AbstractSedan den första adoptionslagen stiftades 1917 har synen på adoption och familj kommit att ändras betydligt. Adoptioner har uppfattats på olika sätt beroende av det rådande samhällsklimatet, hur normerna skiftat kring vad som ansetts vara en god familj och vad som ansetts vara bra för barnet. Politiska beslut, vetenskapliga perspektiv och kulturella föreställningar har spelat in och haft stor betydelse för vad som i laga kraft får genomslag. Att bilda familj genom adoption är att bilda familj under statens övervakning och godkännande. När adoptionsverksamheten under 1970-talet i allt större grad kom att handla om utlandsfödda barn, krävdes det nya svar på hur barnen skulle få det bra och vilka egenskaper man betraktade som värdefulla hos adoptivföräldrarna.

SammanfattningSyftet med det här arbetet är att undersöka hur pedagoger tänker kring lekens betydelse förbarns utveckling, pedagogernas synsätt och delaktighet. Jag har använt mig av ämneslitteratursamt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika åldersgrupper.Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling ochlärande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lärande går hand i hand. Det skall varalustfyllt att lära. Att leka stärker barnen både som grupp och som individ.

Examensarbetet handlar om pedagogers inställning till barns fysiska aktivitet på Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma område i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begränsningar verksamheterna har när det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser på fysisk aktivitet och hur det främjas på Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frågeställningar är: Vilken inställning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsätts läroplanens strävansmål i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsättningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger från både förskola och skola.

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken specialpedagogisk princip som återspeglas i förskolan när det görs åtgärdsprogram och speciella planer förde barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet var också att få en inblick i vilka tankar/idéer/föreställningar en förskollärare kan utgå ifrån när de skapar ett åtgärdsprogram. Jag ville få reda på om förskollärarna ser det enskilda barnet som bärare av sina svårighetereller om man istället väljer att ta sin utgångspunkt i hela barngruppen och utforma åtgärder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.

BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillåts att ta störreplats och på förskolor är den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara på detlustfyllda lärandet och vara lyhörd för vad barn är intresserade av är viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillägna sig en förståelse för sig själv och sin omvärld genom att lära och upptäcka tillsammansmed inspirerande och trygga pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte är att undersöka, tolka, beskriva och analysera några pedagogers syn på lekensbetydelse för barns lärande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de använder sig avleken i lärandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har använts med intervju som redskap.

BakgrundFörskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande (Lpfö98, rev.2010,s.5) därför bör lärare i förskolan vara uppmärksamma på samt förstå den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensätta varierande samtalssammanhang för att främja barns utveckling och lärande. I samtal, där barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhålla en förståelse för sig själva, för andra människor och sin omvärld.SyfteSyftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg beträffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lärande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjälpmedel. Syftet är dessutom att belysaförskollärares föreställningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgångspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollärarna uttryck åt att barnen erhåller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lärande möjliggörs med utgångspunkt i samtalet. Barnen är aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör då de får medverkautifrån egna villkor. Förskollärarnas föreställningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Bakgrund: I en tidigare kurs väcktes vårt intresse för att ta reda på vad begreppet fritid egentligen innebar för barnen idag.Barns fritid ser idag olika ut och så gör även deras syn på fritiden.Det har alltid funnits olika synsätt på vad fritid är och skall vara vilket har påverkat det pedagogiska arbetet inom fritidshemmet. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vad begreppet fritid betyder för barn. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer medbarn. Då syftet med studien är att få fram barnens perspektiv på begreppet fritid ansåg vi att detta varbästa sättet för oss. Vårt urval är barn som är mellan 6-12år.

Vår undersökning handlar om hur barns könsidentitet skapas i klass- och etnicitetsperspektiven. Vårt syfte är att jämföra två förskolor i skilda stadsdelar för att se om det finns skillnader/likheter i hur barns könsidentitet skapas. Vår urvalsgrupp är femåringar på respektive förskola. Vi använder oss av teckningar som barnen skapar, videokamera och intervjuer som våra metoder. Vi belyser att kön kan fokuseras på olika sätt, såsom biologiskt, flicka respektive pojke eller kulturellt och socialt.

Arbetets art: Examensarbete 15 högskolepoäng i Barn Unga Samhälle Sidantal: 38 Titel: Dockor eller bilar, Barns resonemang om lek ur ett genusperspektiv Författare: Lina Nilsson och Maida Pilipovic Handledare: Lotta Bergman Datum: 2009-04-27 Syftet: Syftet är att ta reda på hur flickor och pojkar resonerar om lek. Metod: I undersökning har vi utgått ifrån en kvalitativ metod som baseras på intervjuer och observationer som stöder till intervjuerna Resultat: Vår uppfattning om vad barn har för resonemang om lek stämde bra överens med vad många filosofer och forskare tycker. Slutsatser som vi kan dra utifrån vår undersökning är att både flickor och pojkar uttrycker att lek är något som är roligt och glädjefullt. Barnen har en klar uppfattning om vad som är ?flickigt? och vad som är ?pojkigt? och normerna i barnens omgivning präglar deras resonemang på vad flickor och pojkar bör leka. Diskussion: I det stora hela fungerade vårt arbete bra och vi känner oss nöjda med resultatet. Nyckelord: Lek, Genus och Barns resonemang.

Vi är intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om både pedagoger och barn hade någon uppfattning om varför läsning kan vara av betydelse. Därför ville vi ta reda på pedagogers och barns syn på läsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. Vår studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna använde barnboken främst som ett verktyg i förskolan för att främja barnets kunskapsutveckling som exempelvis språket, fantasin och faktakunskaper.

Bakgrund:Med hjälp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet från de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förståelse kring ämnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vår studie.Syfte:Syftet med vår studie är att få en uppfattning av pedagogers förhållningssätt till barns samspel i lek men också hur de förhåller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien är även att se hur pedagoger förhåller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig.Metod:Med utgångspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och två observationer. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor. Observationerna i sin tur ägde rum på ytterligare en förskola.

BAKGRUND:Leken har en viktig roll i barnets utveckling. Med hjälp av leken kan barnen utveckla sin soci-ala och kunskapsmässiga kompetens. Den fria leken innebär att pedagogerna inte sätter ramar för hur leken skall ske. Den styrda leken utgår ifrån att barnen följer lekens och pedagogers regler.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera hur åtta barn och åtta pedagoger i förskola och skola uppfattar lekens betydelse och även vad den fria och den styrda leken innebär i respektive verksamhet.METOD:Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer anser vi att barns och pedagogers åsikter synliggörs.

"Sång och rörelse ger språket en garanterad skjuts" skriven av Alexander Arndorw och Maria Carlsson handlar om hur medvetna dagens pedagoger är kring musikens påverkan på barns språkutveckling. Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka medvetenheten kring musikens påverkan på barns språkutveckling. Detta har gjorts med fyra pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare år. Av dessa är två klasslärare och två musikpedagoger. Undersökningens två frågeställningar lyder "Hur resonerar klasslärare kring användandet av musik som en metod för att utveckla barns språkande?" och "Hur resonerar musikpedagoger kring användandet av musik som en metod för att utveckla barns språkande?".

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur förskollärare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har på barns lärande och utveckling samt undersöka i vilken utsträckning några av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen är en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollärare. I resultatet framgår det att förskollärarna tycker att leken är grunden till barns lärande och utveckling. Pedagogerna menar att det är i leken som barn utvecklar sitt lärande.