Syfte: Att belysa den goda sjuksköterskan ur barns perspektiv genom att lyfta fram deras tankar och förväntningar om vad som utmärker en god sjuksköterska. Bakgrund: Det finns idag mycket kunskap om barns utveckling och behov. I takt med att forskningen bidragit med kunskap om barn och deras utvecklingsfaser har barnsjukvården förändrats, från att barn låg på sjukhus utan att ha sina föräldrar hos sig till att föräldrar idag är mer delaktiga och har möjlighet att vara nära sitt sjuka barn. Sjuksköterskeyrket har också utvecklats och breddat sitt ansvars- och kunskapsområde. Idag finns även kunskap om att barn är unika individer som upplever sjukdom på olika sätt, samt att känslan av sammanhang påverkar hur ett sjukt barn upplever och hanterar sin situation.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers inställning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fått för att använda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krävs och hur mycket de använder datorer i olika moment i sin yrkesroll på låg- och mellanstadiet.Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var självlärda. De var inte heller helt tillfreds med det sätt som de integrerade IT i sin undervisning, även om de hade många förslag på utvecklingsområden.För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krävdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste..

Studiens syfte har varit att studera hur faktorerna kompetens, resurser och motivation påverkar pedagogerna i deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod. Utifrån implementeringsteorin och med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi försökt få större förståelse för de förutsättningar pedagogerna ställs inför på skolorna. Vi har intervjuat fyra pedagoger som undervisar i läs- och skrivutveckling i årskurs 1 eller 2. Teorin visar att pedagogerna ställs inför olika förutsättningar på skolorna och att pedagogernas kompetens är det centrala för genomförandet och utformningen av undervisningen. Tidigare forskning visar också att pedagogernas motivation är avgörande för deras vilja att utveckla sig själva och undervisningen. Resultatet av vår studie visar att faktorerna kompetens, resurser och motivation i många fall påverkas av varandra.

Uppsatsen behandlar IT-utbildning inom tillverkningsindustrins småföretag. Vi undersöker hur mycket användarna i dessa småföretag använder datorsystemen och i vilken utsträckning de har fått någon IT-utbildning, användarnas uppfattning av den egna IT-kompetensen. Deras behov av IT-utbildning och inställning till datoranvändning undersöks genom en enkät som har besvarats av 30 användare. I uppsatsen tittar vi också på hur de IT-ansvariga ställer sig till samma frågor angående användarna och deras egen utbildning och kompetens. Frågorna till de IT-ansvariga gjordes genom en enkät som besvarades av fem IT-ansvariga samt genom två intervjuer.

Syftet med detta examensarbete var att belysa genusperspektivet i ett antal bilderböcker för förskolebarn samt att ge en bild av några barns uppfattningar om flickor och pojkar. De teoretiska utgångspunkterna fokuserades på barns genusskapande utifrån de stora utvecklingspsykologiska teorierna men en beskrivning av kamraters samt barnböckers påverkan på barns genusskapande gavs också. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ, bl.a. beroende på att endast en förskoleavdelning medverkade i studien. I undersökningen analyserades åtta barnböcker där det visade sig att böckerna ofta gav en stereotyp bild av könen men också att det förekom flera exempel då könsstereotyperna bröts.

BAKGRUND: I bakgrunden beskrivs hur utevistelsen ser ut för de flesta barn i Sverige i dag. Den beskriver också hur och på vilket sätt utevistelsen är viktig för barns allsidiga utveckling.SYFTE: Syftet med studien är att få fram några förskollärares uppfattningar om barns utelek på förskolor med och utan förskolegård.METOD: Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod, inspirerad av den fenomenografiska ansatsen. Som redskap har intervju använts för att få fram förskollärarnas olika uppfattningar om barns utelek. Åtta förskollärare från fyra olika förskolor intervjuades.RESULTAT: Resultatet visar att oavsett om förskolläraren arbetar på en för-skola med egen gård eller utan gård uppfattar de barns utelek på liknande sätt. Exempelvis så förekommer samma slags lekar på alla förskolor.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars syn på barns lärande. Studien belyser även förskolans uppdrag vad gäller det livslånga lärandet. Den teoretiska utgångspunkten hämtas ur det sociokulturella perspektivet. Syftet är också att få kunskap om huruvida förskolans och föräldrarnas syn på lärande, sammanfaller eller skiljer sig åt. Genom att öka medvetenheten hos pedagogerna i förskolan om föräldrars syn på barns lärande kan mötet mellan familj och förskola stärkas.

Kan ny utbildade studie - och yrkesvägledares kompetens vara intressant inom den privata sektorn och inte endast vara en tillgång inom den offentliga verksamheten eller inom skolväsendet..

Syftet med studien är att utifrån elevperspektiv bidra med kunskap om hur eleverna förstår lärares kompetens. Studien inleds med en redogörelse av de begrepp och teorier som ur olika synvinklar förklarar vad kompetens är mer generellt, medan en annan del behandlar och ger en beskrivning av lärares olika kompetenser. Utifrån studiens syfte och forskningsfrågor föll metodvalet på en kvalitativ metod. Intervjuer genomfördes med elever från teoretiska och yrkespraktiska program på tre olika skolor i mellersta Norrland. För att organisera och koda det insamlade materialet användes en fenomenografisk analysmodell: Dahlbergs och Fallsbergs modell, som innebär sju olika moment för gruppering och kategorisering av materialet.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som påverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade på att kommunikation i det tvärkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare visade resultatet på brister i hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens.

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrågor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur används barns bilder inom lekterapin? samt är bildarbete en form av lek, i så fall på vilket sätt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök på lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i åldern tre till sex år) på dessa lekterapier. Resultatet visar på den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjälp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd tråd beskrivs motoriken iförhållande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsätt skildras, samt en kortarebeskrivning av Läroplanens innehåll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn på barns motoriska träning, samt hur ofta motorikenåterkommer som en del i verksamheten. I studien används kvantitativ enkät, med positivistisk grund, somundersökningsredskap.

Syftet med undersökningen är att se vilka faktorer som kan främja barns språkutveckling och hur några pedagoger resonerar om: användandet av barns förmågor för att främja språkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av språket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan på språket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjärnhalvorna som kan främja barns språkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas språkbruk och verksamhetens utformning är viktig. Aktiviteterna och språket bör anpassas och vara på rätt nivå för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstår tillfällen då barn kan få arbeta med båda hjärnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjärnan som kan främja språket.

Outsourcing påverkar individen i arbetslivet. Jag har med min uppsats försökt visa att det det finns mycket i företagens agerande som medför att individens kompetens inte alltid nyttjas fullt ut efter outsourcingen. Samt att det även på andra sätt påverkar individen i arbetslivet..