Barns inflytande i förskolan - Children?s influence at the preschool This essay concentrates around teachers work with children´s influence at the preschool and how that affects the days there for the children and the teachers. The purpose of the essay is to present how four educationalists placed at two different preschools work with childrens influence at the preschool and their point of wiev of the matter. With that I also wanted to expose how the educationalists work with childrens rights at the preschool and to that I added how democracy is used at the preschool. The investigation´s starting point was the questions: What does childrens influence at the preschool mean for the educationalists? How do the educationalists think regarding childrens rights? When can the children be included in dessisionmaking at the preschool? When is it not possible for the children to be included in the dessisionmaking? The four educationalists were intervjued seperately to get the most honest answers.

Syftet med detta arbete är att försöka förstå hur barn och pedagoger upplever förskolans fysiska innemiljö i lek och lärande. Fokus har legat på barns- och pedagogers perspektiv utifrån genomförda kvalitativa intervjuer på en förskoleavdelning i en kommun i Norrland. Dessa intervjuer har jag sedan tolkat med en livsvärldsfenomenologisk ansats och med hermeneutiken som metod. Samtalen med pedagogerna har huvudsakligen handlat om miljöns pedagogiska konsekvenser, medan samtalen med barnen huvudsakligen inriktades på utformningen av miljön. De slutsatser jag tagit genom mitt arbete är att barn och pedagoger beskriver sin miljö på samma sätt, men uttrycker det på olika sätt.

Grundläggande taluppfattning är en viktig utgångspunkt i barns matematiska utveckling. Syftet med studien var därför att ta reda på hur förskollärare arbetar med materialet Matte på burk för att väcka, stimulera och utmana barns utveckling och förståelse för tal. Genom kvalitativa intervjuer med tre förskollärare samt observationer av samlingar där man använder Matte på burk kom jag fram till att materialet Matte på burk väcker, stimulerar och utmanar barnens grundläggande taluppfattning under förutsättning att förskollärarna kan göra samlingarna med Matte på burk till erfarenheter av tal för barnen. En förutsättning för detta är att förskollärarna lyckas förena lek, socialt samspel och utforskande. Barns erövrande av taluppfattning kräver medvetna förskollärare som får möjlighet till kompetensutveckling i matematik och matematikdidaktik för att kunna utmana barnen i deras upptäckande av tal..

Syftet med denna studie är att studera pedagogers styrningsstrategier i förhållande till barns lek. Vår ambition med studien var att problematisera de styrningsstrategier som framkom i en förskolas praktik. Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var:Vilka styrningsstrategier i relation till barns lek är framträdande i en förskolas praktik?Hur kan pedagogers styrningsstrategier problematiseras utifrån barns lek?För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna valde vi att göra ett strategiskt urval gällande studiens omfattning och antal deltagande. Undersökningen genomfördes på en förskola vid flera tillfällen genom videodokumentation.

Syftet med arbetet var att få inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i ämnet barn och sexualitet. Ambitionen var att få veta vad pedagoger tänker om barns sexualitet och vilken syn de har på förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frågeställningar användes fokusgrupper och enkäter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring ämnet men att det inte direkt görs i nuläget. Det ansågs även viktigt att föra en dialog med föräldrar i frågor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stämmer även väl in med riktlinjer från Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bästa. I frågan om ifall det finns några direkta direktiv om barn och sexualitet i något styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

Vårt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmärksamhet i förskolan. I vår uppsats har vi velat ta reda på hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssätt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behålla uppmärksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmärksamhet. Vi har tittat på vad litteraturen säger om detta.Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer, har vi fått fram ett resultat om pedagogernas arbetssätt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundläggande metod som majoriteten använder är att dela in barnen i mindre grupper.

Att under sin uppväxt förlora en nära anhörig är en svår upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjälp ifrån vuxna i sin närhet för att klara av sorgen.Det här arbetet handlar om var vi som lärare kan få stöd i hur vi kan hjälpa dessa barn. Vi tror att många vuxna kan känna sig otrygga i en sådan här situation och kan behöva hjälp och stöd från någon med mer erfarenhet och kunskap i ämnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter från olika instanser ta reda på var vi kan hitta denna vägledning och hur den i praktiken kan gå till.I litteraturgenomgången tas skolans roll i barns sorg, barns förståelse av döden i olika åldrar och några av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem på så rätt sätt som möjligt.

Examensarbetets titel är Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare är Cecilia Cederholm och Sofia Gullwi. Syftet är att undersöka barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser att synliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frågeställningen: · Hur vill barnen som är mellan tre och fem år att platsen där de vill vara för sig själva ska utformas för att de ska trivas bra där? Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuserat på vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genom frågeställningarna: · Vilken betydelse har vilan för barnens välbefinnande? · Hur påverkas barnens inlärningsförmåga av vilan? Teoretiska utgångspunkter är valda delar av Freinet-, Waldorf-, Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur.

SAMMANFATTNINGSyftet med detta examensarbete är att få kunskap om samlingens innebörd i förskolan. Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Det är en pedagogstyrd aktivitet som ofta innehåller upprop, sång, samtal, berättelser och olika teman. Våra forskningsfrågor är att vi vill veta hur samlingen i förskolan är utformad, varför samlingen används som arbetssätt och vad förskollärarna anser att samlingen har för mening för barns lärande. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi gjort en intervjustudie, där vi intervjuat fem förskollärare.

