Geometri och rumsuppfattning har stor betydelse för förskolebarns lÀrande i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om/hur barns grundlÀggande rumsuppfattning förÀndras genom att medvetet arbeta med geometriska grundbegrepp i olika övningar. Studien genomfördes i SkellefteÄ kommun i förskola och förskoleklass. VÄr studie inleddes med en intervju dÀr vi kartlade barns förkunskaper inom Àmnet. Under studiens gÄng anvÀnde vi Àven observation och analysschema.

Barns förestÀllningar kring naturens olika fenomen Àr mÄnga. Ett fenomen som alla barn upplever varje dag Àr övergÄngen frÄn dag till natt och tvÀrtom. För att kunna ge barn förklaringar om hur saker och ting sker och hÀnger samman, Àr det viktigt att lyssna pÄ deras förestÀllningar för att sedan bygga vidare pÄ dessa. För att ta reda pÄ barns förestÀllningar kring fenomenet dag och natt, har enskilda semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i Ärskurs tre. Resultaten visar att eleverna hade förstÄelse för att solen, mÄnen, jorden och andra planeter Àr i stÀndig rotation.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en uppfattning om hur de Àldsta förskolebarnen ser pÄ sitt lÀrande. Mer specifikt hur de uppfattar att de lÀr sig lÀsa och skriva samt att lÄta barnens syn pÄ sin tidiga skriftsprÄksinlÀrning fÄ komma fram.Teori: Detta Àr en kvalitativ studie som undersöker barnens uppfattningar om sitt skriftsprÄkslÀrande. Det har varit viktigare att tolka och förstÄ resultaten Àn att studien skulle vara generaliserbar (Stukåt, 2005).Metod: Intervju/samtal för att lÄta barn uttrycka sin uppfattning om hur de uppfattat att de lÀrt sig lÀsa och skriva. Genom barnintervju som metod lÄta barns röst bli hörd.Resultat: Barnen beskrev att de lÀrt sig lÀsa och skriva pÄ flera olika sÀtt. T.ex.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans vÀrld sedan lÀroplanen reviderades 2010. DÀr betonas i lÀroplanen för förskolan, att förskollÀrarna har ansvaret för mÄl och riktlinjer i förskolans verksamhet. DÀrför anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer pÄ fyra förskolor varav tvÄ förskolor Àr Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua bÄde förskollÀrare och barnskötare för att se om vi kunde mÀrka nÄgon skillnad i svaren pÄ vÄra intervjuer.

Sverige har skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention (1989) och Àr dÀrmed skyldigt att göra sitt yttersta för att följa den. Konventionen beskriver barns rÀttigheter, varav en av dessa Àr delaktighet och en annan Àr omsorg och skydd. Dessa tvÄ upplevs ibland krocka med varandra, inte minst inom socialtjÀnstens verksamheter dÀr denna bedömning kan bli aktuell.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa barns delaktighet i samband med socialt stöd för familjeproblematik. För att fÄ kunskap om detta gjordes Ätta halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjÀnstens del RÄd & Stöd. Intervjuerna har tolkats utifrÄn en hermeneutisk ansats och metod samt analyserats utifrÄn de tvÄ teorierna, Harts delaktighetsstege (1992) och empowerment.Resultatet framhÄller att det finns tre olika sÀtt att se pÄ barns delaktighet bland studiens informanter samt att arbetet med att delaktiggöra barn Àven görs pÄ tre olika sÀtt, vilket anpassas frÄn fall till fall.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrÀttens beslutsunderlag om omhÀndertagande enligt LVU. VÄrt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rÀtt att komma till tals överensstÀmmer med lagstiftning och tillÀmpning i domslut. VÄr studie Àr empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har anvÀnt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet bestÄr av tio domar frÄn förvaltningsrÀtten. Resultatet visar att barns rÀtt att komma till tals i förvaltningsrÀtten följer rÄdande lagstiftning.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vad för slags platser som barn i svensk förskola ser som lockande samt vilken lek som sker vid dessa platser. Studien utgÄr ifrÄn barns perspektiv i ett försök att se barns röster och göra dem hörda.Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med barn men med utgÄngspunkt frÄn barns egna fotografier pÄ de platser de helst leker. IntervjufrÄgorna Àr öppna och riktade mot platsen i sig och leken som utspelas dÀr.Resultatet visade att barnen helst lekte pÄ platser dÀr det fanns material och rekvisita för att utföra rollekar, rum med öppna ytor och förutsÀttning för konstruktionslek samt platser dÀr material fanns tillgÀngligt för att barnen skulle kunna utföra roll-, konstruktions- eller rörelselek. NÄgot som Àven tydliggjordes var att barn Àven valde dessa platser pÄ grund av att de erbjöd lek med andra kamrater och fanns i nÀrheten av vuxna.NÄgot som kommer att diskuteras i studien Àr hur barnens val kunnat se annorlunda ut om man utgÄr frÄn att det kan finnas förbestÀmda tillskrivningar i handlandet/leken pÄ platsen..

