Syftet med studien har varit att utveckla förstÄelse för barns förutsÀttningar attskapa och upprÀtthÄlla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med Ätta pedagoger som arbetar pÄ fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör nÄgra tÀnkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgÄngspunkt i studiens frÄgestÀllningar formuleradeskategorier utifrÄn informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsÀttningar för relationsarbete Àrföljande; Förskolan som institution ger unika förutsÀttningar, Den fysiska miljön ochtillgÄng till material - centrala utgÄngspunkter, Individens unika förutsÀttningar,Gruppklimatet som grogrund samt SamhÀllets normer som begrÀnsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete Àr följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan fÄ ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprÀtthÄllande av relationer i förskolan.

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrÄgor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur anvÀnds barns bilder inom lekterapin? samt Àr bildarbete en form av lek, i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök pÄ lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i Äldern tre till sex Är) pÄ dessa lekterapier. Resultatet visar pÄ den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syftet med undersökning var att ta reda pÄ vad lÀraren har för roll i lek och samling samt lÀrarens uppfattning av fenomenet barns inflytande i lek och samling.Undersökning har gjorts med hjÀlp av observationer i form av löpande protokoll och frÄgestÀllningar som jag har stÀllt till olika förskollÀrare. Resultatet jag fick visar pÄ att lÀrarna har en god uppfattning om barns inflytande i lek och samling och att de Àr medvetna om hur deras roll som lÀrare ska vara i lek och samling.  Jag kan utifrÄn det jag lÀst i litteraturen se likheter med mitt resultat..

Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lĂ€rprocesser inspirerade av naturen. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? PĂ„ vilket sĂ€tt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare Ă€r det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa Ă€r utgĂ„ngspunkter för studien.Studien Ă€r kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mĂ€nniskans uppfattningar av olika fenomen.

I det moderna samhÀllet Àr det mÄnga faktorer som leder till upplevelsen av stress. Dessa faktorer kan bland annat bero pÄ samhÀllets snabba förÀndringar, de höga kraven, och att vi ska finnas till hands större delen av dygnet. Kombinerar man dessa faktorer med individens olika sociala roller Àr risken hög att individen upplever kraven som stressande. Förutom arbetets krav existerar Àven krav efter arbetet nÀr man mÄste Àgna sig Ät familjen. Min studie fokuserar pÄ att ta reda pÄ vilka faktorer som kan ge upphov till stress hos arbetande förÀldrar.

Sammanfattning Andersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollÀrares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen pÄ förskolan. Malmö: LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Syftet med denna studie Àr att diskutera hur nÄgra förskollÀrare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen pÄ förskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur resonerar förskollÀrare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollÀrare att man kan skapa möjligheter för barnen att pÄverka aktiviteters innehÄll och utformning? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vÄr empiri. NÄgra av de teoretiska begrepp som varit anvÀndbara för vÄr studie Àr Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssÀtt.

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka pedagogers syn pÄ hur barns bildskapande kan bidra till barns ökade kunskapstillÀgnan samt vad barnen utvecklar för kunskaper genom dessa aktiviteter.Undersökningens information inhÀmtades genom kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Förskolepedagogerna fick uttrycka sina tidigare erfarenheter och vÀrderingar kring frÄgor som behandlade Àmnena bildskapande och lÀrande.I studiens resultat uppmÀrksammas en utförlig förklaring pÄ hur pedagogerna definierar begreppet bildskapande och dess relation till lÀrande. Pedagogerna i studien ansÄg att barn tillÀgnade sig kunskap genom de bildskapandeaktiviteterna vid olika tillvÀgagÄngssÀtt och pÄ olika nivÄer..

SAMMANFATTNINGAnette ErikssonBarns delaktighet i förskolan ? Àr den villkorad av de vuxna?- FörskollÀrares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag.VÄrterminen 2007 Antal sidor 59Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och beskriva hur förskollÀrare uppfattar delaktighet i förskolans vardag. En litteratursökning visade att det fanns fÄ studier avseende förskollÀrares uppfattningar om barns delaktighet i förskolan. Studien Àr kvalitativ med en innehÄllsanalys och har en metodtriangulerad design. Studien inleds med en undersökning av en öppen forskningsfrÄga, vidare har 20 intervjuer genomförts med förskollÀrare.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrÄn barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrÄn barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad pÄ en förÀldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstÄ vad och hur barn, 4-5 Är, lekte i en begrÀnsad förskolemiljö. För att uppnÄ studiens syfte stÀlldes följande frÄgestÀllningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

Syftet med denna studie Àr att belysa mönster i barns utelek pÄ tvÄ olika förskolor utifrÄn ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte Àr att försöka se om det framtrÀder nÄgra skillnader i lekmönster mellan de tvÄ förskolorna utifrÄn det faktum att den ena förskolan sedan Ätta Är tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor anvÀnder förskolegÄrden pÄ lite olika sÀtt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfÀlle pÄ respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhÀllets genusordning.

Studien syftade till att undersöka sambandet mellan förÀldrars mÄende och barns symtom och hur detta samband pÄverkas av förÀldrakontroll och instrumentellt förÀldraskap. EnkÀter frÄn 315 familjer anvÀndes. En medieringsanalys gjordes som visade att förÀldrakontroll delvis medierar sambandet mellan förÀldrars mÄende och barns symtom. Detta kan ha implikationer för arbetet med förÀldra-barnrelationen samt förÀldrars psykiska ohÀlsa..

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att skapa ökad kunskap kring vad förÀldrar anser Àr orsaken till skolsvÄrigheter samt hur de beskriver framgÄngsrika stödinsatser. UtifrÄn syftet utvecklades tvÄ frÄgestÀllningar dÀr svaren söktes i en grupp förÀldrar med barn i olika Äldrar mellan 6-19 Är. Metoden som valdes var kvalitativ och genomfördes i form av strukturerade intervjuer i intervjupersonernas hemmiljö. FörÀldrarna hade en ganska klar bild av hur de vill att skolan ska fungera och flera menade att dÄ skolsvÄrigheter uppstÄr beror det frÀmst pÄ brister i miljön kring barnen. KÀnda svÄrigheter eller funktionsnedsÀttningar som vissa barn har nÀr de börjar skolan ska enligt flera förÀldrar mötas med rÀtt stöd direkt och behöver dÀrmed inte utvecklas till skolsvÄrigheter.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur icke-heterosexuella individer beskriver upplevelser av de faktorer som kan ha pÄverkat dem i deras ?komma-ut-processer?. Studien undersöker individernas upplevelser av att komma ut, vilka faktorer som har varit av betydelse, samt vad som har underlÀttat respektive försvÄrat denna process. För att belysa denna process utgÄr vi i studien frÄn teman som rör bland annat det bemötande som individerna erfarit i samband med att de kommit ut. Uppsatsen bygger pÄ en socialkonstruktivistisk ansats.