Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgÄngspunkter och anvÀnda teorier Àr makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benÀmna motstÄndarna till intersektionalitet; sÀrsektionalitet. Metoden bygger pÄ den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda pÄ teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhÄllen diskrimineringslagstiftning SlutbetÀnkande av Diskrimineringskommittén och lÄter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras tvÄ huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som Àr för en sammanslagning och en sÀrsektionell diskurs som Àr mot en sammanslagning.

Titel Bilen i tidningen. Om hur bilens miljöpÄverkan behandlas i dagstidningstext.FörfattareHelena FernåndezKursBreddad magisterkurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.TerminVÄrterminen 2007SyfteAtt beskriva hur Dagens Nyheter under 2006 skrev om bilismens miljöpÄverkan.MetodKvalitativ innehÄllsanalysMaterialEtt totalurval av journalistiken om bilismens miljöpÄverkan i Dagens Nyheter under2006, sammanlagt 40 texter.HuvudresultatDen grundsyn som genomsyrar Dagens Nyheters miljöjournalistik Àr den ekologiskamoderniseringen. Klimathotet och koldioxidproblemen nÀmns i majoriteten av detexter som undersökts, men den bild som förmedlas Àr sammantaget att lÀget Àr underkontroll, och att tekniken hela tiden utvecklar nya lösningar. Den kulturella hegemonisom dominerar ger mycket begrÀnsat utrymme för alternativa sÀtt att betrakta vÀrlden. Verkligheten beskrivs ur bilistens perspektiv och bilbranschens företrÀdare Àr de som allra oftast fÄr komma till tals.

I denna studie belyser vi vilka möjligheter barn har till ett lÀrande pÄ förskolan oavsett barnens vistelsetid. Det har ocksÄ undersökts om och hur barns lÀrande i relation till barns vistelsetid kan skilja sig mellan tvÄ olika kommuner. Vilka likheter finns det i hur lÀrarna arbetar och erbjuder barnen att fÄ vara pÄ förskolan? Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade Ätta lÀrare om deras arbetssÀtt och tankar kring barns vistelsetid och vilken betydelse det kan ha för den pedagogiska verksamheten. Resultatet visar att det finns bÄde skillnader och likheter mellan de tvÄ kommuner som ingÄr i undersökningen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger pÄ fyra olika förskolor ser pÄ och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna pÄ begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns sprÄk, enligt pedagogerna, pÄverka hur stort inflytande och delaktighet barnen fÄr? Hur ser pedagogerna pÄ matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestÄ av flera faktorer som till exempel vuxnas förhÄllningssÀtt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts pÄ fyra olika förskolor, dÀr pedagogerna har varit i fokus.

Vi har valt att genomföra en undersökning vid namn: Miljöns förutsÀttningar för barns lÀrande. Vi sÄg ett intresse för att göra detta eftersom vi sÄg en stor brist pÄ forskning kring Àmnet. De fÄ böcker som fanns beskrev ofta en av verksamheterna och inte en jÀmförelse mellan de tvÄ. I denna undersökning har vi dÀrför med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och observationer jÀmfört miljöerna hos tvÄ dagbarnvÄrdare och tvÄ förskolor. Resultatet av dessa intervjuer och observationer har sedan analyserats och diskuterats för att komma fram till ett resultat.

Den hÀr uppsatsen lÄter sex unga journalister komma till tals med avseende pÄ hur de tÀnker kring förhÄllandena pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tÀnker kring sin karriÀr, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utstrÀckning kringgÄr lagen om anstÀllningsskydd (LAS). Det innebÀr att mÄnga journalisters första arbetslivserfarenheter bestÄr av vikariat och tillfÀlliga anstÀllningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser pÄ det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det Àr att komma ut i arbetslivet frÄn en journalistutbildning. En viktig slutsats frÄn studien Àr att de sex intervjupersonerna pÄ olika sÀtt fÄtt anpassa sina liv efter branschens krav pÄ flexibilitet, tillgÀnglighet och rörlighet.

Vi har som kandidatarbete gjort ett dokumentÀrfilmsprojekt. Filmen handlar om barns och pensionÀrers tankar och funderingar om döden. Vi ville göra en annorlunda dokumentÀr som vÀcker kÀnslor utan att provocera. Döden Àr nÄgot som man inte ofta talar om och dÀrför kÀnde vi att vi ville ta upp detta Àmne i en seriös men ganska lÀttsam film. Vi bestÀmde att lÀgga tyngdpunkten pÄ research för att fÄ en sÄ bra grund som möjligt.

