Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande samt att undersöka miljöns betydelse i detta sammanhang. Mina teoretiska utgÄngspunkter baserar sig pÄ Vygotskijs sociokulturella teori om barns lÀrande. Förutom Vygotskij har jag ocksÄ hÀmtat resonemang frÄn BrÄten (1998), Lindqvist (1999), Strandberg (2006), SÀljö (2000) och andra forskare. Uppsatsens empiriska underlag grundar sig pÄ ostrukturerade intervjuer med fyra förskollÀrare i tre förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett mÄngkulturellt omrÄde.

Under vÄr förskollÀrarutbildning pÄ Högskolan i Kristianstad har vi reflekterat över hur viktigt det Àr som pedagog att vara medveten om sitt förhÄllningssÀtt. Som vuxna Àr vi förebilder för barn, vilket innebÀr att hur vi för oss och agerar har betydelse och stor inverkar i barns liv. Mötet med alla barn i vardagen blir av betydelse för hur den vidare kontakten fortlöper, dÀrför Àr barns olikheter i allmÀnhet av intresse att uppmÀrksamma och dÀrför kÀnns angelÀget att skriva om.Vi vill tacka vÄra fyra pilotpersoner, samt vÄra Ätta intervjupersoner som var villiga att stÀlla upp och delge sig av sina erfarenheter och tankar kring barns olikheter. Ett ödmjukt tack riktar vi till vÄr fantastiska handledare Lena Jensen som trodde pÄ oss, samt stöttade oss fast tiden var knapp. Till slut vill vi Àven tacka varandra för det stöd och de givande diskussioner vi haft, en styrka för oss Àr att vi har kompletterat varandra bra i tanke och handling vilket har bidragit till detta examensarbete..

Syftet med vÄr forskningsstudie var att kartlÀgga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av sÀrskilt stöd. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att fÄ hjÀlp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns sprÄkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollÀrare i förskoleklass samt fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor. Sammanfattningsvis sÄ visar resultatet att lÀrarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. FörskollÀrarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse Àr nÄgot som det i de flesta förskoleklasser tas stor hÀnsyn till vid planeringen.

Bakgrund: Flera barn drabbas Ärligen av cancer. MÄnga gÄnger har dessa barn ett syskonsom ocksÄ kommer att pÄverkas av diagnosen. Cancer Àr en allvarlig sjukdom med ett lÄngtoch ofta plÄgsamt förlopp. Barns utveckling Àr komplex och beroende av trygghet ochuppmÀrksamhet. NÀr ett barns syskon fÄr cancer kan tryggheten rubbas och uppmÀrksamhetenförsvinna frÄn barnet.

Examensarbetet handlar om hur barn i femÄrsÄldern pÄ en förskola resonerar om lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för vad lÀrande kan innebÀra ur barns perspektiv. För att fÄ syn pÄ detta anvÀnde jag dokumentationer pÄ förskolan som underlag. De metoder som anvÀnts för att besvara min frÄgestÀllning var intervjuer och samtal. Studiens frÄgestÀllning: Hur resonerar barn kring lÀrande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv dÀr betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n ett rĂ€ttsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bĂ€sta förverkligas i domstolars beslut samt familjerĂ€tters yttrande gĂ€llande vĂ„rdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets grĂ€nser avseende vĂ„rdnadstvister dĂ„ domstolar och familjerĂ€tter samarbetar under speciella omstĂ€ndigheter. Åtta stickprovsutvalda rĂ€ttsfall, med bifogat yttrande frĂ„n socialnĂ€mnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis pĂ„ en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergĂ„ till att inringa sĂ€rdrag i analyserad text med utgĂ„ngspunkt i om och huruvida barnet har fĂ„tt komma till tals. Barnets bĂ€sta tycks beaktas sĂ„ lĂ„ngt det Ă€r möjligt i vĂ„rdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istĂ€llet för ett barnperspektiv.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan förhÄller sig till barns sexualitet. PÄ vilket sÀtt samtalar lÀrare med varandra och med förÀldrar om barns sexualitet. LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) gör gÀllande att förskolan ska verka för att varje barns integritet och sjÀlvstÀndighet bevaras. Uppsatsen belyser Àven hur lÀrare för samtal om barns sexualitet tillsammans med barn, kollegor och förÀldrar och hur det pÄverkar lÀrares förhÄllningssÀtt. Tidigare forskning bygger pÄ lÀrares observationer och erfarenheter.

