I detta examensarbete är syftet att undersöka hur pedagoger inom förskola arbetar med barns inflytande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på en förskola. Frågeställningarna är; vilken uppfattning har pedagogerna om barns inflytande; vilka styrdokument utgår pedagogerna från; samt vilka metoder arbetar pedagogerna med. Vi skriver om kommunikation, det kompetenta barnet, demokrati och Vygotskijs teorier som viktiga delar av tidigare forskning och viktiga begrepp. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogerna som deltagit i undersökningen tycker sig arbeta aktivt för att barn ska vara delaktiga och ha inflytande samt att demokrati i förskolan anses vara viktigt.

BakgrundVårt intresse kring barns könskonstruerande i förskolan har motiverat oss till att genomföra denna studie. Vår bakgrund kommer därför att belysa forskning kring könsskapande, könsteorier samt lek och lekmiljön.SyfteSyftet med vår undersökning är att undersöka hur kön konstrueras i små barns fria inomhuslek på förskolan i samspel med andra barn och i samspel med pedagoger.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. Som undersökningsverktyghar vi använt observationer. Observationerna har utförts på en småbarnsavdelning på en förskola.ResultatVårt resultat visar att barn konstruerar kön genom att använda materialet som finns på förskolan.Studien visar att pedagogerna på förskolan, spelar en stor roll i barnens könskonstruerande då barnen identifierar sig med vuxna i sin omgivning. Vi ser därför att yttre faktorer, såsom miljön, andra barn samt pedagogerna, har en avgörande roll i hur barn konstruerar kön..

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssätts effekt på barns lärande. Frågeställningarna i studien var: ?Varför väljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter på barns lärande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, närmare bestämt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgångspunkt, eftersom ett sådant förhållningssätt ligger i linje med arbetssättet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom många av läroplanens mål inryms i arbetssättet.

Syftet med arbetet är att få en inblick i lekens betydelse för förskolebarns språkutveckling, samt vad förskollärare gör för att främja barns språkutveckling i den dagliga leken. De frågeställningar studien bygger på är: Hur ser pedagoger på den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna på sin roll i barnens språkutveckling utifrån lekens betydelse? Åtta pedagoger på två förskolor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken är den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lär sig barnen att ta ansvar, utvecklar självkänsla och tränar sin sociala kompetens.

Denna studies syfte är att beskriva inkludering och delaktighet i förskolan, hur pedagoger arbetar för att få barnen inkluderade och uppleva delaktighet. Frågeställningarna i studien är, på vilket sätt visar sig ett barncentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? På vilket sätt visar sig ett vuxencentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? Data inhämtades genom observationer på en förskola i halland. Resultatet visar att när pedagogen har ett barncentrerat förhållningssätt bidrar det till ömsesidig delaktighet, barn emellan och mellan barn och vuxen. Om två pedagoger ingår i en aktivitet och den ena pedagogen intar ett vuxencentrerat förhållningssätt och den andra ett barncentrerat, tenderar det vuxencentrerade förhållningssättet att ta överhand.

Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den påverkar barns lek och lärande. I vår studie har vi intervjuat tretton pedagoger från två förskolor, en Montessoriförskola, samt två skolor. Syftet med arbetet är att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lärande och att se hur pedagogers medvetenhet är kring miljön som arbetsredskap. Vi såg av resultatet av vår studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lärande. Pedagogerna var också överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtänkt.

Pedagoger har ett uppdrag som innebär att de ska arbeta med etiska värden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhållningssätt och uppfattning av barns lärande en stor roll.     Vårt syfte med denna c-uppsats är att ta reda på innebörden av etiska värden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lär sig dessa. Forskningsfrågorna är: Vad innebär etiska värden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lär barn etiska värden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    Vår undersökning grundar sig på en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger på fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrågan om innebörden av etiska värden och normer var en väldigt svår och komplex fråga för pedagogerna att besvara då etiska värden och normer består av så oerhört mycket som kan delas in i många olika begrepp och synsätt.

De flesta lekforskare är eniga om att barn lär sig när de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de använder lek för barns lärande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, två barnskötare, två förskollärare och två fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lärande och utveckling och att den använder sig av både fria och styrda lekar i undervisningen..

