Abstract Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolan angÄende deras syn pÄ lek och dess anvÀndande i undervisningen. Det övergripande syftet Àr att försöka ta reda pÄ varför lek anvÀnds i mindre omfattning i grundskolan jÀmfört med förskoleklassen.

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram utklÀdningsklÀder som pedagogiskt material i förskolan. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av fallstudier frÄn tre förskolor med olika pedagogisk inriktning. Genom intervjuer med förskollÀrare och barn samt observationer av barns lek har vi undersökt vilken funktion olika utklÀdningsklÀder kan ha för barn i förskolan. Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt placering och utbud av utklÀdningsklÀder kan pÄverka barns anvÀndande av dem. Med hjÀlp av ett posthumanistiskt perspektiv och begreppen agens och intra-aktivitet har vi sett hur utklÀdningsklÀder fÄtt liv och gjort saker med barnen.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om man kan anvÀnda samlarkort pÄ ett positivt sÀtt i vÀrdegrundssamtal med barn. Undersökningen baserades pÄ ostrukturerade observationer, med hjÀlp av videokamera. Den observerade barngruppen bestod av sju pojkar i en förskoleklass. Studien visade att de samlarkort som barnen anvÀnder har olika betydelser. Varje kort, oavsett fabrikat, i barnens samling berÀttar en egen saga.

Studiens syfte Àr att undersöka barns perspektiv pÄ kunskap och lÀrande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlÀrning, men sedan dess Àr det relativt ont om forskning pÄ omrÄdet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg Àr begrepp frÄn barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk fÀrdighet samt att individer Àldre Àn de sjÀlva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det Àr viktigt att lÀra inför framtiden.

Med bakgrund i förskolan har vi kunnat följa barns stÀndiga jakt pÄ nya upplevelser och sett hur de med spontanitet och nyfikenhet pÄ olika sÀtt erfar sin omvÀrld. I detta examensarbete studerar vi hur man som pedagog kan identifiera och tillvarata barns olika förmÄgor. UtifrÄn en kvalitativ ansats har vi valt att med hjÀlp av observationer undersöka faktorer som kan pÄverka barns lust och motivation för lÀrande. Intentionen med arbetet har varit att det skulle kunna fungera som inspiration för verksamma pedagoger inom omrÄdet. Genom en utvidgad syn pÄ lÀrandet och med ett gemensamt förhÄllningssÀtt skapas möjligheter till en skola för alla..

Hur förberedda Àr egentligen skolorna i dag om det uppstÄr kriser, och hur bemöter och arbetar lÀrare med det enskilda barnet som befinner sig i en kris? Dessa Àr frÄgor som har vÀckt vÄrt intresse. Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad kunskap om hur vi kan bemöta barn i kris, samt stödja deras utveckling och lÀrande för att skapa en trygg och lÀrorik miljö nÀr de befinner sig i en krissituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om krisens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmÀssa, konsekvenser vid skilsmÀssa och hur lÀrare kan bemöta barn i sorg. För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lÀrare i Ärskurserna F-6.

VÄr studie har som syfte att undersöka nÄgra förskolelÀrares syn pÄ barns inflytande och dess betydelse för lÀrandet. Vi skapade en bild av hur pedagoger ser pÄ begreppet inflytande och hur de vÀljer att tillÀmpa det i det pedagogiska arbetet med barnen. Vi anser att inflytande Àr en viktig del i barnets utveckling till att bli sjÀlvstÀndiga demokratiska medborgare. Vi har undersökt hur pedagogerna förhÄller sig till inflytande och hur det kan vara sammankopplat till vilken barnsyn pedagogen besitter. Vi har valt att genomföra vÄr studie genom att tillÀmpa kvalitativa forskningsintervjuer för att fÄ en större förstÄelse kring detta fenomen, dÀr vi har intervjuat sex förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor inom LuleÄ kommun.

The study concentrates on which significance the pre-school?s yard and the outdoor environment has and how it influence the young children regarding their development and learning. The study is carried out through observations of the children complimented by interviews of them. The results show that children?s outdoor environment is important for their development of mobility, language, social competence and learning about nature.