VÄrt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna pÄ förskolan lyfter fram barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer och deras förhÄllningssÀtt till intressen om de innefattar populÀrkultur.De frÄgor vi sökte svar pÄ var:  Hur uppmÀrksammar pedagoger barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer? Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer?  Vilket förhÄllningssÀtt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populÀrkultur? För insamling av material anvÀnde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger pÄ tvÄ avdelningar pÄ en förskola med barn i blandade Äldrar mellan ett och fem Är. Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer i samtal och de utvecklar Àven aktiviteter utifrÄn barns egna intressen. NÀr det gÀllde populÀrkultur i intressen sÄ samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen frÄn informella lÀrmiljöer, för att bekrÀfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populÀrkulturella intressen till aktiviteter. .

Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns relationsskapande i leken utifrÄn ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med Ätta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal frÄn tvÄ olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser pÄ barns relationsskapande. VÄrt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker pÄ olika sÀtt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrÄn ett könsneutralt sÀtt och lÀgga fokus pÄ barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat sÄ beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur mycket engelska som talas under fyra engelsklektioner i en Ärskurs 4, vad resten av tiden Àgnades Ät samt hur lÀraren stimulerar eleverna till tal. Jag har observerat fyra lektioner och genomfört en intervju med lÀraren för att ta reda pÄ detta. Resultatet visar att det inte talas mycket engelska under lektionerna, utan tal pÄ engelska utgör den minsta delen. Eleverna talar dock mer engelska Àn lÀraren, och för det mesta sker det i kör. Det Àr ett sÀtt som lÀraren anvÀnder för att stimulera eleverna till tal.

Denna uppsats gör med hjÀlp av Erwin Panofskys ikonologiska metod en analys av en serie pÄ nitton portrÀtt av kÀnda 1600-tals mÀn. Dessa portrÀtt, vilka idag Àr placerade i biblioteket pÄ Skoklosters slott utreds i sin ikonografi och sÀtts in i ett större ikonografiskt sammanhang. PortrÀtten har ett unikt utseende dÄ de Àr mÄlade pÄ furupannÄ och sedan kontursÄgade kring den portrÀtterades huvud. Avsikten med uppsatsen Àr att förstÄ deras syfte och ursprung. Uppsatsen behandlar frÄgor som varför man har valt att göra dessa portrÀtt och om det finns en koppling mellan dessa och bibliotekskonst i stort.

Syftet med studien var att belysa hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ och förhÄller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats lÄg till grund för studien och med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har Ätta förskollÀrare intervjuats pÄ olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvÀrvetenskapliga perspektiv pÄ utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollÀrarnas uppfattning om utomhuspedagogik dÀr platsen för lÀrandet framhÄlls - lÀrande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollÀrarna ser frÀmst till var lÀrandet sker och inte till hur, nÀr och varför lÀrande sker utomhus i deras syn pÄ begreppet.

The purpose of this study is to analyze picture books from a gender perspective. The books are found in a book box that the libraries send out to preschools. This study is based on the following questions:How are boys and girls portrayed in picture books?Do the picture books encourage or discourage the principles of equality found in the Curriculum for the Pre-School and the equality work conducted in the preschools?I performed a qualitative text and picture analysis of 12 picture books. I used Maria Nikolajeva and Kajsa Wahlströms schedule of typical masculine and feminine qualities and activities when analysing the picture books.

Detta Àr en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollÀrarens barnsyn och kunskapssyn pÄverkar barns lÀrande. Syftet med studien Àr att synliggöra hur förskollÀrare tÀnker kring sin egen pÄverkan pÄ barns lÀrande i förskolan, utifrÄn förskollÀrarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar pÄ vad nÄgra förskollÀrare i Sverige utgÄr frÄn nÀr de planerar för barns lÀrande pÄ förskolan samt hur medvetna de Àr om sin egen pÄverkan pÄ barns lÀrande. För att ta redan pÄ detta har fem intervjuer genomförts frÄn olika förskolor. Studien fokuserar pÄ förskollÀrarens perspektiv och intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar pÄ förskollÀrarens uppfattningar och kÀnslor kring Àmnet.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera busschaufförers upplevelser av delaktighet i arbetet. Följande frÄgor har stÀllts: Hur kommunicerar arbetsgivare och anstÀllda med varandra? Hur upplever busschaufförer sitt arbetsschema och sina arbetstider? Kan busschaufförer vara delaktiga i utformningen av sitt arbetsschema och sina arbetstider? För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört Ätta individuella intervjuer med busschaufförer i ett internationellt bussföretag. Resultatet visar att busschaufförernas delaktighet i arbetet Àr bristfÀllig. Anledningen till detta tror vi kan förklaras utifrÄn tre huvudsakliga faktorer.