Sammanfattning Titel: Förskollärares syn på små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese Månsson Bengtsson På senare år har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populärare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit så pass utspritt som det har i svenska förskolor, då det av personalen kräver ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, för att användas på det etiska sätt som det åsyftar. Synliggörandet av barn och deras lärande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien är att framhäva fyra förskollärares syn på och åsikter om små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet är också att undersöka hur både förskollärarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer.

Introduktion: Enligt FN:s barnkonvention ska alla barn ha rätt till god hälsa och rätt till sjukvård, som även innefattar tandvård. Sveriges tandvårdslag beskriver hur tandvården ska ge vård på lika villkor till hela befolkningen samt ansvara för gratis tandvård till och med 19 års ålder. Det finns olika orala sjukdomar bland barn och karies är den mest vanliga. Sjukdomsprevalensen ser olika ut i världen och förebyggande insatser som goda kost- och egenvårdsvanor, fluor och regelbunden tandvård är avgörande.Syfte: Syftet är att beskriva hur föräldrars socioekonomiska faktorer påverkar barns orala hälsa.Frågeställningar: Vilken betydelse har föräldrars socioekonomiska faktorer för barns orala hälsa?Metod: En litteraturstudie baserat på vetenskapliga studier från databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet visar att barns oral hälsa kan påverkas av föräldrarnas socioekonomiska faktorer.

Barnlitteratur kan ha en stor roll i barns utveckling i den tidiga åldern. Detta examensarbete fokuserar på barnlitteraturens betydelse för barn i förskolan och skolan. Syftet med studien har varit att studera hur lärarna använder sig av barnlitteratur och hur litteraturen används i förskolan och skolan. Våra frågeställningar är: Hur väcker pedagoger barns intresse för att läsa? Hur säger pedagoger att de använder sig av barnlitteratur i undervisningen? Vad anser barn om barnlitteratur? De metoder som använts för att besvara frågeställningar har varit intervjuer med lärare och frågor i form av enkäter för barn/elever på två olika skolor.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur stor kunskap pedagoger har om utlandsadopterade barn och deras eventuella språkproblem. De frågeställningar vi ämnade besvara var bland annat vad litteraturen skriver om utlandsadopterade barns språk. Vi ville också ta reda på vad föräldrarna till de utlandsadopterade barnen hade för åsikter om deras barns eventuella språkproblem och hur dessa barnen fått den hjälp de rimligtvis behöver. Vi arbetade enligt trianguleringsmetoden och arbetet inleds med en litteraturstudie, där vi redogör för den forskning vi tagit del av. Därefter följer en enkätundersökning där 15 föräldrar till utlandsadopterade barn deltog.

Denna studie syftar till att, med barns perspektiv, synliggöra barns egna uppfattningar av sin förskolas inomhusmiljö. Vidare är syftet att undersöka hur barnens tal om olika platser kan förstås med utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektiv och teorin om agentisk realism. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer med barn. Jag har använt mig av intervjumetoden ?walk and talk? , vilket innebär att jag genomfört gåturer tillsammans med barnen i inomhusmiljön.

Denna uppsats är en empirisk studie om hur förskolepersonal resonerar och tolkar lekens betydelse för barns sociala utveckling, lärande och miljö.Vårt syfte med denna fallstudie är att undersöka vad förskolepersonalen på tre förskolor och tre förskoleklasser har för uppfattning när det gäller lekens betydelse. Utifrån vår fallstudie där vi har intervjuat sex förskollärare har vi fått deras tolkningar och syn på leken, lärandet och miljöns betydelse för barns utveckling.I undersökningen har vi arbetat utifrån kvalitativa metoder och djupintervjuer. Totalt har sex personer på tre förskolor och i tre förskoleklasser intervjuats och det har endast varit förskollärare. Intervjuerna har transkriberats och analyserats i sin helhet. Resultatet från de sex intervjuerna av förskollärarna visar att det finns många likheter i deras tolkningar av lekens betydelse.

Lundborg, Heléne & Persson, Anna (2013) Man får inte bestämma allt ? en studie av pedagogers och barns uppfattning om inflytande. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur arbetet med barnens inflytande i förskolan uppfattas av pedagoger och barn. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) står det att pedagogerna skall arbeta med barns delaktighet och inflytande men enligt forskning i ämnet finner många det svårt att särskilja begreppen och vad de står för (Pramling Samuelsson & Sommer 2011; Arnér 2012; Tullgren 2003; Westlund 2011 m.fl.). Vi har utgått från frågeställningarna: Hur uppfattar pedagoger begreppen inflytande och delaktighet? Hur ser pedagoger på arbetet med barns inflytande i den dagliga verksamheten? Vad upplever barnen att de har inflytande över på förskolan? Som metod för att få svar på dessa frågor har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har åtta pedagoger och femton barn intervjuats.

Barns postoperativa smärta är ofta underbehandlad, vilket kan försämra upplevelsen av sjukhusvistelsen. Med ökad förståelse och kunskap hos sjukhuspersonal och föräldrar kan bättre hjälp ges. Syftet med litteraturstudien var att belysa postoperativ smärta hos barn. Nio artiklar, funna i databaser, granskades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav underkategorier som visade hur barnen hanterade, upplevde och påverkades av sin smärta.

Sammandrag Syftet med denna studie är att göra en studie av en skolas arbete med ett läsutvecklingsprogram, kallat LUS, efter Bo Sundblads (2001) LäsUtvecklingsSchema, genom att intervjua några deltagande lärare, ledningspersonal samt en projektledare inom kommunen. Syftet är också att få svar på om LUS- metoden är ett bra arbetssätt för att kunna se barns läsutveckling, samt att utvärdera skolans ovan nämnda arbete. Jag har intervjuat personal, ledning och ansvarig projektledare i kommunnämnden om deras arbete med LUS. Resultatet visar att lärarna i stortsätt är nöjda med hur metoden implementeras av skolledning och kommunnämnd. Metoden LUS fungerar bra, när man som lärare vill följa barns läsutveckling.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i Lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlådan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlådan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlåda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlådan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlådan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs där. Vi har även i vår verksamhet uppmärksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svårt och krångligt. Studiens syfte är att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlådan.

Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma.

Syftet med vår studie var att undersöka hur ett antal pedagoger förhåller sig till storboken som ett pedagogiskt verktyg vid barns läsinlärning i skolan. För att besvara syftet med tillhörande frågeställningar intervjuades tre specialpedagoger samt fyra grundskolelärare. Intervju som metod valdes för att lättast kunna redogöra för pedagogernas förhållningssätt till metoden.    Studiens resultat kan sammanfattas med att både lärare och specialpedagoger är positiva till storboken som ett pedagogiskt redskap för läsinlärning. Ett centralt resonemang som uppmärksammades i studien var att storboken möjliggör en gemensam läsupplevelse. Sambandet mellan läsinlärning och självkänsla visade sig vara starkt utifrån de intervjuades uppfattningar om barns tidiga läsinlärning.

Studiens utgångspunkt är barnlitteratur och digitala medier i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på barns meningsskapande i socialt samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier. Vi vill även undersöka om förskollärarna ser skillnader i barns förutsättningar till lärande genom dessa två verktyg. Studien utgår från en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med fyra förskollärare i två olika kommuner. Resultatet visar på att barnlitteraturen ses som ett viktigt verktyg och har en stor plats i förskolan.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger använder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser på barns egen kultur. Den frågeställning jag hade var: I vilken utsträckning använder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel på det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna på att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte känner till det vidgade textbegreppet som står beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan är välkommet hos en pedagog, men barnen måste lämna sina älsklingsfigurer i hallen tills skoldagen är slut.