Syftet med examensarbetet var att ta reda pÄ vilken roll sprÄkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i tvÄ enskilda fall. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor dÀr vi undersökte vilken förstÄelse av och syn pÄ barns verbala sprÄkutveckling tvÄ utvalda pedagoger har. PÄ vardera förskolan genomförde vi en intervju och en observation med en pedagog. Resultaten visar att pedagogerna har kunskaper om barns tidiga sprÄkutveckling och att de anser att sprÄket mÄste komma tidigt i ett barns liv. En slutsats som kan dras Àr att pedagogerna medvetet arbetar med sprÄkutveckling i förskolan och att pedagogens utbildning kan ha inverkan pÄ synen pÄ barns sprÄkutveckling..

Denna uppsats Àr en diskursanalys om hur nÄgra olika tidningar framstÀller bostadsomrÄdet Jakriborg. Centralt för uppsatsen Àr att förstÄ vilka diskurser som ligger till grund för de ideal som skapat Jakriborg och Àven se till de reaktioner som Jakriborg Àr ett svar pÄ.Det framkommer bland annat tvÄ ideal vilket allt annat relateras till i materialet. För det första: det gamla traditionella idealet. För det andra: 1960-70 tals projekt. Meningen Ät Jakriborg skapas och artikuleras genom att jÀmföras och visa pÄ motsats med 1960-70 tals projekt.

I den hÀr uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sÀnds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet Àr att undersöka hur skolan framstÀlls i nyheterna och vilken förÀndring av framstÀllningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehÄllsanalys har sÀndningar av Lilla Aktuellt frÄn 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda pÄ frÄgorna; hur mycket sÀgs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen anvÀnder ett barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen bestÄr av barndomsforskning, gestaltningsteori, teori om nyhetsvÀrdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat.

Syftet med arbetet var att synliggöra nÄgra utvalda pedagogers syn pÄ bildsamtalets betydelse och hur det kan anvÀndas som sprÄkverktyg i en förskolegrupp bestÄende av tolv barn totalt, varav sex av barnen har grav sprÄkstörning. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en videoobservation pÄ en förskola som pÄ sin hemsida sÀger sig anvÀnda bilder som stöd för att beskriva barnens vardag. Studien fokuserade pÄ om pedagogen genomför bildsamtal med barnen i förskolan och hur dessa samtal i sÄ fall implementeras i praktiken, vad som karaktÀriserar samtalen i sÄ fall samt vilken betydelse dessa pedagoger ansÄg att bildsamtal har för olika barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att bildsamtal Àr betydelsefullt för barnens multimodala lÀrande, dÀr olika kanaler i kombination förstÀrker och utvecklar barnens sprÄk. Resultatet visar Àven pÄ att möjligheterna Àr vÀldigt stora med bildsamtal som arbetssÀtt vad gÀller kommunikativ utveckling och pedagogerna i studien tog tillvara pÄ de möjligheterna i bÄde planerade bildsamtal och oplanerade bildsamtal dÀr det övergripandet syftet med bildsamtalen var att alla skulle fÄ komma till tals, samtala och reflektera tillsammans utifrÄn förmÄga.

Bakgrund: Tusentals barn utsÀtts varje Är för misshandel, Är 2009 anmÀldes 11000 misshandelsbrott mot barn i Sverige. Misshandeln yttrar sig fysiskt och psykiskt pÄ dessa barn. Orsaker till misshandel kan vara aggressivitet hos förÀldern, ?fel? kön av barnen, ekonomiska och karriÀrmÀssiga problem etc. Barnen berÀttar inte om misshandeln som pÄgÄr hemma bland annat pÄ grund av hot om straff om barnen erkÀnner misshandeln.Syfte: Att beskriva signaler som förekommer vid barnmisshandel, samt utsatta barns upplevelser, för att synliggöra kunskap som sjuksköterskan behöver för att uppmÀrksamma misshandeln.Metod: En autobiografisk studie som baseras pÄ sex sjÀlvbiografier.

