This master?s thesis studies library teaching at two university libraries, Freie Universität Berlin in Germany and Södertörn University in Sweden. The aim of this paper is to study views on information literacy, how these views affect teaching practice, and how the teaching of information literacy is connected to, on the one hand, German and Swedish learning culture and, on the other, the local community of practice at the studied university libraries. The theories applied in this paper are learning culture and community of practice as developed in the works of Judith Ricken and Etienne Wenger. The methods that have been used are qualitative, semi-structured interviews that were conducted at both university libraries.It was observed that the teaching practices were highly connected to learning cultures.

Purpose?This study has examined the information behaviour and perception of information in a group ofinformation users who have a critical approach to the media and the information supply. Some of them call themselvesor are being called conspiracy theorists. The purpose was to examine how their information behaviour is influenced by the belief that the information is biased or inaccurate and what the information behaviour looks like when the user searches for discrepancies rather than a response to a question.Method?The study is based on transcribed interviews and email responses to interview questions.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken roll leken spelar i barns språkliga utveckling och på vilket sätt pedagoger kan stimulera barns språkutveckling genom lek. Undersökningen handlar även om förskolans pedagogiska miljö har någon betydelse för barns lek- och språkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns språkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan på barns lek- och språkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar på förskola har använts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön påverkar både lek- och språkutvecklingen samt att leken är oerhört viktig för barns språkutveckling.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag. I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Vi har i detta examensarbete undersökt rapporteringen om metoden ASL - att skriva sig till läsning i hopp om att dra vidare slutsatser om vilken funktion denna metod kan tänkas ha inom tidig läs- och skrivinlärning. För att kunna åstadkomma just det har vi ställt metodens användning i relation till det digitaliserade informationssamhället med dess ökade krav på läs- och skrivförmåga. Genom att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys har vi studerat och analyserat uppfattningar som framförs i texter på internetplatsen Lärarnas Nyheter. Resultatet av denna analys har vi sedan tolkat utifrån relevant forskning samt sociokulturell teori. Vi har genom vår undersökning kunnat påvisa att metoden ASL fyller en funktion i den tidiga läs- och skrivinlärningen som ett integrerat stöd i undervisningen samt i egenskap av att vara ett digitalt verktyg..

Den här studien är en kunskapsöversikt där vi undersöker vadforskningen säger om vilka problem som kan uppstå kring införandetoch användandet av ?Att skriva sig till läsning? (ASL) med datornsom hjälpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns många skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att känna till vad forskningensäger om för- och nackdelar med metoden. Vårt syfte med dennastudie är därför att undersöka vilka återkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjälpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1).

TitleFactors for success : a study of school libraries at compulsory schools and how to integrate them in the educationAbstractThis Master's thesis aims to identify success factors for the integration of school libraries in the education. The search for factors are concentrated to three areas: control documents for the school and school library, the Principal and organisation and the collaboration of librarians and teachers.The method consists of three parts: a documetary study, a questionnaire survey and interviews. The documentary study aimed to reveal how concrete control documents for schools and school libraries are concerning pupils' information literacy and school libraries. The questionnaire survey gave a general view of the situation of school libraries in Skåne and to help identify two suitable objects for closer examination. Gunnesboskolan and Rönnowskolan were chosen, and the principals, the school librarians and teachers representing different subjects were interviewed.Our results indicate that there are important factors in all three areas examined.

The purpose of this bachelor's thesis is to see how public libraries have adopted the new e-book readers and how the libraries think the e-readers will affect them in the future. There are three different theories in this study which are used to see how the e-book reader influences the libraries as an innovation and as a remediation from the paper book as well as its evolution. The authors have used four qualitative interviews where they have tried to find the most relevant librarians for the purpose. It was found that all the libraries in the study think that they need to learn about the e-reader and its functions to be able to understand users? needs, but they haven´t agreed if they should have the e-reader as a library loan.

