Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som ett pedagogiskt redskap. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur högläsningen uppfattas av och resoneras om hos pedagoger i förskolan. Sammanlagt har sex pedagoger från två olika förskolor medverkat i min studie. Forskning har påvisat att högläsning är ett lämpligt pedagogiskt redskap och att det har flera positiva effekter för barns språkutveckling. Forskning visar också att samtal och diskussioner kring böcker är någonting som är betydelsefullt för barns språkutveckling. Det berikar barns förståelse kring olika ord och begrepp. Resultatet visade att högläsning används i båda förskolorna, både vid en traditionell läsvila och under spontana stunder under dagen.

Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas.

Det här arbetet handlar om vad sex pedagoger på en förskola anser om sin delaktighet i lekenoch vad de bygger sitt ställningstagande på. Det tar även kortfattat upp vad barns lek är.Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lekoch att genom observationer se om de omsätter sina ställningstaganden i praktiken.Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genomobservationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar på att deflesta pedagogerna ser sin roll som att vara närvarande och tillgänglig i leken och de byggersina åsikter på teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna harvisat att pedagogerna på den berörda förskolan är delaktiga i barnens lek och att de omsättersina åsikter i praktiken..

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur elevers lek- och beteendemönster ändras utifrån lekplats och miljö. Frågeställningar som vi utgick ifrån var: Hur påverkas leken av lekplatsen, har utformningen någon betydelse? Vilka skillnader framkommer i leken vid ändrad lekmiljö/lekplats? För att samla in information om barns utveckling, lek och hur leken ser ut valde vi att först gå igenom teoretiskt material som var relevant för våra problemställningar. För att ta reda på hur barns lek ser ut observerade vi barn i 8 års ålder på två lekplatser. Dessa lekplatser var ?hemmalekplats? och en närliggande lekplats, som vi döpt till ?borta lekplatsen?.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera musikens roll i förskolebarns språkutveckling, med fokus på barns semantiska utveckling. Musikens roll för barns begreppsutveckling testades i en undervisningsmetodik där barn fick höra på en sång. En kontrollgrupp skapades och gavs en annan undervisning, där kontrollgruppen fick höra sången omskriven till en sagoversion. Det som observerades var hur barn reagerar när en vuxen berättar en saga eller när ett de hör en vuxen sjunga, i vilken grad barnen deltar i sagoberättandet/sången samt hur sagoberättande/sång kan bidra till barnens begreppsutveckling. För att mäta barns ordförråd gjordes ett test före och efter undervisningsförsök.

I läraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns språk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lärare har om barns språkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lära sig läsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar på. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första år. I litteraturen tas lärandeteorier samt språkutvecklingen fram till barnets läs- och skrivlärande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lärare som arbetar på förskolor och i grundskolans tidigare år.

Syftet med följande arbete är att utreda vad dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser även vad dansen som redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda på dansens påverkan på barns utveckling användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att respondenterna upplever såväl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt språkliga utvecklingseffekter hos sina elever.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att stimulera barns språkliga medvetenhet. Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att stimulera den språkliga medvetenheten? Vi vill också ta reda på vilken roll pedagogen har för barns språkutveckling. Har miljön någon betydelse för språkutvecklingen?Undersökningen baseras på litteratur, samt intervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bebyggelseantikvariskt program 15 hp Institutionen för kulturvård Göteborgs universitet 2012:13.

Det här arbetet handlar om vad elever vill lära sig mer om i ett naturvetenskapligt och teknologiskt innehåll i grundskolans tidigare år. Min studie är en del utav ROSE-projektet (The Relevance of Science Education) och mina resultat visar att eleverna i hög utsträckning är intresserade utav naturvetenskap och teknik, precis som 15-åringar i tidigare ROSE-undersökningar visat sig vara. Även om många intressen mellan åldersgrupperna visade sig vara gemensamma så är eleverna i grundskolans tidigare år mer intresserade av rena faktakunskaper än av större samhälleliga frågor. Dessa resultat indikerar att tidigare diskussioner som handlar om elevers sjunkande intresse för naturvetenskap och teknik är för allmänna i betydelsen att de inte tar tillräcklig hänsyn till innehåll, ålder och riktar för lite uppmärksamhet till eleverna i dessa sammanhang. Resultaten har implikationer för dem som är ansvariga för styrdokument, läromedel, fortbildning och lärarutbildning.

Arbetets syfte är att få kunskap om barns reception av bilderböcker i år 1 för att som lärare kunna göra bättre litteraturval för undervisning av elever i år 1. Genom att presentera bilderböcker som skapar känslor och berör kan elever hjälpas i sitt identitetssökande samtidigt som deras läs- och skrivutveckling stimuleras. Arbetet har utförts med hjälp av boksamtal som främsta datainsamlingsmetod. Fyra elever i årskurs ett har fått ta del av fyra bilderböcker som de sedan diskuterat och relaterat till i samtal om boken. Samtalen formades efter Aidan Chambers boksamtal som går ut på att en samtalsledare ställer frågor utifrån boksamtalsdeltagarnas tankar och funderingar om en utvald text.

Denna studie syftar till att undersöka vilka tankar och erfarenheter som finns hos fem yrkeskategorier kring sambandet mellan barns språkutveckling 0-6 år, språklig medvetenhet, kommande läs- och skrivutveckling, språkbefrämjande metoder samt synen på specialpedagogens roll. Undersökningen genomförs med hjälp av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, som arbetar med eller kring barn i förskoleålder. Då barns språkutveckling ligger till grund för uppsatsens övriga avsnitt har vi valt att redogöra för densamma. Under studien framkom en samstämmighet mellan tidigare forskning och våra resultat vad det gäller den språkliga medvetenhetens betydelse för en god läs- och skrivutveckling. Dock råder oenighet om vad språklig medvetenhet är.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka samlingens funktion och i vilket syfte samlingen förekommer i förskolan. Vi utförde sex intervjuer med tre förskollärare som arbetar på samma förskola. Som komplement till intervjuerna observerade vi deras samlingar för att sedan analysera deras erfarenheter av samlingens form och innehåll. Vi valde att tolka vårt insamlade material utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som framhäver en syn på barn, kunskap och lärande som är lämpligt för studiens ämne. Vår tolkning av vår insamlade empiri visade resultat på att förskollärarnas utbildning, yrkeserfarenheter, intressen och förskollärarnas syn på barn, kunskap och lärande formar deras konstruktioner av samlingen. En av de medverkande förskollärares arbetssätt skiljer sig från de två resterande respondenterna då förskolläraren arbetar utifrån, vår tolkning, ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och väljer att verka som en medkonstruktör av barns kunskap och identitetsutveckling.

Syftet med studien har varit att beskriva och analysera barns lärande genom lek i utemiljö. Forskningsfrågorna som legat till grund för studien lyder: Hur lär sig barn när de leker och vistas i utemiljö? Samt; Hur tänker pedagogerna om utomhuspedagogik och om barns lärande i utemiljö? Studien grundar sig på deltagande observationer av barns aktiviteter under sin vistelse på en förskolas utegård, samt på intervjuer med förskolelärare vid samma förskola. Resultatet redovisades i berättande form där barnens lek beskrivs i löpande text. Ur dessa berättelser beskrivs på ett tematiskt sätt barnens lärande i utemiljön.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslärare och klasslärare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lärande. I studien har tre klasslärare samt tre fritidslärare intervjuats, metoden som används är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i Västsverige och arbetslaget arbetar mot barn år F-3.