Bakgrund: Korrekt bedömning och lindring av barns smÀrta Àr en viktigomvÄrdnadshandling nÀr barn vÄrdas pÄ vÄrdavdelningar avsedda för vuxna, dÀrsjuksköterskorna oftast inte Àr utbildade barnsjuksköterskor. Det Àr viktigt attsjuksköterskan uppmÀrksammar barns behov av smÀrtlindring och anvÀnderforskningsbaserade metoder som grund för smÀrtbedömningen. WHO har genombarnkonventionen uttryckt att barns bÀsta alltid ska komma i frÀmsta rummet.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att undersöka vad som pÄverkarsjuksköterskors bedömning av barns akuta och postoperativa smÀrta.Metod: Denna litteraturöversikt inkluderar elva kvalitativa och kvantitativa artiklarpublicerade mellan 1999- 2012. Databaserna CINAHL och Pubmed har anvÀnts.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Sjuksköterskors kunskap ocherfarenhet av smÀrtbedömning av barn, SmÀrtskattning, FörÀldrars delaktighet ibarnets smÀrtbedömning och Dokumentation av smÀrtbedömning.Slutsats: SmÀrtbedömning av barn sker inte i tillrÀckligt stor utstrÀckning och föratt förbÀttras behövs mer utbildning och utökat samarbete mellan barn, förÀldraroch sjuksköterskor. Ett behov finns att förbÀttra riktlinjerna av barns smÀrtlindring..

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmÀnheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmÀnheten, dÀrför Àr det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frÄgestÀllningar som tillsammans tÀcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka kÀllor har anvÀnts? Vilka aktörer har fÄtt komma till tals? Hur frekvent förekommer vÀrdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kÀrnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger pÄ en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, frÄn den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

SammanfattningSyftet med vÄr C-uppsats Àr att fÄ kunskap om hur talutrymmet fördelas i klassrummet, vilkaelever som kommer till tals och vad de kommer till tals om. Vi var Àven intresserade av attjÀmföra vÄrt undersökningsresultat med lÀrares egna uppfattningar om hur det förhÄller sigmed talutrymmet i klassrummet.VÄrt fokus har legat pÄ att studera hur det förhÄller sig med elevernas talutrymme i den offentligakommunikationen i klassrummet, dÀrför har vi anvÀnt observation som vÄr huvudsakligaforskningsmetod. För att ta reda pÄ lÀrarens egna uppfattningar om talutrymmet vid det observeradetillfÀllet, genomförde vi korta intervjuer direkt efter observationstillfÀllet. VÄr studiehar vi genomfört i tre klasser i skolÄr 2 vid sammanlagt sex tillfÀllen.VÄra resultat av observationer och intervjuer stÀmmer till viss del överens med tidigare forskningpÄ omrÄdet. Pojkar dominerar den offentliga klassrumskommunikationen till större delÀn flickor, men det Àr bara ett fÄtal av pojkarna som har stort talutrymme.

Bakgrund  ?Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvÀrlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med bÄde det enskilda barnet och barngruppen.? (Lpfö98, 2010) Med föregÄende citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta pÄ förskolan.

Syftet med denna studie Àr att utforska hur kreativa lÀrprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv pÄ omvÀrlden och dÀrmed skapa möjligheter att utmana barns lÀrande för hÄllbar utveckling. För att komma nÀrmare barns perspektiv pÄ omvÀrlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig sjÀlva och vÀrlden de lever i, samt hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvÀrldsperspektiv och baserar sig pÄ deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg anvÀnds posthumanismen, vilken ifrÄgasÀtter vÀrldens tudelade struktur och som ser barn, lÀrande och kunskap som sammanflÀtade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad pÄ hur barn relaterar till omvÀrlden och hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande.

