Syftet med denna studie Àr att skapa en bild av hur nÄgra förskollÀrare uppfattar barnlitteratur som socialsemiotisk resurs, det vill sÀga meningsskapande resurs, i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar pÄ barnbokens inflytande pÄ barns sprÄkutveckling samt hur nÄgra förskollÀrare uppfattar att barnboken kan anvÀndas i barns sprÄkutveckling. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur uppfattar nÄgra förskollÀrarna barnboken som socialsemiotisk resurs i barns sprÄkutveckling? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrarna den gemensamma och individuella lÀsningen av barnboken som utvecklande för barns sprÄk? Studien Àr kvalitativ och utgÄr frÄn en induktiv samt kontextuell analys och ansats. Studiens teoretiska ramverk och analys utgÄr frÄn den socialsemiotiska teorin, dÀr fokus lÀggs pÄ meningsskapande genom utvalda resurser i social interaktion.

Syftet med denna undersökning var att se hur verksamma förskollÀrare uppfattar förhÄllandet mellan barns sprÄkutveckling och dess sjÀlvkÀnsla samt hur de arbetar för att ge stöd i barns sprÄkutveckling. I bakgrunden har jag tagit upp teorier som gÄr att sammankoppla till mitt Àmne, tidigare forskning samt vad styrdokumenten sÀger om sprÄkutveckling och sjÀlvkÀnsla/identitet. För att ta reda pÄ hur sprÄket pÄverkar sjÀlvkÀnslan valde jag att intervjua verksamma förskollÀrare i den dagliga verksamheten pÄ förskolan genom en kvalitativ intervju.Resultatet av min undersökning visar att trygghet Àr en av grundstenarna till en god sjÀlv-kÀnsla. FörskollÀrarna Àr ocksÄ mycket medvetna om hur viktigt ett bra sprÄk Àr för att uppnÄ detta, vilket visar sig dÄ de arbetar kontinuerligt för att frÀmja sprÄkutvecklingen..

Uppsatsen Àr en jÀmförande studie mellan förskolor i Iran och förskolor i Sverige. Syftet med studien Àr att genom kvalitativa forskningsintervjuer och observationer ta reda pÄ vad som skiljer respektive förenar Irans och Sveriges verksamhet i förskolan. Uppsatsen behandlar iranska och svenska pedagogers syn pÄ arbetet med barns sociala kompetens och lÀrande i förskolan. I uppsatsen pÄvisas bÄde skillnader och likheter mellan Irans och Sveriges arbetssÀtt. En av de skillnader som studien pekar pÄ, Àr synen pÄ lÀrandet i rutinsituationer.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur visuell dokumentation görs tillgÀnglig för barns reflektion i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar pÄ hur relationer mellan barn och förskollÀrare skapar en miljö som erbjuder barnen delaktighet i reflektion av visuell dokumentation. FrÄgestÀllningarna Àr:Hur reflekterar förskollÀrare över barns delaktighet i hanteringen och reflektionsarbetet kring visuell dokumentation?Vem har tillgÄng till det visuella dokumentationsmaterialet och hur förvaras det? Studien Àr kvalitativ och genomförs genom intervjuer med Ätta förskollÀrare och en barnskötare. Tidigare forskning redovisas i ett separat kapitel.

Vi Àr bÄda musikintresserade och vÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten.En kvalitativ enkÀtundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansÄg att deras eget förhÄllningssÀtt pÄverkade hur mycket musik som anvÀnds i förskolan. De menar att det Àr lÀttare att ge barnen en positiv instÀllning till musik om man sjÀlv tycker det Àr roligt. Musik utövas nÀstan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sÄngsamlingar, men Àven vid spontana tillfÀllen under dagen.

