Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker på att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och med hjälp av olika uttrycksformer främja barns utveckling och lärande. Förskolelärarens roll är att stimulera och utmana barnet i en innehållsrik och inbjudande miljö. Syftet med vår studie är att undersöka hur fyra förskolelärare resonerar gällande kommunikation med barn i yngre åldrar på förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehåller strukturerade intervjuer. Våra intervjuer genomfördes på två förskolor i två olika kommuner i Sverige där fyra förskolelärare tillfrågades.

AbstraktSyftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar på förskolan kring barns berättande som leder till muntliga och skriftliga berättelser. Vårt val av metod består av standardiserade frågor. I vår tillvägagångssätt använde vi kvalitativa intervjuer där tre förskollärare blev intervjuade på olika förskolor. I vår studie får vi reda på vilka metoder och material de använder sig av för att stärka barns språkutveckling. Pedagogerna i vår undersökning använder sig av en metod där de ordagrant skriver ner det barnet berättar, vilket vi anser är en så kallad ?sagoteringsmetod?.

Demenssjukdom innebär en successiv förlust av såväl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmågan hos personer med misstänkt eller diagnostiserad demens och hur den förändras över en period av tre år. Vidare var syftet att jämföra den förändrade funktionsförmågan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av äldre. Materialet till denna studie hämtades från två forsknings- och utvecklingsprojekt, Demensvård i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien användes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

Syfte:Att få kunskaper om hur verksamma förskollärare ser på barns utveckling av självkänsla och hur de som förskollärare vill arbeta för att stärka barns självkänsla. Syftet är också att utröna om förskollärare anser att det finns behov av kompetensutveckling vad gäller barns självkänsla. Teori:Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori om barnets medfödda kompetens och utveckling av självet har använts som teoretisk anknytning. Stern menar att spädbarnet från födseln handlar utifrån ett själv och att det har en inneboende kompetens. Barnet har förmågan att söka kontakt och kommunicera med omgivningen.

Jag beundras av barns sätt att se på världen. Deras ärlighet, nyfikenhet och förmåga att säga precisvad de tycker och tänker. Hur barn ser på allting med nya ögon och hur de kan förklara saker ochting på det mest självklara sätt. Dessa egenskaper försvinner med tiden och i takt med att vi bliräldre, men det är någonting jag vill bevara. Jag vill i mitt projekt överföra barns tolkning ochförståelse av begrepp till objekt och produkter..

Brankovic, Nusejma & Tegstam, Patricia (2011). Vikten av kunskap ? en studie utifrån den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Malmö Högskola Studiens syfte är att undersöka aktiva pedagogers synsätt och arbetssätt med den reviderade läroplanen för förskolan. Första revideringen började gälla i samband med skolans nya läroplan Lgr11 den 1 juli 2011.

Syftet med arbetet är dels att ge ökad kunskap om förskolebarns sorteringsstrategier och dels att undersöka betydelsen av pedagogens diskussion i arbetet med att utveckla barnens strategier. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjufrågor och videoobservationer. I studien ingick 12 barn indelade i fyra grupper med tre barn i varje grupp. I undersökningen observerades barnen när de genomförde två sorteringsuppgifter. Resultatet visade att barn använder strategierna likheter-skillnader, parbildning, storleksordning och klassificering när de sorterar.

 Demens innebär en sjuklig förändring i hjärnans struktur och ger svåra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivåsänkning av både intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemässiga funktioner). Musik har förmågan att framkalla starka psykiska effekter och kan användas för att läka och bearbeta en smärtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra åhöraren eftertänksam och sorgsen beroende på musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik påverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvårdnaden.

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur föräldrar stimulerar sina barns läsutveckling. Jag intervjuade därför tre föräldrar till barn i 6 års åldern. Genom intervjumaterialet fann jag att föräldrarna har olika tillvägagångssätt för att stimulera sina barns läsutveckling samt att de värdesätter olika aspekter av högläsningens effekter. Samtliga föräldrar läser högt för sina barn, de läser på olika sätt och i olika utsträckning. Föräldrarnas krav på förskolan när det gäller deras barns läsutveckling varierar..

Att främja barns utveckling, lek och lärande genom att erbjuda trygga och stimulerande miljöer är ett av skolan och förskolans uppdrag. När ordet miljö används i denna undersökning menas barns utemiljö. Syftet med undersökningen är att vi vill försöka belysa barns perspektiv på sin utemiljö. Det vill säga vad vill barn ha i sin utemiljö och får de möjlighet att vistas i en denna miljö? Undersökningens frågeställningar är följande: Vad vill barn ha i sin utemiljö? Hur uppfattar lärare att barnen vill ha sin utemiljö? Går det att skapa en optimal utemiljö utifrån både barn och vuxenperspektiv? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och observationer med fem lärare och tretton barn på en förskola samt på en skola utanför Malmö.

I denna studie har vi inriktat oss på matsituationens betydelse för barns språkutveckling. Vi har delat upp studien i två delar, en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att undersöka vad som hände under matsituationen med avseende på barns språkutveckling. Huvudstudiens syfte var att ge en vidgad förståelse för matsituationens betydelse för barns språkutveckling. För att uppnå syftet med huvudstudien har vi fokuserat på tre frågesällningar som handlade om pedagogens tankar kring arbetet före, under och efter matsituationen i syfte att stimulera språkutvecklingen.

Syfte med studien är att undersöka pedagogernas tankar kring rörelseträning i förskolan. Metod för datainsamling är kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelseträningen är för barns utveckling. Pedagogerna använder rörelseträning i olika utsträckning. Slutsatsen är att det är pedagogens förhållningsätt som avgör vilken betydelse rörelseträningen har i verksamheten..

Vi har utfört en studie som bygger på aktionsforskning. Syftet och målet med denna studie har varit att utveckla barns delaktighet och inflytande i planeringen av sitt lärande. Aktionsforskningen är byggd på en kvalitativ forskningsstrategi och har pågått under fyra veckor i en förskola samt i en årskurs sex. Forskningen började med observationer för att möjliggöra en kartläggning av nuläget för att därefter påbörja utvecklingsarbetet.  Barnen har varit delaktiga i hela processen från planering till genomförande samt utvärdering.

Uppsatsen beskriver en studie av barns upplevelser av pedagogers kroppsspråk i den dagli-ga förskoleverksamheten. Uppsatsen berör särskilt barnens och pedagogernas uttryckssätt i konfliktsituationer samt konsekvenserna av detta. I intervjuer fick barn svara på hur de uppfattade pedagogens kroppsspråk. Genom observationer studerades barns beteenden i olika konfliktsituationer. Resultaten antyder att det kan finnas samband mellan pedagogers uttryckssätt i konfliktsituationer och barns beteenden..