Studiens syfte har varit att få syn på hur barn möter och använder matematik i förskolan samt hur pedagogerna i förskolan arbetar med och förhåller sig till ämnet. Både i de ickestyrda aktiviteterna och i de styrda. Jag har undersökt pedagogernas syn på matematik i förskolan samt vad de har för redskap till hands för att kunna arbeta med ämnet. Vilka teorier som ligger till grund för arbetet med matematik i förskolan samt hur dessa tolkas. I PISA undersökningen som genomfördes 2012 visade det sig att Sverige aldrig hade legat så lågt kunskapsmässigt inom matematik.

Att barns möjligheter till ett lärande är beroende av miljöns utformning är ett framträdande resultat i studien och i förskollärarutbildningens olika kurser. Syftet med följande studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring innemiljöns betydelse för barns möjlighet till lärande. Den belyser också hur förskollärarna axlar det ansvar som det förstärkta didaktiska uppdraget i Lpfö98 [rev10] innebär, samt förskollärares uppfattningar kring eventuella hinder och möjligheter då de iordningsställer förskolans olika miljöer. Studiens syfte och svar på frågeställningar nås med hjälp av en kvalitativ metod, med en fenomenografisk ansats. Empirin består av åtta intervjuer med förskollärare från en medelstor stad i sydvästra Sverige.

Syftet med denna undersökning var att se hur verksamma förskollärare uppfattar förhållandet mellan barns språkutveckling och dess självkänsla samt hur de arbetar för att ge stöd i barns språkutveckling. I bakgrunden har jag tagit upp teorier som går att sammankoppla till mitt ämne, tidigare forskning samt vad styrdokumenten säger om språkutveckling och självkänsla/identitet. För att ta reda på hur språket påverkar självkänslan valde jag att intervjua verksamma förskollärare i den dagliga verksamheten på förskolan genom en kvalitativ intervju.Resultatet av min undersökning visar att trygghet är en av grundstenarna till en god själv-känsla. Förskollärarna är också mycket medvetna om hur viktigt ett bra språk är för att uppnå detta, vilket visar sig då de arbetar kontinuerligt för att främja språkutvecklingen..

BakgrundForskning belyser hur barn påverkas av olika faktorer då det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn är bland annat; vänner, massmedia, föräldrar, pedagoger, reklam och den rådande norm som finns i samhället. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lärande, önskningar och de val de gör för att eftersträva status.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan och föräldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av kläder och leksaker. Vi är även intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan påverka barns inkludering eller exkludering.Frågeställningar? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barn eftersträvar status?? Vilken uppfattning har pedagoger och föräldrar kring barns intresse för kläder och leksaker?? På vilket sätt påverkar kläder och leksaker barns status i barngruppen?? Vilka faktorer påverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien är baserad på en kvalitativ metod där intervju använts som redskap, varav vi intervjuat åtta pedagoger samt åtta föräldrar.ResultatVårt resultat visade att föräldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populärt bland barnen.

Hur lyckas man skapa förutsättningar för kommunala verksamheter i stadsdelen Brynäs att nyttja varandras goda exempel när det gäller inflytande, delaktighet, jämställdhet och mångfald i arbetet med att vidareutveckla ?Den goda arbetsplatsen?? Denna studie har kartlagt goda exempel i verksamheterna genom intervjuer och sedan har dessa spridits i organisationen. Goda exempel finns inom verksamheterna, framförallt på hur man arbetar för att främja inflytande och delaktighet. Få insatser görs inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, vilket till stor del beror på att man inte reflekterat över dessa frågor och heller inte upplever någon brist inom områdena. För att ta reda på effekten av spridningen användes en kvantitativ metod (enkät).

En betydande del av Sveriges nationella ungdomspolitik syftar till att ge ungdomar större inflytande över samhällsutvecklingen. De målformuleringar som staten skapat genom bland annat regeringens liggande ungdomspolitiska proposition, har intresserat oss. Denna uppsats behandlar de normer som staten, genom olika dokument och skrifter, konstruerar för hur ungdomars politiska engagemang bör organiseras och tas till vara.Med hjälp av kvalitativ textanalys har vi sökt identifiera dessa normer i vårt utvalda material, för att sedan på en hög abstraktionsnivå diskutera vad dessa kan få för effekter för det demokratiska styrelsesättet. Vår slutsats är att det saknas en medvetenhet om de vidare implikationer som den nationella ungdomspolitiken får, och vi efterlyser därmed en bredare diskussion i ämnet..

Syftet med utvecklingsarbetet har huvudsakligen varit att undersöka hur elever kan bli mer motiverade i ämnet samhällskunskap. För att undersöka skillnaderna mellan pojkar och flickor har vi även valt att lägga ett könsperspektiv på utvecklingsarbetet. Vi fann att större delen av eleverna ansåg sig mer motiverade under dessa veckor som vi arbetat med dem. Vi fann även att det framkom några utmärkande pojk- eller flickområden inom samhällskunskap, trots att flickor och pojkar i många fall tenderade att intressera sig för samma områden. Våra slutsatser blir således att läraren, genom att använda sig av olika arbetssätt där eleverna får mer inflytande över planering och undervisning, kan öka elevernas motivation för ämnet, samt att det finns skillnader i pojkars respektive flickors förhållningssätt till ämnet samhällskunskap och även till olika områden inom ämnet..