För att alla elever ska kunna uppnå scientific literacy bör man utgå från barnens erfarenheter där naturorienterade ämnen, NO, knyts till ett sammanhang ? en kontext. I kontexten synliggörs naturvetenskapens mänskliga sida, och därmed visa att NO är mer än fakta. Elever behöver lära om naturvetenskapen, vilket kallas nature of science, NOS. Vårt syfte är att ta reda på hur lärare aktualiserar nature of science genom ett Linné-tema.

Resource-based learning or problem-oriented learning are teaching methods that are becoming more and more common in schools today. In order to make these teaching methods work there is a demand to make students information literate. This entails that school librarians ought to play a more important role in teaching than before since they are the ones that are the most qualified when it comes to mediating information skills. The aim of this thesis is to find out how nine teachers at six senior high schools apprehend the professional role of the school librarian and how they apprehend the conception of information literacy In order to learn about these conceptions we have chosen to study to what extent collaboration exists in the schools in question and the teachers conceptions of the importance of the school librarian in this context. We have used phenomenography which is both a set of theoretical assumptions and a methodology.

The purpose of this Master?s thesis is to study how university teachers look upon information literacy, what they consider the professional role of the academic librarian and how they value cooperation between the two professions. The methodology is based on qualitative interviews and is inspired by phenomenography. A limited number of qualitative interviews has been carried out in order to describe the attitudes and opinions of the university teachers related to my issue. I have also used the results of two theoreticians, Monica Hansen and Berth Danermark, who have studied cooperation between different professional groups.

The purpose of this study was to investigate what knowledge 16 year old highschool students have when it comes to text- and imageposting on social media and how they act on the basis of their skills and attitudes on text and image publishing. An important aspect of this was to investigate the impact of young people 's identity in relation to text- and image posting on social media as this according to research is a big part of what motivates young people in their everyday practices (Buckingham, 2008). The essay questions was , What is young people?s experience on posting text- and image on social media? How aware are young people at the pros and cons on posting text and images on social media? What are young people's attitudes about text and image posting? And how do young people act on the basis of experience , awareness and attitude? Which role plays identity in their actions? To seek answers to my questions and achieve the aim of the thesis was conducted three semi-structured focusgroup interviews in collaboration with two high schools. The results have been reported, interpreted and analyzed by pattern-seeking. The theoretical framework used in this paper is the research and theories of primarily media researchers who have distinguished themselves in the Media and Youth research, For example, Ulla Carlsson, David Buckingham, Sonia Livingstone and Kristen Drotner.

Denna studiesyftar till att undersöka typer av relationer mellan modaliteterna skrift och bild som tillsammans bildar en text. Centrala begrepp så som multimodalitet, literacy och det vidgade textbegreppet behandlasi teoridelen och återkopplas till i diskussionen. Metoden som valts är en innehållsanalys av text med Unsworths (2006) analysverktyg som utgångspunkt. Femläromedel har analyserats varav två storböcker, två lillböcker och en läsebok. I ett första skede har typer av relationer undersökts i de olika läromedlen och därefter har en jämförande analys gjorts för att undersöka eventuellaskillnader, i linjemedsyftet.

Syftet med detta arbete har varit att identifiera framförallt tillgångar i barns kännedom, förståelse och inlevelseförmåga i andra barns livsvillkor men undersökningen har även visat på vissa brister. En viktig frågeställning har varit huruvida barns egna kulturella erfarenheter och identitet påverkar deras syn på andra barn. Därför har undersökningen utförts i två olika kulturella miljöer en mångkulturell och en med brist på mångkultur. I de båda miljöerna har jag genomfört semistrukturerade intervjuer utifrån bilder av barn och resultatet har visat på en del likheter och skillnader mellan de båda grupperna..

The purpose of this work is to explore how to work with early reading and writing and find out what really comes first of the two. The work also involves the best known literacy learning methods and deals with methods to work around reading and writing. I have read previous research on the subject and watched a movie from our AV-central on children?s early language development. It includes an interview with two professors of education, Mats Myrberg and Mats Ekholm where they talk about the pros and cons of early learning literacy. My research is based on literary sources and interviews with educators who work with reading and writing in the early years. The results showed that even if a teacher tries to work with early writing skills we still remain in the traditional school, beginning with learning how to read.