Syftet med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger i grundskolan arbetar med och tänker kring etikundervisning. Arbetet utgår från läroplanens mål och hur pedagoger i skolan bedriver sin undervisning i etik.I litteraturgenomgången behandlar styrdokument, grundläggande gemensamma värden, teoretiska utgångspunkter för kunskap och lärande, perspektiv på barns etik och etikundervisning i skolan.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med tio pedagoger verksamma i olika skolår.Resultatet av undersökningen visar att etikundervisning är viktigt för pedagoger i skolan. Utifrån intervjuerna har vi sett att en sådan undervisning bedrivs om än i olika former. En del pedagoger säger sig ha etik på schemat, medan andra låter det integreras i alla ämnen. Centralt är att skolan är viktig för barns lärande och etikutveckling och det viktigaste är att diskussioner kring etik och moral får utrymme i skolan.

Titel: Tevevärlden och barns drömyrke Författare: Dan Jönsson Typ av arbete: Examensarbete inom lärarprogrammet Tevetittandet har en stor plats i många barns vardag och utbudet av kanaler och programtyper är stort. En fråga som ofta kommer upp är hur detta påverkar våra barn och vilka konsekvenser det kan få. Syftet med min undersökning är att studera eventuella kopplingar mellan barns tevetittande och barns tankar kring deras framtida yrkesval. Med koppling till mitt syfte utgick jag från följande frågeställningar: Vad anger barn som sitt drömyrke och finns det samband mellan favoritprogram och deras drömyrke? Studien är av kvantitativ modell och utförd med hjälp av enkätfrågor.

SAMMANFATTNINGNatriuretiska peptider är en är en grupp proteiner som via natriuretiska, diuretiska och vasodilaterande egenskaper reglerar vätskehomeostasen i kroppen (Levin et al, 1998). De frisätts bland annat när hjärtmuskelcellerna utsätts för stress och kan fungera som biomarkör för att utvärdera hjärtsjukdom. Analysering av typ B natriuretic peptide (BNP) i blod kan komma att vara till hjälp för den praktiserande veterinären vid diagnostisering av hjärtsvikt och även vid uppskattning av grad av hjärtsjukdom. Det har även visat sig att BNP kan användas för att uppskatta prognosen hos hundar med kronisk klaffdegeneration (Chetboul et al, 2009; Moonarmart et al, 2010).Kronisk klaffdegeneration är den vanligaste hjärtsjukdomarna hos hund och drabbar fram för allt små till medelstora hundar från medelåldern och uppåt (Kogure, 1980). Atrioventrikulärklaffarna, vanligtvis mitralis, blir nodulärt förtjockade med inlagring av glukosaminoglykaner och fibrosvävnad vilket leder till klaffinsufficiens.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare definierar ett socialt kompetent barn och hur de arbetar med att utveckla social kompetens hos barn. Enligt tidigare forskning finns det ingen entydig definition av begreppet "social kompetens" och vad som anses vara ett socialt kompetent beteende kan variera beroende på individens ålder, situation och på vem man frågar. I vår studie utgår vi ifrån det sociokulturella perspektivet vilket innebär att det sociala samspelet har betydelse för individens lärande och utveckling.Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer och vi genomförde intervjuerna på tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna lägger lite olika innebörder i sina beskrivningar i vad som utmärker ett socialt kompetent barn. De tar upp att kunna tyda leksignaler, hur man beter sig mot andra, hur man är en bra kompis, använder ett lämpligt språk, har självkännedom samt visar empati. De berättar även vad som väcker deras oro vad gäller barns sociala kompetens. Förskollärarna arbetar med att utveckla barns sociala kompetens genom att använda leken som metod samt att de själva är goda förebilder.  .

Språket är en del av människan och utan ett utvecklat språk kan vi inte kommunicera med omgivningen. Hos barn i förskoleåldern är utvecklingstempot högt och barnets mottaglighet och motivation till att lära lägger grunden för ytterligare lärande (Eriksen Hagtvet, 2004). Syftet med studien är att se hur pedagoger arbetar med barn i ålder 1-3 år för att stimulera deras språkutveckling. Vi utgick ifrån följande frågeställningar:Hur kommunicerar pedagoger med barn för att utveckla deras språkliga medvetenhet?Hur använder sig pedagoger av språket för att stimulera barns språkutveckling?Hur skapar pedagogerna en stimulerande språkmiljö?För att svar på dessa frågeställningar så gjorde vi observationer på pedagoger i förskolan.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollärares kunskaper om och förhållningssätt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka om och i så fall på vilket sätt dessa kunskaper påverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativ samtalsintervju, där respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlägga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanställts utifrån fem kategorier. Studien tar sin utgångspunkt i literacy-forskning, som beskriver människans socialisering i den skriftspråkliga världen. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling är varierande, och kan ofta härledas till förskollärarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen på förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framställs betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kontakten mellan barn och föräldrar ser ut, när föräldern sitter i fängelse. Efter en diskussion med de tilltänkta informanterna var det tydligt att det finns en problematik inom detta ämne. Forskningen ur barn-/föräldraperspektivet är tämligen bristfällig då studier gällande fängelseklienter och kriminalvård i synnerhet behandlar den intagne. Därför var det av intresse att ta reda på hur kontakten hanteras, det vill säga på vilket sätt alla inblandade parter agerar för att barnet skall få ha en så bra kontakt som möjligt med sin förälder trots att den inte har samma möjligheter som en fri förälder. Det fanns ytterligare aspekter inom ämnet som var av intresse, exempelvis att undersöka vad som händer i mötet och de positiva respektive negativa aspekterna av att kontakten fortskrider Slutligen var det viktigt att undersöka om, och i så fall hur, barnen påverkas av att ha en förälder som sitter i fängelse.