Vårt syfte med denna studie är att förstå och beskriva tre förskollärares föreställningar om barns utveckling och lärande och hur dessa föreställningar står i relation till förskollärarnas agerande i samlingen. Studiens frågeställningar är "Hur framträder tre förskollärares föreställningar kring barns utveckling och lärande inför, under och efter samlingen i en förskola?" och "Hur står de föreställningar vi tolkar fram ur förskollärarnas utsagor i relation till deras agerande i samlingen?" Vi har utgått från tidigare forskning kring begreppen föreställning och samling, och för att förstå och beskriva de tre förskollärarnas föreställningar har vi utgått från ett didaktiskt perspektiv och tre teoribildningar som har varit av betydelse för förskoleverksamheten. Vi har för att få syn på de olika föreställningarna använt oss av en triangulering av metoder med frågeformulär, intervju och observation. En slutsats vi har dragit är att de föreställningar de tre förskollärarna har om barns utveckling och lärande i hög grad påverkar valet av innehåll i samlingen, dess utformning och den position man ger sig själv och barnen.

The purpose of this study was to examine children's participation in court proceedings on supervised visitation and to analyse the descriptions of children in court verdicts. Eleven verdicts concerning supervised visitation resolved in 2014 were collected from two district courts in Stockholm County and studied with a qualitative textual analysis. The material was analysed with participation levels influenced by the ladder of participation for children developed by Roger Hart and with the theory of sociology of childhood. Our findings showed that children's opinions were mentioned in eight of the verdicts. In four verdicts the children's will influenced the courts decisions.

Syftet med detta arbete var att studera på vilket sätt skolans organisation samt barns närmiljö kan bidra till stress, men även hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger på fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsättningar samt 65 enkäter med barn i År2. Arbetets fokus ligger på barns stress i skolan men man kan konstatera att källan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga närmiljö. Därför bör även närmiljön uppmärksammas för att man ska få en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkäterna visade att barnen hade få eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att många barn själva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras närhet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar som förskolans pedagoger har kring utomhusmiljöns påverkan på barns samspel. Pedagogernas uppfattningar bidrar i studien till att synliggöra de tankar som finns ute i verksamheten kring att arbeta med utomhuspedagogik och då med särskilt fokus på barnens sociala samspel. Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som har till uppgift att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera variationer i uppfattningar. Respondenterna är verksamma i förskolan, på tre olika avdelningar inom samma verksamhet, med ett gemensamt tema i form av ?naturen?.

Syftet med denna undersökning är att se hur barns inflytande och delaktighet kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Det som undersöks är om barn får möjlighet att vara delaktiga i sin vardag och om barn får möjlighet till inflytande och hur det i så fall är kopplat till demokratiarbetet. Genom att höra både vuxnas och barns olika svar på frågan om barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan blir eventuella skillnader och likheter mellan dessa grupper synliggjorda. I detta arbete görs undersökningen ute på en förskola där två avdelningar deltar i mitt arbete. Denna studie är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och tillvägagångssättet har varit semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund:Inspirationen till vårt valda ämne fann vi genom våra personliga erfarenheter från våra studier vid högskolan och från de VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -tillfällen vi haft, då vi båda upplevt hur skilda pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärande. Genom teoretiska utgångspunkter som Vygotskijs sociokulturella syn på barns lärande och Reggio Emilia filosofins tankar om det kompetenta barnet har vi jämfört hur pedagogiska förhållningssätt kan påverka barns lärprocesser.Syfte:Syftet med vår undersökning är att synliggöra och jämföra hur olika pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärprocesser. Syftet med att genomföra undersökningar kopplade till en viss situation (matsituation) är att tydligare kunna urskilja olika pedagogiska förhållningssätt. Våra frågeställningar för undersökningen är: Hur framträder de pedagogiska förhållningssätten i de undersökta förskolorna? I vad mån bidrar pedagogernas förhållningssätt till att utveckla respektive hämma barns lärprocesser? Hur uttrycker pedagogerna relationen mellan miljön i förskolan och barns lärprocesser?Metod: Vi har genom kvalitativ metod och med utgångspunkt i tidigare forskning, vårt syfte och våra frågeställningar genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid tre olika förskolor samt en observation vid varje förskola.

BAKGRUND: Hur kan pedagogers föreställningar och arbete i verksamheten främja barnsspråkutveckling? Barns språkutveckling kan ses ur olika aspekter som läsning, skrivning ochkommunikation. Detta är något vi belyser i bakgrunden genom att lyfta betydelsen avspråkarbetet i verksamheterna. Miljö, arbetssätt och bemötande är olika områden sompedagoger kan forma för språkutveckling.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på några pedagogers föreställningarkring barns språkutveckling, samt hur de arbetar för att stödja språkutvecklingen.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit intervju ochobservation. Åtta pedagoger har intervjuats i fem olika verksamheter, både ifrån förskola ochfrån förskoleklass.