I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebÀra. Den frÄgestÀllning vilken jag söker svara pÄ Àr följande: ?Vad Àr pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollÀrare?? Min teoretiska utgÄngspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv pÄ fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilka attityder pedagogerna i förskolan besitter gentemot flersprÄkighet. Samt att fÄ en inblick i vad pedagogerna anser att man ska arbeta med för att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av intervju som metod dÄ vi har intervjuat tio pedagoger pÄ tvÄ olika förskoleverksamheter. I resultatet framgÄr det att majoriteten av pedagogerna i förskolan har en positiv attityd och instÀllning gentemot flersprÄkighet och att pedagogerna kontinuerligt arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling pÄ ett medvetet sÀtt. .

Den svenska vÀrnplikten (1901-2010) var obligatorisk för mÀn men frivillig för kvinnor, som inte tillÀts göra militÀrtjÀnst förrÀn pÄ 1980-talet. Som plikt enbart för mÀn sÀnde vÀrnplikten tydliga signaler om samhÀllets syn pÄ könsskillnader. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra av de fÄ kvinnor som har gjort militÀrtjÀnst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört vÀrnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades Ätta deskriptiva teman: valet attgöra vÀrnplikt, kÀnslan av att sticka ut och stÄ i fokus, relationen till andra vÀrnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tÀtt ihop med mÀn, gruppens betydelse för individen, bemötandet frÄn befÀl och vÀrnpliktiga, samt det hÄrda klimatet och dess betydande pÄverkan pÄ individen. Respondenterna tjÀnstgjorde pÄ mÀnnens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Uppsatsen undersöker hur fem förskollÀrare pÄ olika förskolor anger att de arbetar för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning visar att en parallell sprÄkutveckling av modersmÄlet och andrasprÄket gynnar barnens identitetsutveckling, kognitiva utveckling och skolresultat. Resultatet i denna undersökning visar att pedagoger har en positiv attityd till flersprÄkighet, samt försöker belysa och utveckla barnens olika sprÄk i verksamheten. Resurserna Àr dock för fÄ för att pedagogerna ska kunna fullfölja detta uppdrag..

Denna uppsats syftar till att ge ökad kunskap om hur förskollÀrare arbetar med att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla. För att fÄ en inblick i förskollÀrarnas arbete kring sjÀlvkÀnslan har kvalitativa intervjuer med sju verksamma förskollÀrare fördelade pÄ tvÄ förskolor genomförts. Intervjuerna syftar till att ta reda pÄ hur dessa förskollÀrare definierar begreppet sjÀlvkÀnsla, hur de beskriver att arbetar för att stÀrka sjÀlvkÀnslan hos barnen samt hur de vÀrderar detta arbete. En analys har gjorts utifrÄn informanternas uttalanden samt genom ett urval av tidigare forskning kring sjÀlvkÀnsla. Med hjÀlp av Daniel Sterns teori om sjÀlvets utveckling ges en bild av hur sjÀlvkÀnsla uppkommer hos en mÀnniska samt vilken roll omgivningen har i den sociala samvaron med barnet.

Förskolans verksamhet ska utgÄ ifrÄn ett tydligt barnperspektiv dÀr varje barns kunskapsutveckling och lÀrande ska utmanas utifrÄn de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förskollÀrare förhÄller sig till de mÄl och riktlinjer som lÀroplanen Àr uppbyggd kring nÀr det gÀller att tillgodose barnens intressen nÀr de planerar matematikaktiviteter. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. FörskollÀrarna har i undersökningen uttryckt att det Àr vÀsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det Àr som intresserar barnen sÄ att barnens erfarenheter kan ÄteranvÀndas i den planerade verksamheten.

Syfte:Syftet med föreliggande studie Àr att bidra med en fördjupad kunskap om barns perspektiv pÄ Àventyrspedagogik som en del av skolans arbetsformer. Elevernas upplevelser och tankar bidrar till ökad kunskap som Àr vÀrdefull för en god utveckling av verksamheten.Metod:Undersökningen vi gjort Àr en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnt oss av fokusgruppsintervjuer. Fyra fokusgrupper Àr intervjuade i undersökningen och antalet deltagare i varje intervju Àr mellan tre och fem stycken.Resultat:I vÄrt resultat har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar om hur eleverna upplever Àventyrspedagogiken och hur samarbetet har fungerat under projektets gÄng. Det framkommer av studien att eleverna ser pÄ Àventyrspedagogiken som ett positivt arbetssÀtt dÀr samarbete Àr ett bra redskap för att lyckas..

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pÄgÄr i förskolan Àr ett aktuellt omrÄde. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill sÀga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och dÀrmed barns utveckling och lÀrande. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, dÀrav vÄrt intresse för förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vÄr studie. Vi har intervjuat fem förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor i tvÄ mindre kommuner i sydvÀstra Sverige.ResultatFörskollÀrarna i studien anser att det Àr av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som Àr tillÄtande och tilltalande. De pekar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barns intressen och att förÀndra miljön efter det.