The aim of this study was to investigate which elements that functioned in a positive way on the natural behaviors of dairy cattle among KRAV certificated and conventional farms. The study was based on reading of earlier research and completed by interviews with farmers, animal health inspectors and consumers. The results showed us that the KRAV certificated farms used only loose housing barns and that the cattle were allowed a pasturetime of five months, or more, in one year. Our interviews with the consumers confirmed that KRAV was a well known trademark. The conventional farms were more flexible in their choice of housing systems, and used both loose housing barns and barns with the cattle tethered.

Syftet med examensarbetet är att ge en beskrivning av hur förskollärare uppfattar barns matematikinlärning och hur den matematiska verksamheten integreras i den dagliga verksamheten samt undersöka förskollärares uppfattning om den reviderade läroplanens utveckling. Arbetets frågeställningar är följande: ? Hur tänker förskollärarna kring barns lärande i relation till matematik? ? Hur beskriver förskollärarna själva sin dagliga verksamhet med fokus på matematiken? ? Hur uppfattar förskollärarna att den reviderade läroplanen påverkat arbetet med matematik? För att besvara frågeställningarna ovan har intervjuer utfört med sex olika förskollärare, på tre olika förskolor. Den insamlade empirin har analyserats och kopplats samman med relevant tidigare forskning. Resultat visar att förskollärarnas syn på barns lärande gällande matematik ter sig olika och att förskollärarnas arbetssätt skiljer sig åt.

Syftet med vårt examensarbete är att studera barns samspel i den fria leken. Vi vill ta reda på hur barns samspel i leken kan se ut. I litteraturdelen tar vi upp olika teoretikers syn på samspel genom lek. Vår undersökning som är kvalitativ, består av sex olika observationer som vi gjort på två olika förskolor. Genom att analysera och reflektera över vårt datamaterial har vi kommit fram att det är skillnad mellan de äldre och de små barnens lek.

?Syftet med vår uppsats är att söka svar på hur förskollärarna som arbetar i åldrarna 3-5 år väljer att arbeta med barns vänskapsrelationer i förskolans verksamhet, eftersom tidigare forskning visar att allt fler barn befinner sig i förskolan samt att vänskap för barn har stor betydelse för deras välbefinnande. Frågeställningar som vi söker svar på i vår uppsats är på vilket sätt genomför förskollärarna ett arbete med barns vänskapsrelationer i förskolan, om förskolläraren anser att barns vänskapsrelationer är ett arbetsområde att prioritera i förskolan samt vad förskolläraren anser om sitt eget deltagande i barns skapande av vänskapsrelationer. Vi söker svar på frågorna genom att göra en kvalitativ intervju med en förskollärare och observationer som ett komplement till intervjun. Som teoretisk utgångspunkt utgår vi från teorier om vad vänskap är för små barn och vilken betydelse vänskap har för barnen.

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hälsa. På naturskolorna får barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptäcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling påverkas på flera sätt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger från tio olika naturskolor om deras syn på barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmågor som samarbete, samspel, självförtroende, självkänsla, glädje, lust och motivation.

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek.

Syftet med detta självständiga arbete var att utifrån bildande av en fokusgrupp kunna representera och skildra förskollärares erfarenheter och tankar kring små barns sexuella uttryck och hur de bemöter sådana. Avsikten var att samla ihop material för att kunna skildra och belysa vad som gör ämnet så tabubelagt och svårt att bearbeta. Genom detta även lyfta fram barns rätt till integritet. Intresse fanns även av att få fram vilken sorts kunskap som används och vilken som egentligen krävs för att tillgodose barns sexuella utveckling på bästa sätt. Utöver fokusgruppen användes ett intervjuunderlag som formulerats utifrån syftet med arbetet och som två förskolechefer svarade på.