Uppsatsen undersöker förÀndringar i SVTs utbud av barnprogram samt förÀndringen i bilder, tilltal och vilka som fÄr komma till tals i nyhetsprogrammet Lilla Aktuellt. Uppsatsen undersöker vecka 37 mellan Ären 2000 och 2012 med nedslag vartannat Är (2000, 2002 etc.). Uppsatsen bestÄr tvÄ analyser, varav den ena Àr en kvantitativ analys. Den fokuserar pÄ SVTs utbud av barnprogram. Fokus ligger pÄ programtyp, genre, utseende och ursprungsland.

BAKGRUND:En mĂ„ltid Ă€r en situation pĂ„ förskolan dĂ€r barnen sitter tillsammans med en pedagog. Vi Ă€rintresserade av att veta om och hur dessa tillfĂ€llen utnyttjas medvetet av pedagogen.LĂ€roplanen för förskolan (Skolverket 2006) beskriver att omsorg, fostran och lĂ€rande skaknytas samman och vi undersöker hur det sker vid mĂ„ltiden. Forskning som belyser lĂ€rande iomsorgssituationer presenteras. Studien utgĂ„r frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv som ilĂ€randet betonar samspelet och kommunikationen med andra.SYFTE:VĂ„rt syfte med undersökningen Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger uppfattar barns lĂ€rande kringmĂ„ltiden.METOD:Kvalitativ metod genom intervju har anvĂ€nts för att besvara syftet. Åtta pedagoger frĂ„n fyraolika förskolor har intervjuats.RESULTAT:Alla pedagoger i undersökningen uttryckte att det sker ett lĂ€rande för barnen vid mĂ„ltiden.Bordsskick var en viktig del av lĂ€randet och pedagogen stöttade och uppmuntrade barnen attlita pĂ„ sin egen förmĂ„ga vid mĂ„ltiden.

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmÀnheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmÀnheten, dÀrför Àr det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frÄgestÀllningar som tillsammans tÀcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka kÀllor har anvÀnts? Vilka aktörer har fÄtt komma till tals? Hur frekvent förekommer vÀrdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kÀrnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger pÄ en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, frÄn den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

År 1997 infördes nya bestĂ€mmelser i UtlL, för att den bĂ€ttre skulle överensstĂ€mma med FN:s barnkonvention. En portalparagraf infördes som innebĂ€r att barnets bĂ€sta alltid ska sĂ€ttas i frĂ€msta rummet i Ă€renden som rör barn. BestĂ€mmelsen finns stadgad i 1 kap. 1 § UtlL. Ytterligare en bestĂ€mmelse som lagstadgades var 11 kap.

Syftet med arbetet var att synliggöra nÄgra utvalda pedagogers syn pÄ bildsamtalets betydelse och hur det kan anvÀndas som sprÄkverktyg i en förskolegrupp bestÄende av tolv barn totalt, varav sex av barnen har grav sprÄkstörning. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en videoobservation pÄ en förskola som pÄ sin hemsida sÀger sig anvÀnda bilder som stöd för att beskriva barnens vardag. Studien fokuserade pÄ om pedagogen genomför bildsamtal med barnen i förskolan och hur dessa samtal i sÄ fall implementeras i praktiken, vad som karaktÀriserar samtalen i sÄ fall samt vilken betydelse dessa pedagoger ansÄg att bildsamtal har för olika barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att bildsamtal Àr betydelsefullt för barnens multimodala lÀrande, dÀr olika kanaler i kombination förstÀrker och utvecklar barnens sprÄk. Resultatet visar Àven pÄ att möjligheterna Àr vÀldigt stora med bildsamtal som arbetssÀtt vad gÀller kommunikativ utveckling och pedagogerna i studien tog tillvara pÄ de möjligheterna i bÄde planerade bildsamtal och oplanerade bildsamtal dÀr det övergripandet syftet med bildsamtalen var att alla skulle fÄ komma till tals, samtala och reflektera tillsammans utifrÄn förmÄga.