Hur lärare anser att de arbetar med barns kommunikation vid bildskapande. Metoden har varit enkätundersökning som har vänts sig till 62 lärare i förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år. Resultatet visade att lärares främsta syfte vid bildskapande var att barnen skulle få skapa fritt , pröva material och tekniker och att det var en lustfylld stund. Ett fåtal av respondenterna ansåg att syftet var att utveckla den kommunikativa kompetensen..

En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebär att de är flerspråkiga. För att de ska kunna få det stöd de behöver krävs det att de lärare som de möter har insikt i deras behov. I en enkätstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flerspråkiga barns språkinlärning bland 96 andraårsstudenter på lärarutbildningen.Undersökningen visar att lärarstudenter har en övertro på barns förmåga att lära sig ett nytt språk och att blivande språklärare verkar vara bättre rustade än andra ämneslärare, vilket tyder på att man saknar förståelse för att detta är kunskap som behövs inom alla ämnen i skolan. Språket är det verktyg som vi i första hand använder då vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, därför måste eleverna få möjlighet att utveckla sitt språk på bästa sätt..

Syftet med vår studie var att få en förståelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda på vad det är som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. Vårt intresse låg i att också att få veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrån frågeställningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek på förskolan? Vad är det som gör att det uppstår konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna på vår valda förskola om samspel? Undersökningen gjordes på två avdelningar på två olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femårsverksamhet och den andra hade barn i åldrarna ett till fem.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal, elever och några föräldrar på Stånga skola uppfattar att skolan kan stärka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk träning) som metod. Studien bygger på skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgången definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som främjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger på observationer, intervjuer samt enkätinsamlingar som utfördes i samband med ett besök på Stånga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap är viktigt, men huruvida det stärker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat påvisas mer än som en observerbar förändring gällande elevernas förhållningssätt, beteende och bemötande..

Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas på ett kontrollkontinuum med hög grad av lärarkontroll i den ena ändenoch hög grad av elevers självkontroll i den andra änden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever på ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkätundersökning har genomförts med 31 elever i årskurs 1 och 24 elever i årskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som präglas av lärarkontroll. Undersökningen visar också att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper.

Denna studie är en undersökning av medborgarinflytandet i den fysiska planeringen i Göteborg. Det har avgränsats till två fastighetsbyggen i stadsdelen Majorna-Linné, rumsligt placerade på Kungsladugårdsgatan samt på Amiralitetsgatan. Medborgarinflytande är utifrån Göteborgs stad en viktig del i demokratiprocessen, vilket förankras och förklaras utifrån kommunens rapport Fördjupa demokratin. I kommunens rapport, sammankopplas termen inflytande med termen dialog, vilket i sin sammankopplande begreppsförklaring medför en begreppsförvirring kring vad inflytandet medfört i den fysiska planeringen. Vad är inflytandet och vad är dialogen? Den här studien fokuserar på inflytandet i den fysiska planeringen.Tidigare forskning berörande ämnet medborgardialog och inflytande, pekar på en misstro från civilsamhället huruvida dialogen i planprocessen endast varit till för att förankra de redan befintliga planerna, eller om ansvariga haft ett ärligt uppsåt med exempelvis samrådet.

SAMMANFATTNINGAtt förlora en förälder under barndomen är inte ovanligt, trots det är kunskaperna om dessa barns behov av stöd och hjälp förhållandevis begränsade. Barns sorgereaktioner och behov av stöd skiljer till vissa delar från vuxnas. Syftet med studien var att belysa faktorer i ett barns livssituation som påverkar sorgearbetet i samband med en förälders död. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och resultatet utgjordes av en granskning av vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys har genomförts.

Det sker dagligen konflikter ute i förskolans verksamhet, det är något naturligt som uppstår imötet mellan människor. Av konflikter finns mycket att lära och detta är ett synsätt som oftaeftersöks i förskolan där grunden för lärande och utveckling läggs. Vi anser det viktigt ochintressant för vår framtida yrkesroll att vara medveten om sin egen roll som pedagog i barnskonflikter. Syftet är att undersöka pedagogens roll och inblandning i barns konflikter i förskolan,i relation till barns lärande och utveckling. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs synpå det viktiga samspelet mellan barn och vuxna och utgår från en kvalitativ forskningsgrunddär vi har intervjuat tio pedagoger på två olika förskolor, varav alla är utbildade förskollärare.I studien har det framkommit att pedagoger i barns konfliktsituationer ofta tar en roll somantingen medlare eller som en som håller sig i bakgrunden.