Detta examensarbete handlar om den individuella utvecklingsplanen (IUP) som alla elever har rätt till sedan den 1 januari 2006, efter en ändring i grundskoleförordningen. Syftet med studien var att undersöka föräldrars delaktighet och inflytande över sitt barns IUP då skolverket (2005) menar att läraren skall ansvara för att denna tas fram i samarbete med elev och föräldrar. Litteraturstudierna och tidigare forskning visade att relationen mellan hem och skola är tämligen komplicerad, men att det finns en medvetenhet om vikten av att föräldrar görs delaktiga i sina barns studier. Jag genomförde en enkätundersökning bland föräldrar till elever i år 4-5. Resultatet av undersökningen visade att flertalet föräldrar upplever att IUP har gett dem ökad delaktighet i sina barns studier men att deras inflytande över barnets IUP varit ganska begränsad.

Syftet var att undersöka hur femåriga förskolebarn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamheter. Syftet var även att undersöka hur pedagoger uppfattade att barn upplevde sin delaktighet och sitt inflytande i förskolan.I tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande har inriktningen många gånger varit på äldre barn, men det finns även studier på yngre barns delaktighet och inflytande. Tidigare forskning beskriver att barn till stor del upplever att de inte är delaktiga i exempelvis lärarinitierade aktiviteter. Det kan bero på vilket förhållningssätt och den kontroll pedagogen intar.Den forskningsansats som har valts är fenomenografi som är en kvalitativ ansats där man försöker beskriva ett fenomen, i detta fall två fenomen, barns delaktighet och inflytande. Den metod som är vald i uppsatsen är intervjusamtal med barn och pedagoger.Den här studien visar en skillnad i svaren från barnen på de båda förskolorna.

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet är att få en fördjupad förståelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebära. Den frågeställning vilken jag söker svara på är följande: ?Vad är pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollärare?? Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv på fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

Inom hälso- och sjukvården ställs idag höga krav på renlighet för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Detta gäller inte minst vårdpersonalens händer. Syftet med studien var att undersöka benägenheten att följa de i Handbok för hälso- och sjukvård beskrivna riktlinjerna kring handhygien bland olika yrkeskategorier på en kirurgisk vårdavdelning. Datainsamling skedde genom observationer av under-sköterskor, sjuksköterskor och läkare på den utvalda vårdavdelningen. Studien hade både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna uppfattar begreppet barns inflytande och hur de resonerar kring barns inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar att det är fortfarande oklart var och i vilka sammanhang barn ges inflytande och hur pedagogerna kan arbeta i förskolan på ett demokratiskt sätt.Som anställd inom förskoleverksamheten känner jag ofta osäkerhet när det gäller vissa situationer. Pedagogerna upplever att de har övergripande kunskaper om ett demokratiskt förhållningsätt emot barnen men saknar krokar att hänga kunskapen i, det vill säga konkreta förslag på hur man ska arbeta i möte med barnen.Begreppet barns inflytande är ett stort område i den reviderade läroplanen för förskolan, därför anser jag att pedagogerna bör öka medvetenheten om styrdokumentens intentioner angående detta. Det är viktigt att pedagogerna gör barnen medvetna om att de faktiskt har rätt till eget inflytande och möjlighet att påverka sin situation.Resultatet jag fick fram i min studie visar att det har skett en förändring och att pedagogerna idag är mer medvetna om att barn har rätt till inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Samtidigt, i min undersökning, har jag kommit fram till att pedagogerna anser att barn bör ha mindre inflytande när det gäller existentiella frågor som säkerhet och omsorg, som också är en stor del av förskolans verksamhet. .

Syftet med vårt arbete är att beskriva hur fyra förskollärare ser på och arbetar med barnens språk i samlingen, hur de uppfattar den egna rollen och hur de ser på barngruppens betydelse för barnens språkutveckling. Syftet är också att beskriva de språkliga svårigheter som kan förekomma i samlingen och på vilket eller vilka sätt pedagogerna ser på och löser dessa. Frågorna som vi utgick från var följande: Vilka aktiviteter och rutiner använder sig förskollärarna av under samlingen som de anser gynnar barnens språk? Vilken roll anser förskollärarna att de spelar för barns språkliga framsteg? På vilket eller vilka sätt anser förskollärarna att gruppen är viktig för barns lärande? Vad menar förskollärarna att det finns för språkliga svårigheter i samlingen och hur agerar de vid dessa? Det problemområde vi berör i vår studie är om förskollärare prioriterar och stimulerar barns språkutveckling i den dagliga samlingen och hur de löser problemet med att barn lär sig språk på olika sätt. Studien genomfördes i en storstad i södra Skåne och metoderna som vi använde var kvalitativ intervju och videoobservation. Vi observerade fyra förskollärare när de genomförde en samling och intervjuade sedan samtliga utifrån den observerade samlingen samt vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet av studien visade att samlingen är komplex och består av flera delar som alla är viktiga för att stödja barns språk, gruppsammansättningen, samlingsaktiviteterna, rutinerna och pedagogen.