I professionen förskollärare ingår ett jämställdhetsuppdrag som innefattar att flickor och pojkar inte ska begränsas av stereotypa könsroller. Hur vuxna bemöter och förväntar sig olika saker av barn beroende på om dem är pojkar eller flickor är det som skapar ojämställdhet, vilket fick oss att rikta blicken mot de vuxna i förskolans värld, det vill säga förskollärarna. Ett steg för förskollärarna att arbeta mot ojämställdhet är att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv och i detta arbete kan barnlitteraturen få en betydande roll. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare använder barnlitteraturen i verksamheten vid högläsningssituationer för att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv. För att kunna synliggöra detta valde vi att intervjua fyra yrkesverksamma förskollärare och den insamlade empirin analyserades utifrån ett genusperspektiv.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen av bildskapande i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser på bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frågeställningar som ställdes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnå med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvärldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades.

Företag betraktar ofta monetära belöningar som ett verktyg för att motivera anställda och få dem att prestera bättre. Tidigare studier har visat att monetära belöningar har en påvisad positiv effekt på motivation samt prestation men det finns även studier som har indikerat motsatsen. Forskare argumenterar för att det existerar faktorer som påverkar relationen mellan monetär belöning, motivation och prestation, dock är det relativt okänt vilka dessa faktorer är. Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan olika monetära belöningar, motivation och prestation samt identifiera faktorer som kan inverka på denna relation. Vi ville även undersöka fördelningen av monetära belöningar.

Uppsatsens syfte har varit att se hur två olika förskolor arbetar med bildskapande. I denna forskning ville vi även betrakta och belysa pedagogens roll i den bildskapande processen. Detta har gjorts genom observationer av en bildskapandeaktivitet på de två förskolorna samt intervjuer av två pedagoger som arbetar där. Uppsatsen är även utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplade till vårt ämne. Arbetet visar att pedagogens roll är avgörande för hur kvaliteten och utformningen vid en bildskapandesituation ser ut.

Studiens övergripande syfte är att undersöka motivation i arbetslivet. Studiens syfte bröts ner i tre frågeställningar. Den första handlar om vilka motivationsfaktorer som kan påverka viljan att gå till jobbet. Den andra handlar om vilka motivationsfaktorer som har störst betydelse och varför dessa tillskrivs den betydelsen. Studiens tredje och sista frågeställning handlar om hur de olika motivationsfaktorerna kan användas för att öka medarbetarnas motivation.Den tidigare forskningen utgår från Maslows och Herzbergs teorier om motivation.

BakgrundIdrottsundervisningen i Sverige har genomgått stora förändringar under den tid det funnits i skolan. Det är idag ett populärt ämne bland eleverna på mellanstadiet. Det finns dock elever som inte känner att ämnet är vidare intressant. De verkar sakna motivation för ämnet. Hur undervisningen ser ut, vad den innehåller för aktiviteter och vad eleverna gör på fritiden, kan vara avgörande för elevernas motivation.SyfteSyftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om mellanstadieelevers motivation till och syn på ämnet idrott och hälsa.

Lång, Karolina och Ström, Emma (2011) Lekens betydelse för barns språkutveckling i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Denna studie är en undersökning av lekens betydelse för barns språkutveckling i förskolan. Syftet med studien var att undersöka lekens betydelse för barns språkutveckling i den styrda och den fria leken. Studien är baserad på lekobservationer och intervjuer med pedagogerna på förskolorna. Under studiens gång har vi kunnat se både kommunikation, samspel och talet i leken. Vygotskijs och Piagets teorier och forskning har varit till hjälp i analysen.

Denna kvalitativa motivationsstudie utfördes på åtta svenska toppsäljare och utgick i från Vallerands hierarkiska modell om inre och yttre motivation (1997) och även från Czikszentmihalyis teori om flow (1990). Syftet med studien var att ta reda på vilka motivationsfaktorer som förenar toppsäljare. Toppsäljarna intervjuades enskilt genom en semistrukturerad intervjuguide. En tematisk analys utfördes på utskrifterna från intervjuerna och analysen undersöktes utifrån tre huvudkategorier: inre motivation, yttre motivation, och flow. Resultatet visade att toppsäljarna hade en stark inre drivkraft att utvecklas, att nå egna mål och uppnå positiva känslotillstånd av själva utförandet.