BAKGRUND:Vygotskij betonade pedagogens betydelse för att stimulera barns lÀrande och utveckling. I vÄrundersökning har vi utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet som lyfter fram att lÀrandesker i samspel med andra mÀnniskor och att de miljöer vi ingÄr i pÄverkar utvecklingen. Medstöd av den vuxne kan barnet stimuleras till att bli sprÄkligt medveten.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att höra hur förskollÀrare beskriver sitt arbete med att stimuleraförskolebarns sprÄkliga medvetenhet.METOD:Undersökningen genomfördes genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex förskollÀrare ifem olika förskolor med verksamhet för barn frÄn ett till sex Är valdes för undersökningen.RESULTAT:Ett vÀl fungerande sprÄk för att kommunicera Àr mycket viktigt. Barn i förskolan kan lÀra sigmer genom att förskollÀraren ger barn utmaningar och vÀgledning att nÄ lÀngre i sin utveckling.För att stimulera förskolebarns sprÄkliga medvetenhet Àr höglÀsning, samtal och sprÄklekarviktiga inslag.

Detta Àr en studie riktad mot hÄllbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien Àr att undersöka barns intraaktioner i Äterbrukande praktiker och med Äterbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring Àmnet samt analys av empiriskt material insamlat pÄ en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gÄturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjÀlp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie pÄvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga pÄverkan pÄ hur fenomen skapas ? i detta fall hur fenomenet barn som frÀmjare för hÄllbar utveckling blir till.

Karlsson, Hanna (2010). SmÄ barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och smÄ barns samspel i den fria leken. FrÄgor jag utgick ifrÄn var: Hur ser smÄ barns samspel ut i den fria leken? I vilken utstrÀckning förekommer konflikter i smÄ barns samspel? Hur anvÀnder smÄ barn kroppssprÄket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv smÄ barn i Äldern ett- till tvÄ Är.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av Mobila förskolans pedagogers uppfattningar om verksamhetens lÀrmiljö med fokus pÄ barns lek, och om den bilden skiljer sig Ät frÄn pedagogers uppfattningar om lek/lÀrmiljö inom den reguljÀra förskolan. Min studie bestÄr av intervjuer med dels pedagoger frÄn en Mobil förskola, dels pedagoger frÄn reguljÀr förskola. Jag utgÄr frÄn en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lÀrmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet pÄ ett annorlunda/sÀrskilt vis; sÀrskilt i den bemÀrkelsen ?olik? den reguljÀra förskolans verksamhet. Studien utgÄr frÄn pedagogernas egna uppfattningar utifrÄn den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utlÀsa eventuella sÀrskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lÀrmiljö - med pedagogernas uppfattningar som underlag.

Litteraturen visar pÄ ett paradigmskifte i relation till barns sÀkerhet, frÄn att barnen skall vara sÄ sÀkra som möjligt till att de skall vara sÄ sÀkra som de behöver. Detta kan vara ett sÀtt att tillgodose bÄde barnens behov av utmaningar för att utvecklas och mÄ bra samt deras behov av sÀkerhet. I relation till en sÄdan pÄgÄende förÀndring Àr det viktigt att undersöka hur förÀldrar, som förmyndare för barnen, ser pÄ barns sÀkerhet i relation till hemmet och barnomsorgen, sÄsom de tvÄ arenor dÀr barnen spenderar större delen av sin vardag. Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ barns sÀkerhet i hemmet och inom barnomsorgen. Syftet omfattar Àven att undersöka förÀldrars upplevelse av inflytande över de risker barnen utsÀtts för och de risker barnen tillÄts eller inte tillÄts att ta i dessa miljöer.

Syftet med vÄr undersökning var att jÀmföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön pÄ sina förskolor för att möjliggöra barns lÀrande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger pÄ respektive förskola mot strÀvansmÄlen i naturvetenskap? sammanstÀllde vi relevanta frÄgor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrÄn de tre förskolor som vi valt till vÄr undersökning. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna Àr öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjÀlp av följdfrÄgor. Vi har ocksÄ gjort observationer vid tillfÀllen dÄ det var naturvetenskapliga aktiviteter.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om det har nÄgon betydelse för barns sprÄkutveckling att lÀsa högt. I bakgrunden gör vi en kort tillbakablick pÄ barnlitteraturens historia. Vidare beskrivs sprÄkutvecklingen hos barn med hjÀlp av olika teorier. HÀr beskrivs hur man genom att lÀsa högt kan utveckla sprÄket, skapa inspiration till att lÀra sig lÀsa och skriva och skapa sprÄklig medvetenhet. Det beskrivs om vikten att ta hÀnsyn till barns olika erfarenheter samt samtalets betydelse för sprÄkets utveckling.