Studiens syfte Àr att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ att frÀmja barns sprÄkutveckling i förskolan. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr semistrukturerade intervjuer har anvÀnts. Resultatet visar att bland samtliga pedagoger finns en hög medvetenhet pÄ vad de ska göra för att stÀrka och stimulera barns sprÄkutveckling i tidig Älder. För att stÀrka och stimulera barns sprÄkutveckling lÀggs stor vikt vid anvÀndning av bland annat rim och ramsor, lek, höglÀsning, sÄng, berÀttande, sagolÀsning och anvÀndning av ipad..

Att stötta barns första- och andrasprÄksinlÀrning. En fallstudie av tvÄ förskolor.SprÄkmiljöer, olika arbetssÀtt och metoder kan pÄverka barns sprÄkutveckling. I denna studie undersöks hur tvÄ förskolor arbetar för att stötta bÄde första- och andrasprÄksutveckling. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn förskolans styrdokument Lpfö98/10 undersöka hur pedagoger i dessa tvÄ förskolor stimulerar och stöttar barns första- och andrasprÄkutveckling och dÀrmed utvecklar deras nyfikenhet och intresse för sprÄket. I studien undersöks ocksÄ om pedagogerna och specialpedagogerna pÄ de bÄda förskolorna utgÄr frÄn Vygotskijs teorier att barns sprÄkutveckling sker i samspelet, i leken och i dialogen med andra barn och vuxna.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Skolans och förskolans lÀroplan har tydligt fokus pÄ att utveckla barns sprÄk. Forskning sÀger att höglÀsning spelar en viktig roll i barns talsprÄksutveckling. DÀrför bör höglÀsning finnas som en central del av barns vardag. Syftet med vÄrt arbete Àr att jÀmföra hur det akti-va arbetet med höglÀsning ser ut i förskolan respektive grundskolans tidiga Är. VÄrt arbete syftar ocksÄ till att ta reda pÄ om pedagogerna i förskolan och skolan anser att höglÀsningen har betydelse för barns sprÄkutveckling.

Sammanfattning Ann Matti & Rawaa Najjar (2014) Lust att lÀra matematik Malmö högskola, ULV projekt Handledare: Anna Henningsson-Yousif Examinator: Haukur Viggosson Syftet med arbetet Àr att frÀmja barns lÀrande och förstÄelse i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som har sin grund i lek i förskola och skola. Vi har anvÀnt oss av olika forskningsmetoder sÄsom aktionsforskning, observationer, loggböcker och samtal med pedagoger för att beskriva resultatet. Vi skrev ocksÄ om teoretisk bakgrund och dÀr representerades lÀroplanens kunskapsmÄl i matematik. Vi beskrev Àven tidigare forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier. Resultatet omfattade observationer, planering av olika aktiviteter, genomförda aktiviteter, reflektion och dokumentering av barns lÀrandeprocess och utveckling. I skolan arbetade vi med subtraktion medan i förskolan handlade arbetet om hur man synliggör matematik i en barnbok.

Syfte: Syftet var att utifrÄn litteratur beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder med cancerdiagnos, samt att granska kvalitén pÄ de i studien ingÄende artiklarna avseende urval och bortfall.Metod: Litteratur publicerad mellan 2003 och 2013 söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet Àr baserat pÄ tretton artiklar.Resultat: Tre teman framkom.1) Hur barnens vÀlmÄende pÄverkas: Barnen pÄverkades starkt av upplevelsen men uppvisade sÀllan kliniska symtom. Vissa barn löpte större risk att mÄ sÀmre Àn andra. 2) LivsförÀndringar och rÀdslor som pÄverkar barnens upplevelser: Barnen bar pÄ mÄnga rÀdslor som pÄverkade deras livskvalité. LivsförÀndringar bestod av ökat emotionellt och praktiskt ansvar i familjen.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det pÄverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete Àr att synliggöra hur fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter pÄ omrÄdet. Med det ville jag ocksÄ ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med barnens rÀttigheter i förskolan. Till detta lades anvÀndandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tÀnker pedagogerna kring barnens rÀttigheter? NÀr fÄr barnen vara med och bestÀmma i verksamheten? NÀr kan barnen inte fÄ inflytande i förskolan? För att besvara frÄgorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.