The purpose of my study is to explore teachers reasoning regarding the motivation of students in religious education. I investigate the teachers' expectations of the students' behaviors which are being judged by the teachers, in order to assess whether the students their classes are motivated or not.                      In order to present views of the teachers? reasoning, the study uses qualitative method and is based on interviews, conducted with eight different high school teachers.The results show that teachers tend to expect the motivation of the students to contradict their own expectations before starting a course or they presume that the expectations are going to be confirmed in class. Furthermore teachers seem to have preconceived ideas regarding how motivated or un-motivated students behave in class.

Syftet med denna studie är att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollärares kunskaper om och förhållningssätt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka om och i så fall på vilket sätt dessa kunskaper påverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativ samtalsintervju, där respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlägga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanställts utifrån fem kategorier. Studien tar sin utgångspunkt i literacy-forskning, som beskriver människans socialisering i den skriftspråkliga världen. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling är varierande, och kan ofta härledas till förskollärarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen på förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framställs betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Syftet med denna uppsats är att studera tre gode mäns och Överförmyndarförvaltningens roller i förhållande till ensamkommmande, asylsökande barns rättigheter och behov. Studien fokuserar även på relationen mellan dessa. Utifrån lagar och riktlinjer beskrivs deras relation till tre barnperspektiv. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med representanter från Överförmyndarförvaltningen och tre av Malmö kommuns sju gode män. Intervjuerna analyseras utifrån dessa perspektiv och tre begrepp.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att göra en kvalitativ studie för att se om elevernas motivation till att tala, kunde öka genom övningar som var inriktade på att stärka elevernas självförtroende. Vi gjorde undersökningen i en klass där vi i samråd med handledaren valde ut sex elever att koncentrera oss på för att underlätta vårt arbete. Dessa sex elever intervjuades två gånger, i början och i slutet av vår undersökning. Eleverna jobbade under fem veckor med grupp- och personstärkande övningar och parallellt med dessa fick de även göra en talövning per vecka. Under hela vårt utvecklingsarbete observerade vi eleverna, och de fick även föra loggbok efter varje övningstillfälle.

Motiverade revisionsmedarbetare är mer organisatoriskt engagerade, mår bättre och är mer produktiva. Vad som motiverar revisionsmedarbetare är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver motivera och hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att upprätthålla god revisionskvalitet.Syftet med studien är att utforska och förklara vad som påverkar revisionsmedarbetares motivation. Studien avser dels att utforska kategoriseringen av motivationsfaktorer och dels att förklara vad som påverkar revisionsmedarbetares motivation. Med hjälp av en kombination av teorier och tidigare forskning inom motivation, arbetsglädje och work values samt resultatet från en pilotstudie, har en modell utvecklas som illustrerar olika motivationsfaktorer och vad som antas förklara dessa. För att testa modellen empiriskt har en enkätundersökning skickats till revisorsassistenter, godkända och auktoriserade revisorer samt partners, vilket resulterade i 276 fullständiga svar.Genom en explorativ faktoranalys har revisionsmedarbetares motivation delats in i fem komponenter; arbetet i sig, socialt stöd, belöningar, prestige och privatliv.

Syftet med denna studie är att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhåller sig till barns konflikter. Studien syftar även till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att känslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnå studiens syfte användes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger på två intervjuer med förskoleklasslärare, och fem intervjuer med förskollärare.Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nämnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter är att de kan leda till ett bättre klimat i barngruppen.

Socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berättelser och åsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som står för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC är att stärka barns delaktighet i utredningar, vilket pågår i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund från den engelska modellen Looking After Children System (LACS).