Detta examensarbete behandlar lärares sätt att se på och undervisa i etik, samt lärares påverkan på barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lärarna i min undersökning ser som sin främsta uppgift att stödja barnens utveckling, så att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller värderingsövningar. Informanterna anser att deras påverkan på barnens utveckling är väldigt stor, något som styrks av litteraturgenomgången..

Den här studien avser att, genom kvalitativa intervjuer med par, besvara frågan om hur vi kan förståpars konflikter och hanteringen av dessa utifrån begreppen tillit, skam och genus. Begreppen syftartill att ge en kompletterad förståelse för pars konflikter på mikronivå, samt till att kontextualiseradessa i förhållande till en samhällelig genus- och tvåsamhetsnorm. Konflikter i parrelationer är attbetrakta som nödvändiga och deras inverkan på relationen handlar om hur de hanteras, samt om hurparet interagerar överlag. Tillit tycks ha en preventiv funktion vad gäller konflikthantering ochrelationens tillstånd, och leder vidare till s.k. optimal differentiering, enligt vilken partnerna uppnårbalans mellan individuella och relationella behov.

Detta arbete belyser pedagogers deltagande i leken, sett ur barns perspektiv. Vårt syfte är att belysa hur barn ser på pedagogers deltagande i leken. Vi vill ?se världen genom barns ögon? (Arnér och Tellgren, 1998, s. 70) och med deras ord beskriva hur pedagogers deltagande i barns lek kan te sig för dem.

Zambia är ett land med 71 olika folkgrupper där många olika språk talas, ändå är känslan av etnisk tillhörighet inte särskilt stark. I motsats till grannländerna där våldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för våldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgått har haft någon större inverkan på konflikter i samhället. Vi använder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstår för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade från dem. När Zambia studeras närmre inser man att det inte verkar så självklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Syftet med uppsatsen är att belysa vad som kan göras för att undvika konflikter inom band och för att hantera dem, detta genom att undersöka olika konflikter inom band och genom att se vad bandmedlemmarna berättar om dem. Syftet är också att reflektera över på vilket sätt resultaten kan överföras på och vara användbara för organisationer.Metoden består av en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi, dessutom har undersökningen skett i form av en fallstudie. Detta medför att det var möjligt att samla in empirin som sedan kunde tolkas med hjälp av teorin och vidare var det möjligt att undersöka ett fenomen i stället för att bevisa någonting. Det användes kvalitativa intervjuer med medlemmar i ett band där de intervjuade fick prata om sina egna upplevelser för att få fram empiri, samt böcker om Mötley Crüe och Kiss.Studien visar att medvetenhet om olika roller och samspel mellan bandmedlemmar är viktig för hantering av konflikter och för att undvika dem. Studien ger närmare inblick på detta genom att beskriva olika samband mellan konflikter och bland annat gruppdynamik, roller, förväntningar, behov och krav.

Examensarbetet handlar om hur barns inflytande ser ut i förskolan. I arbetet redovisas det hur förskollärare stödjer barns inflytande och vilka faktorer som begränsar inflytandet. I undersökningen intervjuas förskollärare om hur de arbetar och vilka metoder som används för att stödja barns inflytande i förskolan. För att se vilka faktorer som begränsar barns inflytande används observationer, en metod som ger en inblick i hur förskollärarna agerar i verksamheten.  Resultatet visar att det finns olika metoder som förskolläraren använder sig av för att få in barns inflytande i förskolan bland annat den pedagogiska dokumentationen. Vidare får barnen inflytande genom att exempelvis göra aktiva val och vara med i förskolans planering. Resultatet visar även att förskolläraren har en ambition att främja barns inflytande men det finns olika faktorer som begränsar förskollärarens ambition.

SyfteSyftet har varit att undersöka hur lärare hanterar konflikter inom ämnet Idrott och hälsa i år fyra och fem. Frågeställningarna var följande: Vilka är de vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att förebygga konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att hantera konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Vad styr lärarnas agerande vid hanterandet av elevernas konflikter i ämnet Idrotts och hälsa?MetodEmpiriska data har insamlats genom intervjuer av tre idrottslärare samt tio observationer av deras undervisning i totalt fyra klasser i år fyra och fem under två veckors tid.ResultatDe vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever är princip- (fusk, retsamhet mm), objekt- (oenigheter om personer), individ- (olikheter i personliga referensramar och egenskaper) och situationsrelaterade (missförstånd).I ett långsiktigt perspektiv förebygger idrottslärarna konflikter genom att i sitt ledarskap vara tydliga, konsekventa och principfasta avseende beteendemässiga regler och attityder som rör respekt för andra människor. På kort sikt förebygger idrottslärarna konflikter genom att tänka igenom organisationen av undervisningen, bl.a. avseende lämpliga lagindelningar, val av pedagogiska regler samt genom att vara tydliga vid regelgenomgångar.Idrottslärarna hanterar konflikter genom att avbryta konflikten ifråga, vid behov ge de inblandade eleverna viss tidsfrist samt därefter reda ut problemet genom att tillsammans med eleverna lyssna på vars och ens uppfattning av situationen.

Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna.

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken påverkar och är en förutsättning för att barnen ska utvecklas inom dessa områden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna är genom förda på en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

AbstraktSyftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar på förskolan kring barns berättande som leder till muntliga och skriftliga berättelser. Vårt val av metod består av standardiserade frågor. I vår tillvägagångssätt använde vi kvalitativa intervjuer där tre förskollärare blev intervjuade på olika förskolor. I vår studie får vi reda på vilka metoder och material de använder sig av för att stärka barns språkutveckling. Pedagogerna i vår undersökning använder sig av en metod där de ordagrant skriver ner det barnet berättar, vilket vi anser är en så kallad ?sagoteringsmetod?.

Jag beundras av barns sätt att se på världen. Deras ärlighet, nyfikenhet och förmåga att säga precisvad de tycker och tänker. Hur barn ser på allting med nya ögon och hur de kan förklara saker ochting på det mest självklara sätt. Dessa egenskaper försvinner med tiden och i takt med att vi bliräldre, men det är någonting jag vill bevara. Jag vill i mitt projekt överföra barns tolkning ochförståelse av begrepp till objekt och produkter..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar kring konflikter som kan uppstå. De 18 medverkande lärarna tjänstgör endera på högstadie- eller gymnasieskolor i Hallands län. De frågeställningar som uppsatsen baseras på är: Hur väljer lärarna att hantera konflikterna i de fiktiva fallen? samt Vilka konflikthanteringsmodeller ger lärarna uttryck för? Tidigare forskning kring ämnet visar att lärare och lärarstudenter upplever en okunskap angående hur konflikter i skolan kan hanteras, vilket motiverar valet av uppsatsämne. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundar sig i tre perspektiv på konflikter: relation, kommunikation och makt som sammanfattas i ett analysverktyg.

Inom sociala verksamheter som äldreomsorg och handikappomsorg lägger enhetscheferna mycket tid på konflikthantering i sina arbetsgrupper. En konflikt i en arbetsgrupp är viktig att lösa direkt annars är risken stor att konflikten blir svår att lösa. En konflikt som inte blir löst leder till att personalen tappar arbetsglädje och energi i sitt arbete och brukarna/kunderna kan bli lidande i förlängningen. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen och erfarenheten om konflikthantering ur enhetschefers perspektiv inom äldreomsorgen och handikappomsorgen. I uppsatsen har följande frågor hanterats:Vilka typer av konflikter uppstår vanligen i en arbetsgrupp?Hur reflekterar enhetscheferna över hur konflikter uppstår?Hur beskriver enhetscheferna att de hanterar konflikter?För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod använts.

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur föräldrar stimulerar sina barns läsutveckling. Jag intervjuade därför tre föräldrar till barn i 6 års åldern. Genom intervjumaterialet fann jag att föräldrarna har olika tillvägagångssätt för att stimulera sina barns läsutveckling samt att de värdesätter olika aspekter av högläsningens effekter. Samtliga föräldrar läser högt för sina barn, de läser på olika sätt och i olika utsträckning. Föräldrarnas krav på förskolan när det gäller deras barns läsutveckling varierar..

SyfteStudien syftar till att undersöka pedagogers/personals uppfattning om konflikter mellan elever i grundsärskolan. Vi har valt att lyfta fram hur personalen ser på konflikter och hur de bemöter elever i konflikt.MetodStudien har en kvalitativ ansats med intervjuer av personal i grundsärskolan. Intervjuerna har gjorts på två skolor som ligger i två av Göteborgs kranskommuner. Båda skolorna ligger lokalintegrerade i grundskolan. För studiens syfte spelar det ingen roll om informanten är lärare eller elevassistent så länge denne arbetar med den typ av elever som vi har ett intresse för.