BakgrundForskning belyser hur barn pÄverkas av olika faktorer dÄ det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn Àr bland annat; vÀnner, massmedia, förÀldrar, pedagoger, reklam och den rÄdande norm som finns i samhÀllet. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lÀrande, önskningar och de val de gör för att efterstrÀva status.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan och förÀldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av klÀder och leksaker. Vi Àr Àven intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan pÄverka barns inkludering eller exkludering.FrÄgestÀllningar? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att barn efterstrÀvar status?? Vilken uppfattning har pedagoger och förÀldrar kring barns intresse för klÀder och leksaker?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar klÀder och leksaker barns status i barngruppen?? Vilka faktorer pÄverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr intervju anvÀnts som redskap, varav vi intervjuat Ätta pedagoger samt Ätta förÀldrar.ResultatVÄrt resultat visade att förÀldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populÀrt bland barnen.

I detta examensarbete presenterar jag olika pedagogers sÀtt att se pÄ barnen i deras fria lek. Jag utforskar vad pedagogerna ser i leken och hur de ser pÄ barnens fÀrdigheter och andra kunskaper som barnen förmedlar i den fria leken. Detta för att slutligen kunna analysera varför och vilka skillnader det finns i deras tolkningar. Skiljer sig pedagogernas uppfattningar om barnens lek beroende pÄ om de observerade barnen Àr kÀnda eller okÀnda för dem sedan tidigare?.

BakgrundI vÄr bakgrund beskriver vi utomhuslekens betydelse för barns utveckling och vÀlbefinnande. Barn lÀr av egna konkreta upplevelser och naturmiljön inspirerar dem till skapande och experimenterande verksamhet. Genom att kontinuerligt Äterkomma till samma plats i naturmiljön skapar barnen kÀnslomÀssiga band till den och kÀnner sig trygga dÀr.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka om barngruppers olika erfarenheter av utevistelse gör sig synliga i leken, dÄ de introduceras i en outforskad naturmiljö, som inte tidigare Àr kÀnd för dem.MetodVi har gjort ett kvalitativt experiment, dÀr vi observerat barn frÄn tvÄ förskolegrupper med skilda erfarenheter av vistelse i naturmiljö, för att se likheter respektive skillnader i leken. TvÄ observationer per grupp har utförts, dÄ vi med hjÀlp av löpande protokoll har noterat bland annat val av aktiviteter och lekmiljö pÄ platsen, samt interaktion mellan barnen.ResultatVi uppfattar tydliga skillnader mellan de bÄda barngruppernas lek. Den grupp som har stor vana av naturvistelse anvÀnder sig i mycket större utstrÀckning av naturmaterialet, samt har rikligt med inslag av fantasi i leken jÀmfört med gruppen som sÀllan gÄr till naturmiljö..

Kan naturstudier och informationsteknologi ge förutsÀttningar för ett lÀrande pÄ ett sÄdant sÀtt att barns kunskaper, hÀlsa och sociala utveckling ökar? Denna uppsats undersöker hur skolbarns anvÀndning av tvÄ olika IT ? verktyg i naturen, pÄverkar deras naturkontakt pÄ olika nivÄer. Resultatet pekar pÄ; att arbeta med en digital bildberÀttelse Àr en aktivitet som bör genomföras ensam, om ambitionen Àr att lÄta skolbarn uppleva direkt naturkontakt. Under arbetet med bildberÀttelsen kan dock det estetiska uttrycket ge andra dimensioner i lÀrandet. De barn som anvÀnde Geocaching som IT-verktyg i denna studie motiverades till rörelse och lÀrandet bestod i flera nya kunskaper om avstÄnd, vÀderstreck och matematik.

Jag har stött pÄ mÄnga olika skapande rum under min verksamhetsförlagda tid, men jag har inte riktigt förstÄtt vilken stor betydelse rummen kan ha för verksamheten. UtifrÄn min nyfikenhet om hur ett skapande rum kan se ut och vad för material som Àr viktigt, har detta sedan blivit utgÄngspunkten för mitt examensarbete. Syftet med min undersökning Àr att jag ville veta mer hur ett skapande rum kunde se ut och vad det kan ha för betydelse för barns utveckling. Jag har dokumenterat rummen, för att sedan göra en jÀmförelse av rummens utseende och form. Jag har jÀmfört rummen med varandra och tittat nÀrmare pÄ utseende, form och undersökt vad rummet har för material. Jag har dokumenterat rum och pÄ tre olika förskolor och intervjuat pÄ en förskola i nÀrliggande stad till Malmö.

