Syftet med denna studie var att belysa hur åtta pedagoger som är verksamma i de lägre årskurserna ser på klassrummet som arbetsfält, när det gäller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Våra slutsatser av resultatet är att pedagogerna visar att de har förståelse för barns motoriska utveckling. Trots detta råder det en brist på medvetna motoriska rörelseövningar som är integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

I denna C-uppsats har vi undersökt hur lärare i förskolan ser på sin egen roll gällande barns språkliga utveckling samt i vilken mån förskollärarna anser att inomhusmiljöns utformning kan påverka språkutvecklingen på ett positivt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare tänker och gör för att erbjuda möjligheter till barns språkliga utveckling. Valet av metod föll på kvalitativa intervjuer. Syftet preciserades i två frågeställningar som sedan fördjupades genom intervjuerna. Tre informanter delade med sig av sina tankar och erfarenheter kring språkutveckling i förskolan.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet har varit att studera vad barns språkutveckling innebär och hur pedagogers förhållnings- och arbetssätt var för att främja barns språkutveckling utifrån den litteratur- och fältstudie som presenteras i den här uppsatsen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi sökte en större förståelse om fenomenet samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av fyra stycken observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse om hur pedagoger kan arbeta språkutvecklande. Resultatet vi kom fram till var att pedagoger arbetar språkutvecklande redan i förskolan eftersom det är i förskoleåldern som barns språk utvecklas som mest. Barn använder sig av flera olika kommunikationssätt och strategier i sin språkutveckling. Pedagogernas förhållningssätt var att samtala mycket med barnen.

Denna uppsats syftar till att redogöra för eventuella brister i den svenska skogsvårdslagen och i Skogsstyrelsens myndighetsutövning som kan leda till negativa effekter för den biologiska mångfalden i skogen. Detta genomförs genom att undersöka på vilket sätt Sverige lever upp till konventionen om biologisk mångfald och till den svenska skogsvårdslagen samt på vilket sätt Sveriges skogspolitik präglas av ekonomiska och ekologiska intressen. Syftet besvaras med hjälp av en övergripande rättsdogmatisk metod samt viss journalistik och information om samhällets praktiska utövning. Arbetets slutsats visar på en ambitiös nationell skogsvårdspolitik som lever upp till de internationella målen samtidigt som de negativa ekologiska effekterna fortfarande är överhängande. Dessa skillnader i teori och praktik återspeglar svårigheten med att efterleva balansen mellan ekonomiska och ekologiska intressen..

Syftet med vårt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer påverkar barns lek. Det vifokuserat på är hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jämförtbarnens lek på förskolegården och i skogen, både i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studieförmedla betydelsen av hur viktig utemiljön är för barns utveckling och lärande.Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning ärgjord på en grupp barn i åldrarna fyra och fem år.

Studiens syfte är att belysa pedagogers inställning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur pedagogens förhållningssätt påverkar barns rollek.Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och inställning har till barns rollek och om rolleken används som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av pedagogernas intervjusvar samt citat från dem.

Syftet med studien var att undersöka hur äldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek på olika sätt. Detta gav två stora frågeställningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som användes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexåringar och 12 femåringar. Intervjuerna gjordes på sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som någonting roligt, där lek förklaras med namnet på en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek är. Barn leker för att det är roligt och för att få energi och för att kroppen behöver lek.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. I studien undersöks också hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut på olika förskolor.För att ta reda på pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts på fyra förskolor med totalt sju pedagoger.Utifrån pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur är ett bra tillvägagångssätt för att stimulera barns språkutveckling. Något som skiljer pedagogerna åt är att de har olika syften med varför de arbetar med högläsning.Slutligen kan det fastställas att barnlitteratur har positiv effekt på barns språkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker är olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen..

Studien syftar till att pröva teorin om närvarons politik utifrån en svensk, kommunal, kontext. Uppsatsen kommer därför att undersöka huruvida en ökad andel kvinnor i politiken ger effekt på det politiska utfallet. Teorin om närvarons politik menar att kvinnliga politiker är mer lämpade att representera kvinnor då de delar liknande erfarenheter med dem och på så sätt antas dela samma politiska intressen.Ett av de politiska områden, som lyfts fram av teorin, som ett särskilt politiskt område där kvinnor antas ha gemensamma intressen är barnomsorg. Uppsatsen kommer därför att studera sambandet mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i barnomsorgen. Detta görs genom en kvantitativ, statistisk, jämförelse av Sveriges 290 kommuner där korrelationen mellan variablerna undersöks.Resultatet av studien visar att det inte finns något kausalt samband mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i barnomsorgen.

Detta är en studie genomförd med syfte att ta reda på hur personal i förskolan tänker kring, samt använder tecken som stöd som ett verktyg för att främja barns kommunikation och språkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in material är intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att använda tecken som stöd för att främja barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet är arbetet begränsat då personalen känner att de inte har tillräckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd är ett värdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och språkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

Undersökningens syfte är att ge en ökad kunskap om vilken betydelse ute- och innemiljön kan ha för barns möjligheter till lek. Genom litteraturstudier undersöks relationen mellan barns lek, miljön och pedagogen. I den teoretiska bakgrunden tas upp hur förskolans styrdokument har förändrats ur ett historiskt perspektiv och olika forskares åsikter angående denna relation. Mina frågor gäller hur pedagogerna tänker om miljön på förskolan inne och ute och vilken betydelse de tillskriver miljön för barns möjligheter till lek. Metoden för detta är den kvalitativa med fallstudier och innebär insamling av data genom intervjuer av fyra förskolepedagoger på en förskola i en skånsk kommun.

Syftet med studien är att synliggöra barns uppfattningar av förskolegården med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Finns det områden på förskolegården som barnen anser vara mer eller mindre attraktiva att vara på? Samt Om så är fallet, vad kan detta bero på? En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av samtalspromenader på en förskola där barn i fyra till fem års ålder intervjuades i par. Materialet har efter intervjuerna sammanställts utifrån de olika uppfattningarna barnen framförde. Vi har i arbetet valt att utgå ifrån begreppen barnperspektiv och barns perspektiv som en teoretisk utgångspunkt och använda en fenomenografisk inspirerad forskningsansats vid analysen av studiens resultat, då fokus har varit variationen av barns uppfattningar. Resultatet visade en stor variation i barnens uppfattningar av förskolegården vilket sammanställdes med hjälp av att kategorisera barnens uppfattningar i tre rubriker; Attraktiva områden på förskolegården, Mindre attraktiva områden på förskolegården samt Avskilda platser på förskolegården.