Demokrati, dÀr barns inflytande och delaktighet Àr en viktig del, genomsyrar lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98). Det finns flera orsaker till att barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Den viktigaste anledningen Àr att det Àr en mÀnsklig rÀttighet, en annan att det krÀvs att barn redan i förskolan fÄr möta inflytande och delaktighet för att fostras till demokratiska personer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger som medvetet sÀger sig arbeta med barns inflytande och delaktighet i förskolan ser pÄ barns möjligheter att ocksÄ göra det. Hur vÀl stÀmmer pedagogers uppfattningar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande överens med barns uppfattningar? För att söka svar pÄ ovanstÄende har jag intervjuat 2 pedagoger och 4 barn pÄ samma förskoleavdelning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lÀra sig mer om och fÄnga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet Àr att arbeta utifrÄn barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svÄrt och problematiskt att fÄnga upp barns intressen. En omstÀndighet som pedagogerna beskrev som svÄr, jobbig och problematisk var att fÄnga upp barnens verkliga intresse.

Ämnet för uppsatsen Ă€r barns sexualitet. Undersökningen syftar till att ta reda pĂ„ hur förskollĂ€rare och lĂ€rare förhĂ„ller sig till barns sexuella uttryck eftersom vuxnas bemötande pĂ„verkar utvecklingen. NĂ€r barn och sexualitet kopplas samman uppstĂ„r ofta debatt för att sexualitet ses som nĂ„got som tillhör vuxna. Sexualitet Ă€r ocksĂ„ tĂ€tt sammankopplat med genus vilket pĂ„verkar möjligheten för flickor och pojkar att uttrycka sin sexualitet. Metoden som valdes var samtalsintervju och tre förskollĂ€rare och tre lĂ€rare intervjuades.

Anknytningssystemet har visat sig vara en viktig del i barns trygghet och Ă€r kanskenyckeln till barns utveckling och lĂ€rande. Tidigare forskning visar att en trygg anknytning ger utlopp Ă„t lusten att upptĂ€cka och pröva nya erfarenheter av bĂ„de aktiviteter och relationer till andra mĂ€nniskor, en otrygg anknytning hĂ€mmar barnet och leder till Ă€ngslan och osĂ€kerhet (Kihlbom, Lidholt & Niss, 2009).Syfte med studien Ă€r att undersöka hur förskollĂ€rare ser pĂ„ begreppet trygghet, hur de skapar en trygg miljö samt vilka samband de ser mellan barns trygghet och barns utveckling och lĂ€rande i förskolan. För att besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar sĂ„ anvĂ€ndes intervjuer som metod. Åtta förskollĂ€rare har intervjuats pĂ„ tre olika förskolor.VĂ„ra resultat utifrĂ„n litteraturgenomgĂ„ngen visar att pedagoger som Ă€r engagerade och intresserade av varje enskilt barn tillför en god möjlighet för en trygg anknytning. En trygg anknytning visar att barn vĂ„gar ta för sig i verksamheten, otrygga barn behöver en vuxen nĂ€ra till hands för att fĂ„ mer framgĂ„ng i sitt lĂ€rande.

Examensarbete, 15 poÀngi LÀrarutbildningenVÄrterminen 2008SAMMANFATTNING Antal sidor: 29Monika LidholmAv glÀdje bygger man musik - men rÀcker det?En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstlÀge.Singing is an act of joy - plus a little know-how.Syftet med mitt examensarbete var att undersöka förskollÀrares kunskap om barns och vuxnas olika röstlÀgen samt hur de tillÀmpar denna kunskap i praktiken. Vidare syftar arbetet till att belysa relevant forskning inom omrÄdet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade Ätta förskollÀrare pÄ tre förskolor och lÀste Àven litteratur i Àmnet.

Learning for life through playPreschool teachers? perspective of children?s play and the use of play in the nursery settingStudien behandlar förskollÀrares perspektiv pÄ barns lek i förskolan och hur de anvÀnder sig av lek i verksamheten. Syftet med studien Àr att fÄ en större uppfattning om hur förskollÀrare ser pÄ barns lek, hur de anser sig anvÀnda leken i verksamheten och om deras synsÀtt pÄ nÄgot sÀtt prÀglar hur barns lek kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Problempreciseringen i studien innefattas av: Hur anser förskollÀrare att de anvÀnder sig av barns lek i förskolans verksamhet? Vad anser förskollÀrare om barns olika lekar i förskolan? samt Vilken roll anser förskollÀrare att de har i barns lek pÄ förskolan? Studien bygger pÄ intervjuer med Ätta förskollÀrare.

Vi lever i ett samhÀlle dÀr det förekommer mycket stress. Barn upplever en ökad stress som kan vara relaterad till minskad fysisk aktivitet pÄ grund av att allt mer av deras fritid Àgnas Ät tevetittande och dataspel. Detta gör att en dÄlig vana vÀxer Àven bland de smÄ barnen, som hellre vill sitta stilla Àn röra pÄ sig. UtgÄngspunkten Àr vikten av att redan i förskolan skapa en önskan hos barnen att komma ut i utomhusmiljö och att de ska tycka att det Àr roligt och spÀnnande att vara ute. Syftet med studien Àr att lyfta fram förskolepedagogers yrkesroll för sitt pedagogiska arbete pÄ förskolegÄrden.