktta lÀsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremÄl innehÄller nÄgot som vÀcker lÀsarens intresse.

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förÀldrar stimulerar sina barns lÀsutveckling. Jag intervjuade dÀrför tre förÀldrar till barn i 6 Ärs Äldern. Genom intervjumaterialet fann jag att förÀldrarna har olika tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera sina barns lÀsutveckling samt att de vÀrdesÀtter olika aspekter av höglÀsningens effekter. Samtliga förÀldrar lÀser högt för sina barn, de lÀser pÄ olika sÀtt och i olika utstrÀckning. FörÀldrarnas krav pÄ förskolan nÀr det gÀller deras barns lÀsutveckling varierar..

Om intervjupersoners upplevelser av artiklarna de medverkar i. Vilka Àr det som kommer till tals i de undersökta tidningarna? Tycker intervjupersonerna att de blivit korrekt citerade med avseende pÄ innehÄll och sprÄk? Tycker de att det spelar nÄgon roll?.

Uppsatsen beskriver en studie av barns upplevelser av pedagogers kroppssprÄk i den dagli-ga förskoleverksamheten. Uppsatsen berör sÀrskilt barnens och pedagogernas uttryckssÀtt i konfliktsituationer samt konsekvenserna av detta. I intervjuer fick barn svara pÄ hur de uppfattade pedagogens kroppssprÄk. Genom observationer studerades barns beteenden i olika konfliktsituationer. Resultaten antyder att det kan finnas samband mellan pedagogers uttryckssÀtt i konfliktsituationer och barns beteenden..

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur demokrati och inflytande i den pedagogiska miljön praktiseras ur ett barns perspektiv pÄ förskolor med och utan profilering. Fröken bestÀmmer och barnen fÄr vara med och vÀlja, sÄ uppfattar barnen sitt inflytande över verksamheten i förskolan. Barnen hade svÄrt att definiera ordet bestÀmma mer Àn att de fick bestÀmma i leken, vad, vem och var leken skulle utvecklas. Barnen uppfattar vidare att det var svÄra frÄgor att ta stÀllning till. NÄgra större skillnader fanns det inte mellan förskolor med profilering och traditionella förskolor.

SjÀlvförtroende har alltid varit ett problem för mÄnga mÀnniskor vilket kan pÄverka deras yrkesmÀssiga och sociala liv. Drama kan fungera som en metod för att stÀrka barn som har dÄligt sjÀlvförtroende genom att arbeta med exempelvis rollspel, kroppssprÄk och ansiktsuttryck. DÀrför Àr det viktigt att jobba utifrÄn dramapedagogiken i skola och förskola för att tidigt hjÀlpa barn att bygga upp sig sjÀlva och stÀrka deras sjÀlvförtroende.Syftet med min studie Àr att utifrÄn 3 pedagogernas egna erfarenheter undersöka sambandet mellan drama och barns sjÀlvförtroende. Genom att anvÀnda mig av kvalitativ intervjumetod har jag haft möjlighet att komma djupare in pÄ de erfarenheter som pedagogerna bÀr med sig, vilket kommer ge en tydligare bild av kopplingen mellan drama och barns sjÀlvförtroende.Genom intervjuerna med pedagogerna framkommer att drama Àr av stor hjÀlp för barn rent generellt men framförallt för barn med dÄligt sjÀlvförtroende. Alla utrycker att de vill se en förbÀttring av drama i vardagligt lÀrande, med det menas att jobba tematiskt och aktivt utifrÄn drama.

Examensarbetet handlar om hur det Àr att som lÀrare ha en individualintegrerad elev i sin klass. PÄ 1800-talet gick bÄde lindrigt förstÄndshandikappade och normalbegÄvade elever i folkskolan. Under flera decennier var de förstÄndshandikappade pÄ institutioner för att skydda dem frÄn samhÀllet men ocksÄ för att samhÀllet skulle skyddas frÄn dem. Nu förekommer det flera varianter av undervisningen för de förstÄndshandikappade parallellt, dels sÀrskolor dÀr det bara Àr förstÄndshandikappade i klassen, dels att förstÄndshandikappade undervisas tillsammans med normalbegÄvade elever i normalklass. Tyngdpunkten för intresset i arbetet ligger pÄ de elever som Àr integrerade i normalklass.

Abstract Jeppsson, Malin & Widesson, Karolina (2008). Barns samspel. En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur barns samspel tar sig uttryck i förskolan verksamhet. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ förstÄelse för hur barns samspel ser ut i olika situationer och hur lÀrande kan vara synligt i barns samspel.