Hur lÀrare anser att de arbetar med barns kommunikation vid bildskapande. Metoden har varit enkÀtundersökning som har vÀnts sig till 62 lÀrare i förskola, fritidshem och grundskolans tidigare Är. Resultatet visade att lÀrares frÀmsta syfte vid bildskapande var att barnen skulle fÄ skapa fritt , pröva material och tekniker och att det var en lustfylld stund. Ett fÄtal av respondenterna ansÄg att syftet var att utveckla den kommunikativa kompetensen..

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmetsverksamhet dÀr pedagogernas uppdrag inte bara Àr att lÀra barnen demokrati, utan att ocksÄbedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vÄr studie Àr att vinna förstÄelse förbarns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets mÄlinriktade ochresultatstyrda verksamhet. I studien görs bÄde en historisk tillbakablick pÄ vad tidigarestyrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument Àr formulerade kringsamma fenomen. Studien har arbetats fram utifrÄn en fenomenologisk vinkling av barnsperspektiv, vilket hÀr innebÀr att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutitsner till de didaktiska frÄgorna vad, hur och nÀr barnet uppfattar att, och upplever sig fÄ,inflytande i fritidshemmets verksamhet.Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri iintervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frÄgeformulÀr för att vinna förstÄelsei Àmnet. Resultatet visar att barnen upplever att de fÄr inflytande genom olikamötesprocesser, men att de Àr mindre delaktiga i verksamhetens planering.

En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebÀr att de Àr flersprÄkiga. För att de ska kunna fÄ det stöd de behöver krÀvs det att de lÀrare som de möter har insikt i deras behov. I en enkÀtstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flersprÄkiga barns sprÄkinlÀrning bland 96 andraÄrsstudenter pÄ lÀrarutbildningen.Undersökningen visar att lÀrarstudenter har en övertro pÄ barns förmÄga att lÀra sig ett nytt sprÄk och att blivande sprÄklÀrare verkar vara bÀttre rustade Àn andra ÀmneslÀrare, vilket tyder pÄ att man saknar förstÄelse för att detta Àr kunskap som behövs inom alla Àmnen i skolan. SprÄket Àr det verktyg som vi i första hand anvÀnder dÄ vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, dÀrför mÄste eleverna fÄ möjlighet att utveckla sitt sprÄk pÄ bÀsta sÀtt..

Syftet med vÄr studie var att fÄ en förstÄelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda pÄ vad det Àr som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. VÄrt intresse lÄg i att ocksÄ att fÄ veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek pÄ förskolan? Vad Àr det som gör att det uppstÄr konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna pÄ vÄr valda förskola om samspel? Undersökningen gjordes pÄ tvÄ avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femÄrsverksamhet och den andra hade barn i Äldrarna ett till fem.

Syftet med denna studieÀr att undersöka hur Gröna PÄsen implementeras i förskolans verksamhet utifrÄn barnens tankar och reflektioner. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad barnen har för kunskap om vad som hÀnder med den Gröna PÄsenefteratt sopbilen hÀmtat denoch dess pÄverkanför en hÄllbar utveckling. Att undersöka om barnens erfarenheter och kunskaper kring Gröna PÄsen kan kopplas samman med pedagogernas arbeteför att implementera den, Àr ocksÄ en del av syftet med denna studie.Den metod som valts fördenna studieÀr fokusgruppmetoden. Fokusgruppmetoden kan beskrivas som intervjuer i grupp kring syftet som finns med undersökningen.Fokusgruppsintervjuerna genomfördes pÄ tvÄ avdelningar pÄ samma förskola och sammanlagt 15 barn i fyra olika fokusgrupper deltog vid fokusgruppsintervjuerna. Svaren ifrÄn fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjÀlp av teoretiska utgÄngspunkter, tidigare forskning och litteratur, samt kopplades till syftetoch frÄgestÀllningarna i studien.Resultatet av studienÀr att barnenhar en viss kunskap kring vad Gröna PÄsen Àr, vadsom hÀnder med Gröna PÄsen och vad man ska och inte ska slÀnga i Gröna PÄsen.