Abstract Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar barns flersprÄkighet. FrÄgestÀllningarna Àr:-          Hur förhÄller sig förskollÀrare och tidigarelÀrare till barns flersprÄkighet?-          Vad fÄr barns flersprÄkighet för betydelse i verksamheten?Vi har utgÄtt frÄn en fenomenografisk ansats som intresserar sig för hur mÀnniskor uppfattar fenomen och företeelser i sin omvÀrld ? ett sÄ kallat andra ordningens perspektiv. Vi har valt att analysera vÄrt material utifrÄn en tvÄstegsanalys som presenteras i Uljens (1989). Av datamaterialet framkommer skilda beskrivningskategorier utifrÄn lÀrarnas uppfattningar.

 Dahlberg, Hillevi (2013). MÄngfald i förskolan. Om förskollÀrares yrkesetiska förhÄllningssÀtt, att tillÀmpa ett arbetssÀtt som stödjer alla barns utveckling och lÀrande. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan hjÀlper barn med koncentrationssvÄrigheter och vilken kunskap som finns hos pedagogerna. Vi undersöker Àven miljöns inverkan pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter. Det framgÄr i studien att motorisk trÀning av grundrörelser har en avgörande betydelse för att barn ska kunna koncentrera sig, motorik och inlÀrning hör ihop. Det som ocksÄ lyfts fram Àr att det Àr viktigt att skapa lugn och ro samt stöd frÄn vuxen för att ge goda förutsÀttningar att fokusera och koncentrera sig. Tidigare forskning har visat att extra motorisk trÀning i förskolan har gett positiva effekter för barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmÄga att minnas detaljer.

Fransson, Pernilla & FÀldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur och om utomhuspedagogiken anvÀnds ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den anvÀnds i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda pÄ genom intervjuer med förskollÀrare. VÄrt arbete har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar Hur utnyttjar pedagogerna pÄ förskolan utemiljön, för barns lÀrande? Hur arbetar pedagogerna pÄ förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara pÄ barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp Àr: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lÀrande.

Sammanfattning I Barns inflytande över material i förskolans inomhusmiljö, författad av EmeliĂ© Holmgren och Josefine Möller, studeras barns inflytande och delaktighet kring material i en förskolas inomhusmiljö. Åldern pĂ„ barnen Ă€r tre-fem Ă„r. Syftet med denna studie Ă€r att förstĂ„ arbetet med barns delaktighet och inflytande över förskolans material ur ett demokratiskt synsĂ€tt, samt att vi Ă€ven Ă€r intresserade över hur pedagogerna ser pĂ„ detta. Intervjuer och observationer har legat till grund för denna studie. VĂ„ra teoretiska begrepp Ă€r delaktighet, inflytande och makt. Under arbetets gĂ„ng har vi förstĂ„tt det som att man som pedagog kan ha en vision om hur man vill att arbetet kring verksamheten och barngruppen ska utföras men att det Ă€r mycket runt omkring som avgör hur arbetet utförs.

SprÄksvÄrigheter kan leda till sociala problem eller vara en indikation pÄ neuropsykologiska problem. MacArthur-Bates Communicative Development Inventories (MB-CDI) och ChildrenŽs Communication Checklist (CCC) Àr instrument som anvÀnds för att uppmÀrksamma eventuella brister i kommunikations- och sprÄkutveckling. Swedish Early Communactive Development Inventories (SECDI) Àr svenska motsvarigheten till MB-CDI. Föreliggande studies syfte var att validera den nya svenska versionen av SECDI för barn 3-5 Är gamla (SECDI-III) mot de tio skalorna i CCC-2. 36 förÀldrar deltog i studien.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhÀlle vÀxer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa barnintervjuer och vÄrdnadshavarnas godkÀnnande har getts, vilket Àr av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i tvÄ olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr begrepp sÄsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.